Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Planen var att Eric skulle vara pappaledig as we speak, men så ringde de från hans jobb förra veckan och hade så många sjuklingar och lika många viktiga projekt så då ställde han tillbaks solkrämen och rullade ner byxbenen igen. Och stack till jobbet. Nu hoppas vi att han snart är färdig, men man vet aldrig. Elsa och jag klarar oss i vilket fall som helst helt okej utan honom också. Särskilt när solen lyser och vi har att hitta på. Idag har vi varit en sväng i Svenska Kyrkan och nu ska vi snart åka och hämta min cykel som varit inne på lite service.

Imorgon väntar Elsas första tandläkarbesök. Det ska bli kul att se hur mycket av hennes gaddar som tandläkaren faktiskt kommer att få se. På eftermiddagen ska vi till musikgruppen och sjunga lite. Det ser jag fram emot. Och på torsdag har jag bestämt, eftersom det ska bli 30 grader varmt och alla ungar är i skolan, att vi tar en heldag på friluftsbadet. Plaskar och åker rutschkana och springer i sprinklers och vilar middag i skuggan. Hoppas att Eric också kan följa med då.

Jag har just skrivit klart den sista jobbtexten som finns uppe just nu, så jag hoppas kunna blogga vidare om bröllopet ikväll. Säger så så länge!

Elsa 17,5 månader

September 2nd, 2016 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Jag måste ta en paus från bröllopsberättandet och uppdatera världen, och mig själv i ett senare skede, om Elsa och hennes senaste erövringar. Hon är så stor. Den svenska sommarsolen och vattnet från sjön bredvid mina föräldrars hus har verkligen gjort under och fått henne att växa som ett litet krasse-spröt.

Det blir bara roligare och roligare att vara hennes mamma, hur klyschigt det än låter (och hur klyschigt det än låter att säga att något låter klyschigt). Hon är så kommunikativ. Alltså, som många tvåspråkiga barn är hon inte supersnabb med snacket, så att säga. Men hon har ju förstått allt vi säger väldigt länge nu och med hjälp av sina egna ljud, envisa stamp med lill-foten och lite teckenspråk som vi lärt henne så snackar vi med varandra dagarna i ända. Det roliga är att hon samtidigt fortsätter babbla nonstop med obegripliga ljud och läten, sagt i en ton som om vi borde veta exakt vad hon nyss sagt. Det är jättekul.

Hon kommer också ihåg grejer på ett helt annat sätt än tidigare och kan berätta för oss om sådant hon kommer att tänka på. Hon älskar fortfarande ost, och att bada, när pappa kommer hem från jobbet, bra dansmusik, böcker av alla storlekar och former. Hon fick smaka glass hos mormor i Sverige och äter det med glädje trots att det medför en viss smärta i pann-regionen. Hon bajsar oftast på toaletten, hjälper gärna till att skala ägg och är en expert på att visa vad som är stort och vad som är litet. Frågar man om hon kan säga något så svarar hon automatiskt “Nein” (nej) och fortsätter man då frågar om hon kan säga något annat ord så är svaret hela tiden “nein”, tills man frågar om hon kan säga nein. Då kniper hon ihop munnen och skakar på huvudet. Insert smiley med skrattårar.

Vi är alltså inte oroliga över hennes utveckling utan tror att det kommer lossna en vacker dag när hon är färdig med språksorteringen i huvudet och då kommer nog allt på samma gång. Eller så fortsätter hon släppa från sig ett ord i taget, varvat med något tecken. Det funkar också bra, så länge vi förstår varandra så.

Här följer en lista på tecken och ord som hon faktiskt konsekvent använder och har sagt mer än några gånger av misstag:

Elsa tecknar:

Filt
Sova
Tack
Färdig
Jobb
Morfar
Stjärna
Mat
Blinka
Bajs
Groda
Elefant
Krabba

Elsa säger:

Tacktack
Hej
Pappa
Mamma
Elsa
Vov
Bää
Mjau
Bajs
StorLiten
Tschüss (hejdå)
Heiss (varmt)

En fredag med städhjälp

July 22nd, 2016 | Posted by Jess in Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Det är fredag och ännu en effektiv dag läggs till historien i familjen Matthiesen. Elsa och jag har städat hela lägenheten idag. Jag dammtorkade och hon sög ur vattnet ur sin trasa (som var en ren liten handduk). Jag dammsög och hon flyttade tepåsar från en burk till en annan. Jag skurade toaletten och hon kastade leksaker i badkaret. Jag bäddade rent sängen och hon tömde min nattygsbordslåda. Jag torkade av köksluckorna och hon stoppade kylskåpsmagneter i tvättmaskinen. Jag vattnade blommor och hon hällde ut sina hårsnoddar på golvet.

Sen sov Elsa i två timmar och jag skrev texter om all inclusive-hotell i Split. När hon väl vaknade drog vi ner på stan och hämtade ett par förkortade bröllopsbyxor, lämnade tillbaks några mörkblå slipsar, handlade en fin sommarklänning med valar på och tittade på en kille som gjorde avancerade ballongdjur. Efter en avslutande timme på lekplatsen var det dags för gröt, bad, sagostund och sömn. Sen dess har vi sett två avsnitt Orange is the New Black och ätit en ostig grönsaksgratäng. Nu ska vi sova.

Så var vi tillbaks i vårt hemland och det som gör mest ont är att det är så svårt att gå ut. Hemma hos mamma och pappa i Skåne står dörren ut till trädgården alltid öppen och Elsa vandrade som hon ville ut och in, in och ut. Ibland följde lilla hunden med, ibland någon av dockorna. Hon var konstant våt om strumporna eller kall om fötterna, men så hjärtanes glad över friheten att det inte gjorde någon av oss något.

Det kändes som att fler somriga barndomsminnen skapades på de fem dagarna hemma i Sverige än vad jag hittills lyckats skrapa ihop åt henne de första sex veckorna av juni och juli här i Frankfurt. Som tur är så sticker vi ju snart igen, hyr en stuga och tar med oss pappan i familjen för att fira bröllop, bada i sjön och äta så många jordgubbar att vi nästan utvecklar en allergi.

Min möhippa hände också och var seriöst en av de finaste dagarna i mitt liv. Och då har jag ändå blivit friad till, fått en dotter, gift mig en gång och återförenats med min kärlek efter 6 månader i från varandra. Jag förstår att det låter tokigt, men från instormandet av fina tjejer på morgonkvisten och frukosten med bubblor vid havet, till den lyxiga ansiktsbehandlingen och drinkfnittrandet resten av kvällen så var dagen så freaking perfekt. Elsa passades av mormorn sin vilket gick superbra och jag fick prata bort timmar med de som varit med mig längst och känner mig bäst. Det kommer bli svårt för bröllopet att toppa detta, det säger jag er.

Imorgon är det torsdag och vi ska uträtta lite ärende, leta bröllopsskor till Elsa och skicka iväg en present till en nyfödd ny kompis. Kanske göra pesto till middag och sen försöka andas i stan som idag har hållt över 35 grader i skuggan. Det räcker bra så.

Elsa och den svenska valpen

July 15th, 2016 | Posted by Jess in Bröllop | Sverige. | Ungen - (0 Comments)

Det är fredag och jag är fortsatt dunderförkyld. Har ont i kroppen är hes och täppt i näsan och smakar ingenting.

I mammas frys ligger tre tårtbottnar som ska bilda bröllopstårta om några veckor och två pajer som ska serveras bakfulla vänner dagen efter det där bröllopet. Elsa sover och mamma rensar ogräs och jag har precis skrivit lite om olika sms-lån. Snart ska jag åka med Emelie och Malena till en sminkaffär i Lund och testa fina saker på mitt sjuka ansikte, förhoppningsvis köpa med mig lite fint och dessutom kunna återskapa det på den stora dagen.

Elsa trivs som fisken i vattnet här och är så gullig med dalmatinervalpen Alba. De är gulliga med varandra, så försiktiga och busiga. Imorse matade Elsa henne ur sin hand och när vi några timmar senare helt glömt bort det så sprang Elsa och hämtade en liten pellets som Alba försiktigt slickade tag i från Elsas hand. Kanske kompisar för livet de där två?

Vi hade ju hoppats kunna bada en sväng i sjön här, men det är kallt i luften. Troligtvis varmare i vattnet, men ändå så kallt i luften att man inte blir sugen på att springa omkring i bikini. Saknar Eric, det har blivit en bekväm vana att träffa honom varje dag efter våra år av distansförhållande. Facebook påminner mig dagligen om gamla blogginlägg där jag skriver om längtan efter en vardag med Eric i Frankfurt och nu är vi där. Alltså inte precis exakt just nu, men annars är vi där. Hemma i Frankfurt. Tillsammans med Elsa som en familj. Känns väldigt rätt i magen.

Klockan är 22.04 och jag har väldigt ont i halsen, antydan till migrän och en rälig hosta. Dessutom har det  varit en lång dag. Så jag ska fatta mig kort. Elsa och jag är hemma i Skåne några dagar, tog ett flyg som blev försenat och ett tåg fullt med idioter innan vi äntligen hittade mamma på stationen i Lund och fick skjuts hem till mina föräldrar ute på landet. Här möttes vi av deras nya hund Alba som fötts upp av min syster. Hon är en väldigt fin dalmatinerhona som Elsa både är väldigt förtjust i och lite nervös omkring. Elsa var för övrigt ett litet ljus på resan hit, som hon brukar. Inte mer trots, sömnvägran och gnäll än hemma och det tycker jag är så himla beundransvärt. Det är inte lätt för en liten ettåring att orka med så mycket intryck och människor och nytt hela tiden, men hon klarar det så fint.

Vi är här för att fira min morfar som fyller jämt på söndag, men också för att fylla frysen med mat som ska ätas på bröllopet och för att njuta av släkt och vänner så mycket som möjligt. Livet är alltså väldigt härligt med lax till middag och gräsmatta utanför dörren, trots att vi saknar Eric, mina smaklökar är bortdomnade och jag har så vansinnigt ont i halsen.

Jag borde jobba lite och skrapa ihop lite fler bröllopspengar till den här familjen, men klockan är redan 22.27 och jag har sand i ögonen och det känns som att det är för sent att börja nu. Jag har precis fyllt och satt på ett lager frosting på testbröllopstårtan och det blev faktiskt helt okej. Jag antecknar längs vägen och tänker att jag lär mig av mina misstag så att den riktiga blir bättre.

Elsa är sjuk och hostig och har nog riktigt ont i halsen. Varje gång hon hostar så gråter hon i sömnen innan hon sover vidare. Väldigt sorgligt att sitta och lyssna på, men det finns inte mycket vi kan göra. Får se hur hon mår imorgon om vi kanske försöker få en tid hos doktorn för att lysa ner i halsen.

Tyskland spelar fotbollsmatch mot Frankrike och ute på gatan hejar folk som galningar, men är lite efter oss i sina reaktioner. Den skandinaviska restaurangen på andra sidan vägen är tydligen ett populärt tillhåll för de som vill se EM, och inte bara de isländska fansen har hittat dit. Nu leder fransmännen med 2-0 och läget är spänt.

Elsa och jag tog oss ut för lite miljöombyte och frisk luft i eftermiddags och träffade våra svenska kompisar i parken. Det blev lite snack och lite uppdateringar, men Elsa var inte 100 % så vi drog hem och åt gröt ganska tidigt igen. Nu sover hon så gott det går med ett rivjärn i halsen, hon har till och med fått paracetamol för tredje gången i sitt liv för att hon iallafall ska kunna sova bättre än igår och under dagen då hon däckade redan lite i 12 och sen ömsom sov, ömsom skrek i en timme. Det är liksom för kort för friska Elsa och garanterat väldigt för kort för sjuka Elsa.

Imorgon ska vi till skräddarna och testa brudklänning för första gången. BH och skor är kirrade så nu hoppas vi bara att jag inte blir för besviken. Känner mig svagt positivt inställd och försöker att inte har för höga förhoppningar. Elsa, Izabella och Noah följer med som moraliska stödpersoner.

Det är fredag och Elsa har precis fått en ny kusin, en liten flicka uppe i Berlin och vi är spattigt glada över detta. Hon är väldigt söt och hennes föräldrar har väntat så tålmodigt på henne. Svårt att inte fälla ett par glädjetårar för deras skull. Och för vår! Yeey för bebisar!

Igår var vi och skickade tillbaks ett gäng bikinisar som jag inte ville ha (men behöll en jättefin som jag ville ha!) och sen gick vi hem till Nina och Sophie och tjejerna lekte först lite i vardagsrummet samtidigt som de åt majs-ankor med ingen smak innan vi gick ner på deras innergård och hängde i sandlådan.

I förmiddags tog vi en cykeltur för att hämta ut recept hos min sköldkörteldoktor, vi handlade rökt makrill till morgonens helglunch och sen åt vi massa goda knäckemackor med stinkande mögelost till lunch. Elsa håller på att vakna till liv nu och när hon är uppe ska vi testa att göra en schweizisk marängsmörkräm som förhoppningsvis blir lyckad nog att frysa in i väntan på testtårtedekorering.

Och så ringde de från brudklänningsaffären att det är dags att dra dit och testa klänningen för första gången! Så spännande! Hoppas hoppas hoppas att jag blir nöjd. Jag är så svår och kräsen och komplicerad. Men ska försöka vara positiv och öppen och ärlig med mina ändringsönskningar. Tills dess måste jag ha tag på ett par bröllopsskor och den BH som ska få äran att bära mina bröst på bröllopsdagen. Iih.

Ja, mer spännande än så blir det nog inte idag.

Det är onsdag och jag känner mig mindre deppig än igår. Jag vet ju att jag egentligen är lycklig här och att jag ska vara här. Nu ska Elsa och jag snart gå och sjunga med Brit och det älskar vi ju båda två. Kanske tar vi en te och en majskrok med Nina och Sophie efteråt eller slänger oss ner i sanden på lekplatsen.

Vi har bakat en chokladkaka idag också, med mina nya formar. Det vankas nämligen bröllopstårta… Jag tror det var en kombination av inspiration från Angelica som ska göra samma sak, och det faktum att jag inte får tag på någon hemma i Skåne som kan göra en sådan tårta jag vill ha till ett rimligt pris. Så nu blir det en provtårta här i Tyskland, förberedd, planerad och researchad in i minsta detalj, och sen bakar jag originalet hemma hos mamma och pappa. Så utspritt som möjligt så att jag har tid att fixa alla andra tusen detaljer som måste göras.

Och var lugna, om provtårtan inte blir bra eller jag känner att det doch tar för lång tid och är för stressigt så blir det ingen bröllopstårta utan typ fyra kladdkakor istället. Minst lika gott med andra ord. (Men lite mindre festligt så det kommer troligtvis inte att hända. För jag är perfektionist och dum i huvudet och nu har jag bestämt det här.)

Men ja. Jobbat har jag också gjort idag och dödat massa bananflugor. Nu har Elsa och jag gillrat en fälla i köket och stoppat tändstickor i alla blomkrukor. Visst, de är ju inte farliga eller så, men irriterande!

Så. Jag stannar där helt enkelt.

Glad midsommar! Tyskarna är inte så medvetna om det faktum att idag är en stor högtid i Sverige så livet har rullat på som vanligt även idag. Eric är fortfarande på jobbet (klockan är nu 21.01) och Elsa är fortsatt halvsjuk. Det betyder att hon är glad och har energi tills hon blir trött och då klappar hon ihop totalt, ramlar och slår sig, gnäller, gråter och PIBÅRR. Som mina föräldrar alltid sa till oss. Det är dessutom supervarmt ute och det gillar hon inte heller, med värmeutslag på hela kroppen och hår som ligger konstant slickat mot hjässan har hon alltså kämpat sig genom sin andra midsommar i livet.

Nu sover hon och jag har jobbat med att skriva texter om mobilabonnemang. Nu ska jag kolla på Project Runway, planera bröllopet i huvudet och pyssla lite med några bröllopsattiraljer.

Imorgon är det lördag och Eric måste troligtvis jobba. Elsa och jag ska försöka gå ute lite mer, det väntas oväder i natt och då sjunker förhoppningsvis temperaturen under 30 iallafall. Imorgon eftermiddag är det sommarfest i Svenska kyrkan så vi har förberett en lax- och rucolapaj och drar dit en sväng för att dansa och få oss lite svensk-känsla.