Senast igår pratade jag om Eric och jag gör verkligen mitt bästa för att inte tjata i sönder öronen på er om hur mycket jag tycker om honom, men jag måste få berätta en sak till. Idag, en helt vanlig tisdag i april, fick jag post från Tyskland. Ett brev var ett VISA-kort som jag beställt för längesen från en bank i Frankfurt. Det andra var ett jättefint kort från Eric där han bad om ursäkt för att han glömmer bort födelsedagar och så vidare. Han är bäst i världen på att säga en massa fina saker som normalt skulle låta väldigt cheesy och överdrivna, men han menar det och det gör mig varm av kärlek! Tack min man!
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 You can leave a response, or trackback.
Leave a Reply