I en affär som ironiskt nog heter Pet Paradise (Husdjursparadiset) bor en samling ledsna djur som är slöa av utråkning och tigger om uppmärksamhet, kel och omvårdnad. Seden är att bara en hundvalp sätts i fönstret åt gången så att folk ska tro att det är den sista som behöver ett hem och köpa den.

Det varierar vad man kan hitta i affärens skyltfönsterburar. Ibland är det kaniner, ibland marsvin. Jag har sett kattungar, sköldpaddor och idag var det en liten dalmatinervalp där som tultade runt, inte särskilt gammal. (Jag tänkte på syster och hennes dalmatiner som får leka på landet varje dag.)

Jag är inte ens något stort fan av djur, men så här behöver man väl ändå inte göra?