Då ska vi se hur intressant lilla jag kan tänkas vara idag då. Sådär, tippar jag själv på. Dagen har ändå varit ganska tillfredsställande. Det är ju, jag inser här att jag tjatar, så skönt när man får saker gjorda som liksom har legat och skavt och irriterat ett tag. Det har jag gjort idag.

Dagens föreläsning handlade om Cultural Theory och mer specifikt om nyhetetssändningarna på tv och hur de är vinklade, partiska, likformade och platta. Alla kastade australiska referenser runt sig som galningar så jag var inte helt med på noterna hela tiden. Alltså, jag förstod ju själva teorin men inte alltid vem b-kändisarna och lokalnyhetsjournalisterna var.

Det sämsta var dock inte min bristande kunskap i australiskt skvaller utan temperaturen som klassrummet hade. Vi snackar säkert inte mer än 15 grader. Jag satt ihopakurad med jackan på och kände mig som en liten frusen igelkott. Det fick mig också att tänka på valborg och hur man alltid i yngre år tog på sig för lite kläder för att vara fin och sen frös ihjäl så fort elden slocknade. Detta inträffade i och för sig bara fram tills dess att man började dricka sprit i stora mängder, då märktes inte kylan nämnvärt. Sidospår.

Efter det så gick jag hem. Tog på mig stickade strumpor, en extra tröja och min favoritsjal aka säkerhetsfilt som man säger på engelska och la mig i fosterställning på soffan i vardagsrummet och kollade på när Henry VIII tog sig en älskarinna.

Sen lagade jag mat. Det blev en nyttig köttfärsröra med nötfärs, champinjoner, massa lök och vitlök, squash och krossade tomater som bara innehöll 2,1 gram kolhydrater per 100 g. Den fick koka ihop i säkert två timmar och nu står den och luktar gott i köket och ska ätas till middag snart med lite mozzarella på toppen. Jag har nog till en 19 middagar till, så mycket som jag gjorde..

Mmm... Tack mamma för att du har, direkt och indirekt, lärt mig laga mat. Alla kan inte det har jag förstått.

Är det ett kokt ägg, undrar ni. Nej, det är världens största vitlöksklyfta!

I övrigt då… Ja…

Jag saknar Eric. Det var ett tag sen jag sa det. Vi närmar oss femtiotalet, jag kommer naturligtvis meddela er då detta inträffar. Tills dess, ha det bra!