Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Det är fredag och Elsa har precis fått en ny kusin, en liten flicka uppe i Berlin och vi är spattigt glada över detta. Hon är väldigt söt och hennes föräldrar har väntat så tålmodigt på henne. Svårt att inte fälla ett par glädjetårar för deras skull. Och för vår! Yeey för bebisar!

Igår var vi och skickade tillbaks ett gäng bikinisar som jag inte ville ha (men behöll en jättefin som jag ville ha!) och sen gick vi hem till Nina och Sophie och tjejerna lekte först lite i vardagsrummet samtidigt som de åt majs-ankor med ingen smak innan vi gick ner på deras innergård och hängde i sandlådan.

I förmiddags tog vi en cykeltur för att hämta ut recept hos min sköldkörteldoktor, vi handlade rökt makrill till morgonens helglunch och sen åt vi massa goda knäckemackor med stinkande mögelost till lunch. Elsa håller på att vakna till liv nu och när hon är uppe ska vi testa att göra en schweizisk marängsmörkräm som förhoppningsvis blir lyckad nog att frysa in i väntan på testtårtedekorering.

Och så ringde de från brudklänningsaffären att det är dags att dra dit och testa klänningen för första gången! Så spännande! Hoppas hoppas hoppas att jag blir nöjd. Jag är så svår och kräsen och komplicerad. Men ska försöka vara positiv och öppen och ärlig med mina ändringsönskningar. Tills dess måste jag ha tag på ett par bröllopsskor och den BH som ska få äran att bära mina bröst på bröllopsdagen. Iih.

Ja, mer spännande än så blir det nog inte idag.

Det är onsdag och jag känner mig mindre deppig än igår. Jag vet ju att jag egentligen är lycklig här och att jag ska vara här. Nu ska Elsa och jag snart gå och sjunga med Brit och det älskar vi ju båda två. Kanske tar vi en te och en majskrok med Nina och Sophie efteråt eller slänger oss ner i sanden på lekplatsen.

Vi har bakat en chokladkaka idag också, med mina nya formar. Det vankas nämligen bröllopstårta… Jag tror det var en kombination av inspiration från Angelica som ska göra samma sak, och det faktum att jag inte får tag på någon hemma i Skåne som kan göra en sådan tårta jag vill ha till ett rimligt pris. Så nu blir det en provtårta här i Tyskland, förberedd, planerad och researchad in i minsta detalj, och sen bakar jag originalet hemma hos mamma och pappa. Så utspritt som möjligt så att jag har tid att fixa alla andra tusen detaljer som måste göras.

Och var lugna, om provtårtan inte blir bra eller jag känner att det doch tar för lång tid och är för stressigt så blir det ingen bröllopstårta utan typ fyra kladdkakor istället. Minst lika gott med andra ord. (Men lite mindre festligt så det kommer troligtvis inte att hända. För jag är perfektionist och dum i huvudet och nu har jag bestämt det här.)

Men ja. Jobbat har jag också gjort idag och dödat massa bananflugor. Nu har Elsa och jag gillrat en fälla i köket och stoppat tändstickor i alla blomkrukor. Visst, de är ju inte farliga eller så, men irriterande!

Så. Jag stannar där helt enkelt.

Glad midsommar! Tyskarna är inte så medvetna om det faktum att idag är en stor högtid i Sverige så livet har rullat på som vanligt även idag. Eric är fortfarande på jobbet (klockan är nu 21.01) och Elsa är fortsatt halvsjuk. Det betyder att hon är glad och har energi tills hon blir trött och då klappar hon ihop totalt, ramlar och slår sig, gnäller, gråter och PIBÅRR. Som mina föräldrar alltid sa till oss. Det är dessutom supervarmt ute och det gillar hon inte heller, med värmeutslag på hela kroppen och hår som ligger konstant slickat mot hjässan har hon alltså kämpat sig genom sin andra midsommar i livet.

Nu sover hon och jag har jobbat med att skriva texter om mobilabonnemang. Nu ska jag kolla på Project Runway, planera bröllopet i huvudet och pyssla lite med några bröllopsattiraljer.

Imorgon är det lördag och Eric måste troligtvis jobba. Elsa och jag ska försöka gå ute lite mer, det väntas oväder i natt och då sjunker förhoppningsvis temperaturen under 30 iallafall. Imorgon eftermiddag är det sommarfest i Svenska kyrkan så vi har förberett en lax- och rucolapaj och drar dit en sväng för att dansa och få oss lite svensk-känsla.

Hektiska dagar och fontänbad

June 23rd, 2016 | Posted by Jess in Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Det är mycket nu alltså. Elsa har nån fas där hon helst vill vara klistrad vid mig dygnets alla timmar och är knepig både att mata, söva och underhålla. Eric jobbar till 23 om kvällarna och kommer sen hem helt uppe varv och kan inte sova. Jag försöker ratta Elsa, hemmet, jobbet och bröllopet, samtidigt som sommaren är här och kräver att man är utomhus och fångar dagen och sånt trams.

Det är främst en massa DIY-projekt som ska göras klara inför bröllopet, däribland ett gäng trycksaker som Eric, som ju är den grafiska designern i familjen, ska fixa. Får väl se om han får tid till det när hans jobb lugnat ner sig och slutar kräva 200 % av hans arbetsvecka.

Idag har Elsa och jag varit i parken med Nina och Sophie och plaskat i fontänområdet som de har där. Elsa älskade det, trots att de stora barnen ständigt håller för fontänens munstycke så att vattnet sprutade rakt på henne. Det har varit varmt och skönt idag, så att det bara var svalkande att sitta där en stund. Jag, som inte hade badkläder på mig, blev också helt dyngsur, men det gjorde inte heller något. Nu ligger Elsa och gnäller i sin säng och jag ska köra igång med en text om kontorshotell i Göteborg så snart hon somnat. Vi kör på helt enkelt!

Ösregn och semesterplanering

June 15th, 2016 | Posted by Jess in Bröllop | Sverige. | Tyskland. - (0 Comments)

Alltså vilket skitväder vi har här i Frankfurt för tillfället. Inte kul alls. Igår regnade det från och till hela dagen så att Elsa och jag tvingades ta bussen istället för cykeln till svenska kyrkan. Jag hatar att behöva vänta på bussen och jag hatar att behöva trängas med en massa idioter som inte tar hänsyn till någon mer än sig själv.

Sen gick vi och handlade på eftermiddagen och släpade ett stort paket till posten som de sen meddelade skulle kosta 30 euro att skicka tillbaks och eftersom värdet på beställningen där i bara var 10  euro bestämde jag mig för att släpa hem skiten igen. Och sen började det spöregna, alltså verkligen spöregna så att vi blev dränkta som katter både jag och Elsa eftersom hon tvunget skulle dra i öppningen till vagnens regnskydd så att det forsade in vatten även där.

Sen gick vi till DM och där är personalen otrevligast i stan och gnäller och säger inte hej och snackar skit om kunderna samtidigt som man står och betalar i princip. Så istället för att skula, gömma oss och vänta ut regnet, så gick vi vidare till Netto och vid det laget var paketet genomblött och söndrig och Elsa sur för att jag inte skickade in riskakor under regnskyddet snabbt nog.

Så vi handlade snabbt och drog sen hem. På kvällen var det bilkö på alla vägar i hela Frankfurt i princip eftersom att tunnelbanestationerna var översvämmade. Det forsade in vatten överallt och att tänka på att det är mitten av juni är helt enkelt för ledsamt.

Idag ska jag till frisören lite snabbt, tar Elsa med mig och hoppas på det bästa. Sen ska vi sjunga med Brit i eftermiddag och det ser jag redan framemot. Bröllopsplaneringen börjar bli ganska intensiv och nu måste vi också boka resor och hotell och sånt för vår roadtrip mot svenska marker. Svärföräldrarna är supersnälla och lånar ut en bil och mamma och pappas grannar hyr ut sitt hus så att vi kan bo precis bredvid en tvättmaskin och två barnvakter.

Ja, så ser läget här borta. Kallt, regnigt och bröllopsplanerande.

Ja, ni där hemma och borta och ute i världen. Tiden går. Imorgon ska vi åka till London och hälsa på Erics bror som bor där med sin lilla familj. Elsa har en kusin där också som är tre månader yngre än henne bara, så det ska bli kul att se om de vill leka lite med varandra.

Vädret har varit kasst den här veckan, men idag lekte vi en liten stund på lekplatsen på väg hem från stan. Elsa grävde i sanden, klättrade fram och tillbaks över en liten stock och tittade på de stora barnen som gungade och cyklade. Hon växer också, lilla damen. Har humör och personlighet och humor. Klättrar på allt och bär omkring på saker. Har sina egna små idéer om vad som ska hända. Häromdagen gick hon till exempel och hämtade en stor ljuslykta i koppar som står på golvet i hallen och så gick hon in i köket och började fylla den med magneter från kylen. Sen gick hon runt med den ett tag. Tog ut några magneter, la ner ett goselamm. Och så vidare. Så jäkla kul att bara kolla på henne när hon pyser omkring och gör sin grej.

Bröllopsplaneringen går långsamt framåt, idag beställde jag faktiskt en klänning (!!!!!). Med Izabella med i affären som smakråd och barnpassare fick jag faktiskt tag på en klänning som jag hoppas kommer att göra mig nöjd. Ska prova den igen i slutet av juni. (Hade jag varit en bättre bloggare eller fått stålar för att skriva här så hade väl klänningen fått ett eget inlägg, men det är jag inte och det får jag inte. Så.)

Ja, och nu kommer snart Eric och vi ska äta lax/mozzarellasticks till middag innan jag ska skriva några texter om smörgåstårta och lägga fram saker som ska med till England imorgon. Vi säger så så länge. Hej på er!

Det är fredag och igår var det torsdag. En torsdag som var röd här i Tyskland, så Eric var hemma och vi hade kaxigt planerat in en massa bröllopsplanering som sen inte blev av för att vi spenderade morgonen med att prata med olika människor på Skype. Det var i och för sig jättetrevligt, men det bockade ju inte direkt av saker på vår gemensamma att-göra-lista.

Vi åt lunch på en italiensk restaurang där kocken hade gått lös med en chili så att maten tyvärr inte smakade så mycket mer än hetta, men det var trevligt ändå och Elsa skötte sig, som nästan alltid, exemplariskt. När hon sov på eftermiddagen så författade jag konferensguider åt Grebbestad och Tanum och Eric gjorde nyhetsbrev åt en av sina frilanskunder.

Elsa vaknade och Eric somnade. När Elsa steg upp blev Eric akut energilös så Elsa och jag stack till lekplatsen för att fördriva tiden och ge den slitna pappan i huset lugn och ro. Vi kom tillbaks och då var det i princip kvällsmatsdags för lill-hossan. Medan Eric matade henne med gröt och frukt satte jag på mig mitt kvällsansikte och de nya skorna från Marc O’Polo och drog sen hemifrån innan Elsa skulle gå och sova. Jag förklarade att pappa skulle lägga henne och att jag skulle äta mat med Izabella och komma hem senare, när hon redan sov. Hon nickade och slängde igen dörren i ansiktet på mig.

Sen satt jag på en bänk i sommarsolen och målade naglarna och väntade på mitt middagssällskap som kom på cykel och då stack vi till en tapas-restaurang här i närheten och åt räkor, champinjoner i vitlök, kryddiga köttbullar i tomatsås, manchego-ost och vin. Rött vin. Två glas till och med, så efter ett tag var den här småbarnsmamman väldigt glad och avslappnad och det var så skönt att bara prata med Izabella själv, utan att vare sig Elsa eller hennes Noah krävde blöjbyte/mat/bokläsning/kittling/nästorkning/viftande med giraff/gos/uppmärksamhet. Vi pratade och pratade och pratade tills restaurangen var tom och vi trötta.

Då cyklade jag hem igen och allt var lugnt här hemma och Elsa hade somnat så snällt med Eric och jag kröp ner i min säng, lycklig för att jag har ett sammanhang i min stad. Och en familj. Och vänner.

Åksjuk på sista etappen

May 11th, 2016 | Posted by Jess in Resa. | Skit. | Sverige. | Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Elsa och jag har tagit oss hem till mina föräldrar i Skåne. Allt gick jättebra. Eric följde oss till tåget i Frankfurt och sen åkte vi tunnelbana och tåg och buss ut till planet, boardade och sen sjöng jag Äppelmelodi en gång och Elsa somnade i min famn. Hon sov till och med igenom alla högtalarutrop och säkerhetsbältes-pling.

På flygplatsen i Köpenhamn träffade vi mamma och pappa som landade nån timme tidigare från sin semester i Kroatien och de hade för ovanlighetens skull bilen på Kastrup så vi lastade in oss och körde mot Sverige. Så fort vi kommit över Öresundsbron kräktes Elsa. Våldsamt. Det kände som en åksjukegrej, vilket jag kan relatera till för jag är själv sjukt känslig mot det och kan inte ens gunga på en vanlig gunga utan att känna mig snurrig i bollen. Så vi stannade och tog slut på våtservetterna i skötväskan och bytte kläder på lilla kräkiga tjejen.

Sen körde vi vidare och när vi hade typ 8 minuter kvar till mamma och pappas hus, kräktes hon igen. Lika våldsamt. Nu kom frukosten också upp och allt blev kladdigt igen. Men nu körde vi bara på för att komma hem och kunna sanera rejält.

Nu känner jag mig lite rädd för att åka bil med henne igen, hoppas det bara var en engångsgrej (yeah right aldrig livet) och att det går bra i framtiden. Vi åker ju inte så mycket bil i Tyskland, nån gång i månaden bara, så det är inte så lätt att veta vad man ska tro.

Nu sover hon iallafall, på golvet i sin mormors och morfars sovrum och jag ska snart stänga datorn och bära ut henne i stugan i trädgården där vi bor. Imorgon ska jag till frisören och testa bröllopsuppsättningar och smink. Håll tummarna för att jag inte kommer att se ut som… fan. Tack på förhand.

Elsa är orolig inne på sitt rum. Inte klokt hur snabb man blir bortskämd med att hon somnar själv och sover hela natten. Nu har jag varit där inne tre gånger redan, klappat lite och sjungit och just nu kvider hon igen. Jag undrar om det är den där obehagliga kindtanden som man kan ana i överkäken som pockar på. Bokstavligt talat. Lilla tjejen.

Eric är och firar en kollegas födelsedag på en pub och jag har precis skrivit fem texter om kendamas. Det är en japansk träleksak som man ska spetsa en kula med. Ja. Lika kul som det låter.

Annars idag har vi städat lägenheten, vilket alltid känns lika bra efteråt, samt umgåtts med Elsas farföräldrar. Först drack vi kaffe här hemma och sen hängde vi på vår favoritlekplats i närheten. De hämtade upp bilen som vi lånade igår för att köra till Limburg, en timme bort typ, där Lars och Linda bor. Det blev en fin dag i deras soliga trädgård med bebisgos med Jona och springa efter med Elsa och leka doktor med Mira. Så himla kul. Gillar dem skarpt. Smidigt värre också när vi behöver bil och får låna gratis av svärföräldrarna som dessutom kommer och lämnar bilen här och sen hämtar den igen.

Imorgon är det lördag och vi ska picknicka med svenskarna i parken. Och kramas, känner att jag inte sett tillräckligt av Eric den här veckan. På onsdag åker Elsa och jag till Sverige förresten, kul!

Vintern rasat ut i våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö…

Hela dagen har jag gått runt och sjungit valborgsmusik för Elsa och ikväll fick vi sen äntligen höra samma sånger live i svenska kyrkan. Dagen var produktiv och fin. Jag firade en framgång med att köpa ett nagellack nere i stan och Elsa fick sina fötter mätte så att vi kan köpa skor till henne. Eric hängde tålmodigt med trots att lördagsshopping är något av det värsta han vet.

Sen kom vi hem och åt lunch, räkmacka för mig, har blivit lite besatt av det, Elsa och Eric åt spagetti och köttfärssås från igår. Sen sov Elsa och jag skrev fyra texter om mopedhjälmar, mopeddelar, mopedtrim och mopedmärken. Visst anar ni ett visst mopedtema där?

På eftermiddagen gjorde vi oss redo för en utflykt till det där Valborgsfirandet jag nämnde i början och kastade oss upp för alla backarna till svenska kyrkan. Träffade Izla och hennes son som är född på samma dag som Elsa fast ett år tidigare. Kul sammanträffande. Blev lite tjatad på att börja i kören igen, men jag tror inte att det blir förrän i höst ändå. Sen sjöng den där kören under ledning av Stefan, Torvild pratade lite och så blev det vårtal av nån okänd förmåga. Sen fick vi köpa korv! Och öl! Och vin! Och Josefin och Christian var där med Emil och vi åt på en filt i trädgården och frös, som sig bör.

Jag tänkte på att jag haft några av mina absolut mest berusade stunder på Valborgsmässoaftnar, men att livet förändrats och att jag nu satt och matade min ettåring med korv och avocado istället för att halsa äckliga shottar häxblandning. Tänk att jag till slut fick den där familjen som jag drömt om sen jag började läsa vuxenböcker i åttaårsåldern… Livet alltså. För jäkla fint. Sen cyklade vi hem, tryckte i den där ungen lite gröt också och la ner henne i hennes säng tillsammans med hennes stora kärlek i livet, den gula filten. Nu sover hon och jag har svamlat klart om både mopeder och Valborg och ska titta på tysk tv och klappa min man på benet.

Tack för mig.