Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Vin och spel

February 11th, 2012 | Posted by Jess in Friends. | Tyskland. - (0 Comments)

Igår var det alltså spelkväll hemma hos Yvonne och Angelica som gällde. Jag var försenad, som vanligt, på nåt vis lyckas jag aldrig komma ihåg hur långt utanför stan de där två egentligen bor och tror alltid att det går fint. Igår fick jag dessutom vänta 8 minuter på U-Bahnen, något som inte heller fanns med i planeringen. Fram kom ja iallafall så småningom och lämnade över lite godis, tortillachips och den där flaskan rött vin som jag hade införskaffat. Izabella och Anna var också där, vi väntade tills Angelicas siamesiska muffins var färdig och sen flyttade vi oss in i vardagsrummet för att spela lite spel. Först ut var Pictionary, en väldigt snuskig version tyckte jag, men så är jag ju också relativt pryd jämfört med de andra.. Några svåra hade vi med, jag skulle till exempel rita bland annat “energitjuv”, Anna fick “panikattack” och Angelica “klimakteriekossa”. Roligast var när Yvonne skulle rita “analklåda” och nöjer sig med att göra ett uppochnedvänt hjärta där hon ringade in en liten del på mitten. Ingen fattade nånting, men Anna började sprutar ur sig substantiv som en galning tills hon till slut säger “analklåda!” och Yvonne nickade nöjt.

Efter att vi tröttnat på det körde vi några rundor av ett annat spel som går ut på att man ska beskriva ord för sina lagkamrater. Anna, Yvonne och jag vann båda gångerna. Första gången precis och andra gången med ren utklassning. Sen körde vi Galenpanna, det var också väldigt skoj. Där får man en lapp i pannan med ett namn på också ska man med hjälp av ja- och nejfrågor gissa vem man är. I första omgången var jag Meryl Streep, sen var jag Batman och sista gången, då jag på nåt vis fick pinsamt hjärnsläpp, så var jag Eric Saade. Sällskap hade jag av bland annat Ringaren i Notre Dame, Hugh Hefner, Blondinbella och Ingvar Kamprad. När klockan var sen, natten svart och vinet slut delade Izabella och jag på en taxi riktning Westend/Bockenheim och sen väntade jag en halvtimme innan Eric dök upp och vill bli insläppt och sen snarkade jag bort min lätta vinlullighet. Prata svenska är fint för psyket kom jag fram till.

Fredagsmys på tyska

February 10th, 2012 | Posted by Jess in Tyskland. | WOW! - (0 Comments)

Det blir mycket hängande i lägenheten tillsammans med dem som jag kallar mina sambos. Jag vill liksom ha varenda lite sniff på Eric gjord innan Det Där Sorgliga som ska hända den 18e. Nu har jag dock inte träffat min svenska vänner här i Frankfurt på ett tag så det ska jag ändra på om.. cirka två minuter. Det är nämligen så att Angelica, svensk aupair/barnvakt från Dalarna och Yvonne svensk kantor/rödhårig från Småland har bjudit in till spelkväll ikväll. Så jag passade på att haffa en flaska australisk Cabernet Sauvignon, rött vin that is, på stan och den ska vi festa till det med ikväll. (Såklart fick det bli australiskt vin, men inte bara för att jag ska dit snart, utan också för att just detta röda vinet från Yellowtail är ett av mina favorit OCH det var nedsatt idag också. Tyskland är ju hyfsat liberalt när vi snackar alkoholinställning.) Jag förväntar mig alltså mycket fniss, lite spelande och en massa tjejsnack. Det kan jag verkligen behöva. Har ni tur så blir det kanske en livebild eller två från kvällens aktiviteter!

Ivon till vänster och Angelica till höger.

Ensam på stan

February 10th, 2012 | Posted by Jess in Filosoferande. | Kärlek. | Tyskland. - (0 Comments)

Jag låter hjärnan vila från mina fyra manssambos och tar en långsam, kall, rofylld runda nere på stan. Das Leben ist schön.

20120210-161017.jpg

Alla pratar tyska

February 9th, 2012 | Posted by Jess in Tyskland. - (0 Comments)

Här sitter jag och försöker febrilt undvika min ambitiösa lista med pluggrelaterade saker som egentligen skulle vara färdigt idag. Tittar på lite Big Bang Theory på datorn, Sheldon’s memoarer ska tydligen heta “You’re welcome, Mankind”. Tyckte det var skitkul! Scrubs går på tvn, dubbat till tyska naturligtvis, annars är det ju ingen sate i det här landet som förstår vad de säger. Jag förstår och talar tyska, men det betyder inte att jag vill se Scarlett Freaking Johansson svära åt Robert Redford på tyska! Mannen som kunde tala tyska med hästar borde filmen heta här istället. Vänjer sig gör man ju såklart, men därifrån är steget ganska långt till att börja uppskatta tyskarnas galna dubbning.

Sen kvällsmat

February 8th, 2012 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Igår var Eric så himla sen att ätandet av kvällsmaten inte inträffade förrän runt 21 på kvällen. Idag var det jag som gick och handlade för sent, och började då också laga mat för sent. Därför har vi fortfarande inte ätit middag och nu börjar jag bli HUNGRIG. För att göra allting mer sen så hade jag inte läst igenom receptet ordentligt och det visade sig att degen skulle jäsa två gånger, 30 minuter varje gång. Men grabbarna är tålmodiga och väntar tyst, desstutom jobbar de allihop flitigt framför sina datorer så de har nog inte ens märkt än att maten är sen. Vad blir det då för kulinariskt äventyr idag undrar ni avundsjukt. Jo det ska jag berätta: Det blir tomatsoppa och focaccia. Tomatsoppan, ska tilläggas, är gjord på riktiga tomater istället för konserver. Många på tasteline och ica.se kommenterade negativt mot konservtomater och jag var såå sugen på grönsaker att jag la lite extra tid på att skålla och skala tomaterna för en riktigt god soppa. Som nu står i köket och blir varm i väntan på att focaccian med rosmarin och fetaost äntligen ska bli färdig. Vattnas i munnen bara jag tänker på det. Ska gå och kontrollera färdighetsgraden nu. Bis später!

Det snöar 2.0

February 7th, 2012 | Posted by Jess in Filosoferande. | Tyskland. - (0 Comments)

Nu har det snöat sen jag sist uppdaterade och gatan utanför blir vitare och vitare. Jag är lite orolig för min pojkvän som gick till jobbet imorse i en icke-snötålig utstyrsel… Men han kommer väl fram så småningom!

20120207-165840.jpg

Det snöar!

February 7th, 2012 | Posted by Jess in Filosoferande. | Tyskland. - (2 Comments)

Vi har just nu cirka -10 grader kallt här i Frankfurt. Jag sitter visserligen inne vid datorn, men hade fönstret öppet i trettio sekunder i förmiddags när jag vinkade adjö åt Eric och jag kan meddela att det är väldigt kallt. Nu, precis nu, började det även snöa! Känner i och för sig att snö i stan är väldigt tråkigt för den är inte vit och mjuk särskilt länge innan den blir grå och slaskig. Men samtidigt är det finare med lite snö när det ändå är så kallt!

20120207-130456.jpg
Kanske kan man inte se snön, men här har ni iallafall utsikten från vardagsrummet just nu, inklusive en spårvagn och ett tåg.

Det bästa med att bo tillsammans med fyra killar (eller män är de kanske snarare eftersom de är mellan 25-35 i ålder) är det här med att man slipper hår! Det enda håret som ligger och stör i duschen är mitt. Ibland förvisso blandat med vad jag hoppas är navelludd, men ändå inte värre än att jag vet när jag tar bort det med toapapper från duschsilen att de långa mörka hårstråna är mina. Det enda håret som jag kan hitta under salamin på mackan är mitt. Det enda håret som ligger bredvid min kind på kudden är mitt. Håret som fastnar i mina strumpor, klibbar sig fast i ännu kladdigt nagellack, eller hamnar bredvid min tandborste i badrummet är mitt mitt mitt. Och det känns väldigt bra. Sen om grabbarna tycker det är lika fantastiskt vet jag inte, men än så länge har de inte sagt något högt om det hela.

20120207-103716.jpg

20120207-103807.jpg
Mitt hår på soffa och strumpa!

Dejtnight med Clooney

February 6th, 2012 | Posted by Jess in Kärlek. | Mannen. | Tyskland. - (0 Comments)

Eric och jag planerade en romantisk dejt ikväll som igår fick en spännande tvist då jag råkade bjuda in alla Erics flatmates också.. Som tur var så kunde ingen av dem och det blev bara vi två som pälsade på oss alla vinterkläder vi hade (och jag kände mig än en gång säker på att min North Face-jacka à 3000+ spänn var en bra investering) och stack iväg till Blockhouse här i Frankfurt. Det är en väldigt trevlig American style restaurang som är ganska dyr men ändå mysig och familjär liksom. Inget snoffssnoffs där inte. Dessutom är maten LÄTT värt pengarna och vi var sugna på redig stek och det fick vi. Så, nu har jag rättfärdigat att vi åt lite dyrare kvällsmat en vanlig söndag i februari. Eric åt en tung jäkla köttbit med klyftpotatis och chilibönor, det var nån superamerikansk grej de körde med just nu. Själv åt jag det som lite diskriminerande kallas Mrs Rumpsteak, den minsta köttbiten på menyn (180 g) som serveras med sallad och, i mitt fall, potatisgratäng. Väldigt, väldigt gott. Till och med salladen som verkligen inte var nåt särskilt innehållsmässigt smakade gott, fräscht och friskt.

Efteråt tog vi tunnelbanan mot centrum med ett litet stopp på Häagen Dasz. Vad passar bättre än lite god glass en kylig vinterkväll som denna? Vi tog glassen to-go eftersom filmen vi ville se på bio snart skulle börja, och jag kan rapportera att glassen höll sig väldigt frusen och fin ända tills vi kom till biografen. När sen mörkret sänkte sig över vårt kuschelseat så packade vi upp våra små skräddarsydda glassbägare och mumsade på till filmen The Descendants med George Clooney som Oscar-nominerad huvudrollsinnehavare. Helt okej film, jag grät ett par gånger och skrattade ett par gånger, inget att anmärka på alltså. Den utspelar sig på Hawaii så om jag känner mig själv rätt blir det till att googla på Hawaii-resor imorgon.. Iallafall, efter att eftertexterna rullat tog vi tåget tillbaks igen och den lilla söndagsdejten var över!

Mmm, Blumenkäse!

January 6th, 2012 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Det bästa som finns att ha på mackan i Frankfurt är den här osten, som egentligen inte alls är tysk, som jag kallar för Blumenkäse, blomost. Den är bara formad som en blomma, oroa er inte, inga luktörter eller nejlikor i maten här inte. Den är krämig, lagom stark och lagom mild och smakar väldigt bra. Ja. Det var mest det. Också ville jag testa min nya bloggverktygsgrej. Hej!