Innan jag åkte fick Eric en kalender av mig. En hemmagjord kalender med en sida för varje dag som räknar ner tills jag kommer tillbaks med hjälp av bilder på oss, interna skämt, citat och fina tankar. I morse fick jag den här bilden av min pojkvän, som han fotat från kalendern och det pep till av glädje i magtrakten.

Halva tiden har gått. Nu känns det som att vi räknar ner istället för upp. Nu känns det som att dagen då jag åker tillbaks till Europa kommer att komma. Nu känns det som att jag älskar Eric mer än någonsin och som att världen ligger för våra fötter. Nu jäklar KÖR VI!