Hej!

Jag lever fortfarande. Jobbar och står i för inga pengar alls, lite  bitter över det, men som tur är så är ungarna söta så det känns fint att spendera dagarna tillsammans med dem ändå. Jag har ansvaret för en grupp 08-or (alltså barn födda -08, inte stockholmare) och det är ansträngande och skitjobbigt och väldigt härligt. Det är en grupp med många starka viljor, trots och personligheter samt en autistisk pojke, men vi kommer bra överens allihop med avbrott för gnäll och tårar ibland.

Mina kollegor är inte riktigt lika bra som de var förra året, men de är helt okej och så länge jag får vara själv med barnen så är jag nöjd, värre är det när chefen ska lägga sig i hela tiden..

Jag jobbar mellan sex och åtta timmar om dagen och resten av tiden spenderas vid Erics sida. Det är fortfarande lika fint att vara tillbaks, jag uppskattar det så. Vi tittar på kass tysk tv, äter LCHF-mat, går på promenader och nu idag var vi på stan och handlade kostym till Eric för dyra pengar.

Min klänning till Lars och Lindas bröllop är fortfarande inte finaliserad, men förhoppningsvis händer det snart…

Vädret suger mestadels och idag saknar jag Sjöbo marknad, Emelie och Malena samt lite ätbara tradtionella grejer som langos, nougat, munkar och bigarråer. Kanske nästa år?

Nu ska jag snart gå och sova, upp tidigt för att gå till doktorn innan jobbigt imorgon. Vi hörs, jag ska försöka titta in här oftare och säga hej.

Hej!