Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Det är fredag och Elsa har precis fått en ny kusin, en liten flicka uppe i Berlin och vi är spattigt glada över detta. Hon är väldigt söt och hennes föräldrar har väntat så tålmodigt på henne. Svårt att inte fälla ett par glädjetårar för deras skull. Och för vår! Yeey för bebisar!

Igår var vi och skickade tillbaks ett gäng bikinisar som jag inte ville ha (men behöll en jättefin som jag ville ha!) och sen gick vi hem till Nina och Sophie och tjejerna lekte först lite i vardagsrummet samtidigt som de åt majs-ankor med ingen smak innan vi gick ner på deras innergård och hängde i sandlådan.

I förmiddags tog vi en cykeltur för att hämta ut recept hos min sköldkörteldoktor, vi handlade rökt makrill till morgonens helglunch och sen åt vi massa goda knäckemackor med stinkande mögelost till lunch. Elsa håller på att vakna till liv nu och när hon är uppe ska vi testa att göra en schweizisk marängsmörkräm som förhoppningsvis blir lyckad nog att frysa in i väntan på testtårtedekorering.

Och så ringde de från brudklänningsaffären att det är dags att dra dit och testa klänningen för första gången! Så spännande! Hoppas hoppas hoppas att jag blir nöjd. Jag är så svår och kräsen och komplicerad. Men ska försöka vara positiv och öppen och ärlig med mina ändringsönskningar. Tills dess måste jag ha tag på ett par bröllopsskor och den BH som ska få äran att bära mina bröst på bröllopsdagen. Iih.

Ja, mer spännande än så blir det nog inte idag.

Det är onsdag och jag känner mig mindre deppig än igår. Jag vet ju att jag egentligen är lycklig här och att jag ska vara här. Nu ska Elsa och jag snart gå och sjunga med Brit och det älskar vi ju båda två. Kanske tar vi en te och en majskrok med Nina och Sophie efteråt eller slänger oss ner i sanden på lekplatsen.

Vi har bakat en chokladkaka idag också, med mina nya formar. Det vankas nämligen bröllopstårta… Jag tror det var en kombination av inspiration från Angelica som ska göra samma sak, och det faktum att jag inte får tag på någon hemma i Skåne som kan göra en sådan tårta jag vill ha till ett rimligt pris. Så nu blir det en provtårta här i Tyskland, förberedd, planerad och researchad in i minsta detalj, och sen bakar jag originalet hemma hos mamma och pappa. Så utspritt som möjligt så att jag har tid att fixa alla andra tusen detaljer som måste göras.

Och var lugna, om provtårtan inte blir bra eller jag känner att det doch tar för lång tid och är för stressigt så blir det ingen bröllopstårta utan typ fyra kladdkakor istället. Minst lika gott med andra ord. (Men lite mindre festligt så det kommer troligtvis inte att hända. För jag är perfektionist och dum i huvudet och nu har jag bestämt det här.)

Men ja. Jobbat har jag också gjort idag och dödat massa bananflugor. Nu har Elsa och jag gillrat en fälla i köket och stoppat tändstickor i alla blomkrukor. Visst, de är ju inte farliga eller så, men irriterande!

Så. Jag stannar där helt enkelt.

Glad midsommar! Tyskarna är inte så medvetna om det faktum att idag är en stor högtid i Sverige så livet har rullat på som vanligt även idag. Eric är fortfarande på jobbet (klockan är nu 21.01) och Elsa är fortsatt halvsjuk. Det betyder att hon är glad och har energi tills hon blir trött och då klappar hon ihop totalt, ramlar och slår sig, gnäller, gråter och PIBÅRR. Som mina föräldrar alltid sa till oss. Det är dessutom supervarmt ute och det gillar hon inte heller, med värmeutslag på hela kroppen och hår som ligger konstant slickat mot hjässan har hon alltså kämpat sig genom sin andra midsommar i livet.

Nu sover hon och jag har jobbat med att skriva texter om mobilabonnemang. Nu ska jag kolla på Project Runway, planera bröllopet i huvudet och pyssla lite med några bröllopsattiraljer.

Imorgon är det lördag och Eric måste troligtvis jobba. Elsa och jag ska försöka gå ute lite mer, det väntas oväder i natt och då sjunker förhoppningsvis temperaturen under 30 iallafall. Imorgon eftermiddag är det sommarfest i Svenska kyrkan så vi har förberett en lax- och rucolapaj och drar dit en sväng för att dansa och få oss lite svensk-känsla.

Hektiska dagar och fontänbad

June 23rd, 2016 | Posted by Jess in Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Det är mycket nu alltså. Elsa har nån fas där hon helst vill vara klistrad vid mig dygnets alla timmar och är knepig både att mata, söva och underhålla. Eric jobbar till 23 om kvällarna och kommer sen hem helt uppe varv och kan inte sova. Jag försöker ratta Elsa, hemmet, jobbet och bröllopet, samtidigt som sommaren är här och kräver att man är utomhus och fångar dagen och sånt trams.

Det är främst en massa DIY-projekt som ska göras klara inför bröllopet, däribland ett gäng trycksaker som Eric, som ju är den grafiska designern i familjen, ska fixa. Får väl se om han får tid till det när hans jobb lugnat ner sig och slutar kräva 200 % av hans arbetsvecka.

Idag har Elsa och jag varit i parken med Nina och Sophie och plaskat i fontänområdet som de har där. Elsa älskade det, trots att de stora barnen ständigt håller för fontänens munstycke så att vattnet sprutade rakt på henne. Det har varit varmt och skönt idag, så att det bara var svalkande att sitta där en stund. Jag, som inte hade badkläder på mig, blev också helt dyngsur, men det gjorde inte heller något. Nu ligger Elsa och gnäller i sin säng och jag ska köra igång med en text om kontorshotell i Göteborg så snart hon somnat. Vi kör på helt enkelt!

Elsa 15 månader

June 20th, 2016 | Posted by Jess in Kärlek. | Ungen - (0 Comments)

För några dagar sen fyllde Elsa 15 månader. Hon är en liten solstråle som inte bara får oss att le som fånar hela tiden, utan också de hon träffar i mataffären, de som står bredvid henne på tunnelbanan, hennes mor- och farföräldrar och kompisar här i Frankfurt. Hon är utan tvekan det bästa som finns och numera, när jag frågar henne om hon är världens bästa unge, så nickar hon förnuftigt och säger “ja”.

Hon sover helt okej, med vissa undantag, som det kanske alltid kommer att vara. Det vill säga, klockan 18.30, efter att hon ätit kvällsmat och städat undan leksakerna, går vi och tar på pyjamas, tvättar ansikte, händer och fötter och kammar håret. Sen borstar vi tänderna och läser en saga innan vi gemensamt drar ner rullgardinen och säger godnatt till alla cyklar och bilar och träd och människor. Då vinkar hon och säger “tschuu, tschuu” (=hejdå). Sen läser vi en saga, de senaste 400 kvällarna har det varit en bok med fordon som hon älskar. Efter det lägger jag ner henne i sängen och pussar henne i hela ansiktet, vinkar godnatt och går ut. Har vi tur somnar hon då efter typ 10 minuters babblande. Men de senaste veckorna går hon igenom någon sorts mamma-/separationsfas och brukar vilja somna i min famn. Och vet ni vad, håll i er för nu kommer det, då får hon det. Jag går in och sätter mig med min lilla unge i knäet och sjunger tyst ett par minuter. Då slappnar hon av och somnar direkt och sen är det inga problem att tippa ner henne i sängen och gå ut. Dagen börjar mellan 5.30 och 6.00. Då vaknar hon glad som en lärka och det verkar inte finnas något att göra åt detta tidiga uppvaknande. Det spelar liksom ingen roll hur tidigt eller sent hon går och lägger sig, 5.30-6.00 är alltid en populär stund att slå upp ögonen på.

Maten funkar också bra. Hon gillar mat. Inte så super glad för grönsaker kanske, om de inte är pureade och fungerar som kladd. Då går det bra. Älskar fortfarande ost och bröd och sötsaker som jordgubbar, mogna persikor, kex och liknande. Till frukost serveras yoghurt med müsli och en liten macka, mest för syns skull. Till lunch blir det vår middag från dagen innan, eller bara en macka om det inte finns nåt. Stekt ägg äter jag ju typ 99 % av alla dagar så det hade varit praktiskt om hon hade gillat det, men det äter hon aldrig några mängder av… Ett trick som ofta funkar är att låta henne dippa maten hon har på gaffeln i lite olika dips: Ketchup, majonäs, olivolja, creme fraiche osv, beroende på vad det är som dippas. Då blir allt genast lite roligare. På eftermiddagen får hon snacks, macka, smoothie, korvbitar, frukt eller liknande, och på kvällen gröt eller liknande mat som lunchen.
All mat ska hon äta själv och det kan hon faktiskt riktigt bra. Ibland spiller hon dock med flit för att det är så roligt att torka.

Den senaste innegrejen i Elsas värld är våtservetter. Som jag nämnde så älskar hon att torka upp och med en våtservett får man liksom den där professionella känslan direkt. Så hon kan kämpa hur länge som helst med skötväskan för att få fram blöjväskan för att få fram våtservetterna och slutligen en enstaka servett. Då torkar hon också sina dockor, Anton, Victoria och alla gosedjur.

Vilket osökt leder oss in på hennes nästa hobby: Dockorna. Hon älskar att tulta omkring med sina små plastiga vänner. Dra av och sätta på deras kläder. Läsa böcker för dem. Kamma dem. Torka dem. Mata dem med vatten ur sin egen flaska. Lägga dem på läragåvagnen och köra runt med dem. Och så vidare. Gulligt att se, även om jag oroar mig lite för att hon redan har indoktrinerats i en könsroll hon inte valt själv.

Vidare älskar hon att bada, att gå till lekplatsen och gräva i sanden och gunga, att leka med andra barn, att sjunga med Brit och hennes gitarr, att läsa böcker, att läsa tidningar, att läsa H&M-katalogen, att titta på filmer på prickiga dalmatinersläktingar i min telefon, att tända och släcka lampor, att gosa med sin gula filt, att sitta på eget säte på tunnelbanan, att hjälpa till i att röra, blanda och provsmaka i köket, när det ringer på dörren, att åka bak på cykeln och rytmiskt hojta “mamma, mamma, mamma, mamma” för heja på mig, att dansa med höfterna till allehanda musik, att hämta grejer ur lådor och lägga ner dem igen i andra lådor, klättra upp på pallen i vardagsrummet, att kasta toalettrullar i badkaret när jag duschar där, att rita stora streckgubbar som inte få plats på pappret, att skypa med mormor i Sverige, att öppna paket, att hjälpa pappa göra kaffe på helgmorgnarna, att gå själv längs med gångarna i mataffären, att få en skiva medwurst av korvförsäljaren på torget, att riva legotorn och mycket mycket mer.

Elsa förstår allt. Alltså verkligen allt man säger till henne. Hon visar var fåret/grävskopan/hatten/skrivbordet är i böckerna. Hon lägger kläder i tvättkorgen när man ber henne. Hon kastar saker i papperskorgen. Kämpar för att få upp byxorna över rumpan när man uppmanar henne till det och hon vinkar hejdå när jag säger hejdå till någon.

Hon kommunicerar själv också med ljud och kroppsspråk och pekningar och oftast förstår jag henne också. Och gör jag inte det så tjatar hon tills jag gör det. Hon kan också säga mamma, bää, voff, mauu och när man frågar henne vad pappa säger så pruttar hon med läpparna och flinar. Den här lilla människan som för ett år sen låg på rygg och gurglade för sig själv springer nu omkring och lyssnar, tittar, pekar och pratar med oss. Man riktigt ser hur de små kugghjulen i huvudet snurrar när hon tar in något och gör om det till användbar information i det lilla huvudet.

Älskade, älskade, ÄLSKADE Elsa. Så stolt jag är över henne. Världens bästa unge.

Dåligt väder men bra med jobb

June 17th, 2016 | Posted by Jess in Bröllop | Ungen - (0 Comments)

Idag ser vädret lovande ut, men en titt på väderleksrapporten på telefonen visar att det kommer att spöregna igen inom en snar framtid så Elsa och jag ska snart ta oss ner på stan och handla en födelsedagspresent till vår make och pappa som blir 35 år på söndag.

Veckan har gått snabbt och jag har fått mycket jobb gjort, alltså betalt jobb, så det känns bra. I helgen tänker vi ånga vidare med alla bröllopsgrejerna och på riktigt försöka sätta lite fart. (Som jag har tänkt och sagt de senaste 10 helgerna…) Men nu börjar det ju dra ihop sig så otroligt mycket och snabbt att jag blir helt bubblig i magen.

Igår hade vi två mammor med ungar över på fika och flickorna lekte så fint med varandra medan vi vuxna drack te och åt jordgubbar och diskuterade föräldrapenning och annat kul. Gillar verkligen de här människorna och kanske särskilt de gulliga barnen…

Ska försöka skriva ett längre inlägg om Elsa i helgen också, det var längesen sist känns det som och hon växer och utvecklas så himla snabbt. Måste dokumentera detta nånstans ju!

London med världens bästa Elsa

June 9th, 2016 | Posted by Jess in Resa. | Ungen - (0 Comments)

Exakt en vecka sen sist, hej! Vi har varit i London. Än en gång slogs jag av hur duktig Elsa är. Eller, det handlar kanske inte ens om att hon är duktig, bara att hon liksom är så nöjd och bara hänger på. Får hon bara sitta med oss och läsa lite böcker och dricka lite vatten och äta nån frukt, så är hon på bra humör. Oavsett om det är på ett plan mot England, en buss mellan Finsbury park och Picadilly Circus, eller hemma i vardagsrummet i Frankfurt. Finast ungen.

Vi åkte ju då till London för att hälsa på Erics bror med familj som bor där. De har en son som heter Filip och är tre månader yngre än Elsa. De bor i en nybyggd, jättefin lägenhet mitt i centrala London. Där fick vi också bo, i deras gästrum, och så spenderade vi i princip all vaken tid tillsammans. Våra dagar började tidigt eftersom Elsa brukar vakna runt 6 i vanliga fall och i London-tid betyder det 5… Så då hängde vi i vardagsrummet och testade Filips leksaker och böcker tills den andra familjen också vaknade.

Erics bror jobbar med att göra färdigt en internationell storfilm som har premiär om bara några veckor, så han var tvungen att jobba på lördagen och då spanade vi in hans arbetsplats också. Men fick skriva på ett papper om att inte prata om det vi sett, så jag ska nog inte blogga om det. Spännande var det iallafall!

Sen åt vi god mat, promenerade omkring i London. Det blev inga direkt sevärdheter den här gången, mycket eftersom vi har varit där flera gånger tidigare. Vi pratade mest om våra liv som småbarnsföräldrar, roade ungarna och umgicks.

I måndags eftermiddag kom vi hem och sen dess har vi hunnit med att tvätta en del, fira Izabellas födelsedag med picknick i parken, sjunga med Brit på musikstunden och idag ska vi köra Gromu och Grova till flygplatsen. Det rullar på med andra ord!

Ja, ni där hemma och borta och ute i världen. Tiden går. Imorgon ska vi åka till London och hälsa på Erics bror som bor där med sin lilla familj. Elsa har en kusin där också som är tre månader yngre än henne bara, så det ska bli kul att se om de vill leka lite med varandra.

Vädret har varit kasst den här veckan, men idag lekte vi en liten stund på lekplatsen på väg hem från stan. Elsa grävde i sanden, klättrade fram och tillbaks över en liten stock och tittade på de stora barnen som gungade och cyklade. Hon växer också, lilla damen. Har humör och personlighet och humor. Klättrar på allt och bär omkring på saker. Har sina egna små idéer om vad som ska hända. Häromdagen gick hon till exempel och hämtade en stor ljuslykta i koppar som står på golvet i hallen och så gick hon in i köket och började fylla den med magneter från kylen. Sen gick hon runt med den ett tag. Tog ut några magneter, la ner ett goselamm. Och så vidare. Så jäkla kul att bara kolla på henne när hon pyser omkring och gör sin grej.

Bröllopsplaneringen går långsamt framåt, idag beställde jag faktiskt en klänning (!!!!!). Med Izabella med i affären som smakråd och barnpassare fick jag faktiskt tag på en klänning som jag hoppas kommer att göra mig nöjd. Ska prova den igen i slutet av juni. (Hade jag varit en bättre bloggare eller fått stålar för att skriva här så hade väl klänningen fått ett eget inlägg, men det är jag inte och det får jag inte. Så.)

Ja, och nu kommer snart Eric och vi ska äta lax/mozzarellasticks till middag innan jag ska skriva några texter om smörgåstårta och lägga fram saker som ska med till England imorgon. Vi säger så så länge. Hej på er!

Må din väg gå dig till mötes,
må du alltid ha mod att uppfylla dina drömmar.
Må vinden vara din vän,
precis som en hel hög andra människor från olika världar och bakgrunder.
Må solen värma din kind,
och må du alltid känna dig älskad.
Må regnet vattna själens jord,
och må du alltid låta mig trösta när något gör ont.
Och tills vi möts igen,
när du vaknar från din sovstund och all tid efter det:
Må Gud hålla dig i sin hand.

Ack Sverige du sköna

May 19th, 2016 | Posted by Jess in Bröllop | Resa. | Sverige. | Ungen - (0 Comments)

Sverige-trippen var som vanligt fantastiskt. Jag älskar att se Elsa i den miljön (också), omgiven av en bunke andra människor som vi visserligen inte träffar så ofta, men som ändå direkt drar in henne (och mig) i värmen och gör oss en del av sammanhanget.

Jag hade massor av bröllopsmöten att bocka av, men Elsa kom ihåg sin mormor från Skype-samtal och tidigare häng så de stannade kvar hemma och min mamma gjorde ett toppenjobb som barnvakt så att jag i lugn och ro kunde sitta hos frisören, diskutera olika rosor och snacka tårtfyllningar.

Det blev en del beslut fattade, men några löstes i princip upp, så planeringen går vidare. Nu är det dessutom mindre än tre månader kvar och jag vägrar spara allt till sista veckan (gissar att det blir stressigt nog just de dagarna), så nu ska ha skrivas listor och börja pysslas.

Vi fick alltså många av de familjemedlemmar och vänner och djur som betyder något hemma i Sverige. Elsa gosade med Jannickes dalmatinervalpar och satt på en studsmatta och kollade när stora barnen spelade tv-spel. Hon åt tacos och badade badkar och provfotades av vår bröllopsfotograf. Hon gick och gick och gick och gick. Hon tittade på när mormor klippte gräset, bäddade ner sina  små tår i stråna och log sitt något tillgjorda, men ack så härliga, leende med underbett och hopknipna ögon. Hon kollade på storkar och matade grisar och petade på myror och fick till slut skjuts med gammelmormor och gammelmorfar till Ystad. Där träffade vi catering-firman (som jag älskar!!) och åt lunch, innan vi tog tåget till Köpenhamn och hängde i lekrummet på Kastrup i tre timmar.

Klockan 21 var vi hemma i lägenheten igen och som vanligt: Borta väldigt väldigt fint och mysigt och roligt, men hemma bäst.