Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Ja mina kära vänner. Tiden går fort när man har roligt. Förra helgen var jag i Polen. I fyra nätter försmäktade jag i detta land där maten var grå, beige, brun och mörkbrun. Men där det fanns ett härligt hotell och två fantastiska vänner. Och mycket snacks. Det var underbart och det gick bättre än förväntat att vara borta från Elsa.

Men när jag äntligen fick henne i min famn på flygplatsen i Frankfurt så grät jag hejdlöst. Det var som en lättnad som fick axlarna att sjunka och hjärtat att lugna ner sig. Återförenade. Som det ska vara, tillbaks till verkligheten på ett fantastiskt sätt. Hela veckan sen har jag njutit av hennes sällskap, gosat med henne, diskuterat tomten och hans nissar, ätit pepparkaksdeg och gått på promenader i iskylan.

Det har samtidigt varit mycket att göra, både på jobbet och med det evighetsprojekt till adventskalender som jag tvunget vill sy för hand som en jävla medeltidskvinna. (Det blir finast så, plus att min symaskin är kass.) Men idag har vi bakat det lilla av degen som var kvar, med hjälp av svärmor, så nu luktar det peppisar här hemma. Eric var ledig i fredags och hängde med oss. Och på torsdag kommer mina föräldrar på besök och ska leka med Elsa och gå på julmarknad. Det blir mysigt det.

Julen är nära nu. Och jag gillar det.

Morsan på (dyr) vift

November 24th, 2016 | Posted by Jess in Resa. - (0 Comments)

Efter många om och men så hamnade jag till slut här, på Emporia i Malmö med en kopp te och min dator. Lufthansa strejkar i dagarna så den spa-resa med mina bästisar som skulle ta sin början idag med en flygning från Frankfurt till Köpenhamn blev mer dramatisk än önskat. Igår fick jag ett sms från Lufthansa att de hade ställt in min flygning. Jag fick inte boka om online, utan skulle ringa till dem. Tillsammans med alla andra 350 000 resenärer som plötsligt stod utan flyg. Det var inte det lättaste. Jag hamnade liksom inte ens i en evig telefonkö, utan de lade bara på luren efter att ha upplyst mig om att för många ringde samtidigt.

Så jag slet mitt hår och våndades. Hur skulle jag lösa det här? Eftersom vi ska vidare med en färja från Ystad ikväll, var jag tvungen att vara i tid till den. Tåg skulle ta 13 timmar och kosta runt 2000 kronor. Flygen som fanns kvar minskade i rask takt och kostade minst 5000 spänn. Plötsligt blev vår smidiga lilla spa-resa väldigt väldigt dyr. Men att ställa in kändes inte heller rätt. Väldigt aniklimatiskt såklart, efter att Eric tagit semester och Malena och Emelie och jag lyckats enas om den här helgen.

Så jag bet i det sura äpplet och länsade sparkontot och köpte en biljett med AirBerlin. Imorse flög jag först till Berlin och sen till Köpenhamn. Det gick okej. Smockfullt plan så jag tvingades checka in min väska i Frankfurt och var osäker på om den skulle förstå att vi skulle vidare till Skandinavien, men det gick bra.

Så jag kom fram med många timmar till godo innan jag ska träffa vännerna på middag i Ystad innan båten går. Jag har handlat hörlurar, en Pelle Svanslös-bok till Elsa och nån pocket till mig själv. Och så har jag jobbat, som jag skrev i början. Nu börjar det dock bli dags att stänga ner datorn för att leta upp pågatåget som tar mig vidare.

Jag tycker om att vara själv. Att kunna läsa och tänka och titta på människor. Det är julmusik och mys här. Men naturligtvis saknar jag Elsa så att det svider i magen. Dessutom hade hon feber imorse och har en rälig hosta. Men det blir nog bra det här. På måndag är jag hemma igen. Förhoppningsvis.

London II: vallmoblommor, solsken och shopping

November 17th, 2016 | Posted by Jess in Resa. | Ungen - (0 Comments)

När vi vaknade i London efter en natt i trång lyxhotellsäng var klockan 8 hemma i Tyskland så det får väl räknas som sovmorgon. Madde skulle åka hem en timme senare så vi tog oss sakta över till deras hotellrum för att säga hejdå.

Sen väntade en frukost bokad på mysiga Cote Brasserie. Jag fick en väldigt ostig croque monsieur och de bästa fattiga riddarna jag ätit i mitt liv. Så. Gott. Som tur var vädret finare den här dagen så vi strosade omkring i väntan på att affärerna skulle öppna. Vi hade ju lyckats pricka in en helg då britterna kommer ihåg de soldater som stupat i alla krig och för att hedra dem bär de vallmoblommor på kavajslagen. Väldigt fint faktiskt. Så på Sloane Square där vi började shoppingen hade de en minnesgudtjänst med marschband, scouter och kör. Pampigt! Plus att en massa rika människor vandrade omkring med sina perfekta kläder och perfekt sminkade ansikten och perfekta små barn. Solen sken och stämningen var på topp!

Så vi shoppade loss! Jag köpte en klänning, en tröja, ett par tights och ett par fluffiga inneskor till Elsa. Och en halsduk till Eric. Och en väldigt fin plånbok till mig själv. Sen gick vi längs med King’s Road, tittade på människor och fina saker. Antropology alltså, där ville vi ju handla allting.

Jag hann också med att prata med Elsa och Eric i telefon. Jippi! Sen var vi i princip tillbaks på hotellet så då sa Izabella och jag hejdå till Angelica och åkte mot flygplatsen. Vi hann med en sen lunch där innan ett fullproppat plan lyfte mot Frankfurt.

Eric hade fått instruktioner att lägga Elsa om hon verkligen var supertrött, men att det var okej för mig att hon var uppe lite extra länge så att jag skulle hinna träffa henne… Vi landade nån kvart tidigt och sprang sen genom hela flygplatsen för att hinna med ett tåg som vi hade bestämt skulle hinnas med. Vi hann. Men sen missade vi tunnelbanan på Konstablerwache och fick vänta där i nio minuter.

Snacka om att tiden gick långsamt när man var så nära hem och små knubbiga armar kring halsen och världens godaste doft, den av min familj. Men sen kom vi äntligen hem och Elsa satt nybadad på soffan och tittade på Mamma Mu och blev glad att se mig.

Helgen i London var väldigt härlig. Vi hann med smarrig mat, bokläsning, höga och låga diskussioner och mycket skratt. Oavsett hur mycket jag saknade Elsa så vet jag att det är bra för mig att få vara själv lite ibland. Nästa helg händer det igen, då jag ska på spa i Polen. I FYRA nätter!!

Lördagen startade 5.00. En tid som jag inte längre måste vara vaken, oftast inte iallafall. Men ni vet kanske hur det är? När man ska ut på äventyr så är det mest spännande att gå upp så tidigt. Jag hade förberett allt kvällen innan för att kunna vara så tyst som möjligt för att inte väcka Eric och Elsa. Det gick bra. När jag var färdig kastade jag ut mina stövletter i trapphuset och tog på mig det sista där. Sen mötte jag Izabella vid tunnelbanan och åkte mot flygplatsen.

Vi hade alltså en helg i London framför oss. På grund av arbetande män och små ungar kunde vi inte vara borta hur länge som helst. Så istället la vi allt krut, både ekonomiskt och känslomässigt på två dagar och en natt i en av Europas dyraste städer. Vi landade efter en bekväm flygning (Lufthansa levererar ju nästan alltid) och tog tunnelbanan till vårt hotell. Det var konstigt, men härligt att kunna läsa bok på planet. Att inte konstant behöva underhålla en liten tjej som vill läsa säkerhetsinstruktionerna femtioelva gånger. Det var lagom mycket saker att hålla reda på och inga blöjor att byta.

Hotellet var lyx. Och kostade därefter. Dörrvakter och bagagekillar som var väldigt hjälpsamma och gentlemanniga. Och receptionister som tyvärr inte förstod engelska. Vackert och pampigt nere i lobbyn, men tyvärr lite i minsta laget uppe i rummet. Jag delade med Izabella, och det blev så småningom en väldigt intim natt i den 135 cm breda sängen. Medan det fortfarande var morgon åkte vi upp för att hej-kramas med Angelica och Madde som hade kommit kvällen innan och låg och drog sig i sitt rum.

Sen började dagen med en stadig brunch på Tom’s Kitchen. Jag åt omelett och fruktsallad. Men det bästa var den färskpressade äppeljuicen, mild och fin. Sen shoppade vi lite i spöregnat. Tog oss mest mellan olika stora varuhus, spanade in julskyltningen på Harrod’s till exempel. Till slut hamnade vi på café för att kunna prata prata prata.

På kvällen tog vi en Uber till restaurangen vi hade bokat. Det är en himla bra uppfinning, det där med Uber. Det är som en taxi som körs av privatpersoner. Man kallar på dem via en app i telefonen, får reda på pris och allt innan och det är mycket billigare än taxi. Dessutom himla trevligt att snacka lite med de trevliga människorna som kör London runt med sina bilar för att tjäna lite extrapengar.

Maten på restaurangen kräver egentligen sitt eget blogginlägg. För den var fantastisk. Det var en sjurätters avsmakningsmåltid som innehöll allt från pumpapuré, märgsmulor, chokladmousse, rödbetstartar, svartrot, brittiska ostar och inlagd rödlök. Alltså vi satt och oade och aade i tre timmar. Så. Sjukt. Gott. Det är liksom mat på en helt annan nivå när sött, salt, syrligt, hårt, mjukt och varmt och kallt kramas i munnen samtidigt. Omöjligt att försöka förklara i ett fattigt blogginlägg. Jag önskar bara att alla fick chansen att äta en sådan måltid. Capricciosa och falukorv är gott som tusan ibland, men detta definierar liksom vad mat kan vara och hur avancerad vår lilla mun är. Den kan ta emot smakupplevelser som får det att brusa i huvudet.

Efter att vi njutit klart tog vi en annan Uber tillbaks till hotellet och satte oss i baren där för att låta kvällen klinga ut som man säger på tyska. Det blev alldeles för sent med tanke på vår tidiga starttid, men det var det värt. Det är ju inte varje dag man är i London utan barn. Natten var kort, men okej. Sen körde vi igång igen i den pulserande storstadens solsken.

Tiden går här hemma på landet. Idag har vi haft superfint väder så Elsa och jag tog dalmatinern med oss på promenad i förmiddags. Solen sken, det var ganska kallt, men det funkade bra att plocka ekollon och titta efter kråkor. Elsa trivs så bra här. Jag vet att jag tjatade om det hela sommaren, men det måste sägas igen. Förhoppningsvis kan vi också ge Elsa en trädgård någongång i livet. Att slippa göra en utflykt av det så fort man vill gå ut en sväng. Att kunna öppna dörren till utomhuset och bara kasta ut barnet för en runda grässpring innan middagen. Lyx.

Efter promenaden i höstluften gick vi in och åt nyponsoppa och kanelknäcke till lunch. Sen sov Elsa i 2,5 timmar. Det händer inte så ofta längre så det gjorde mig väldigt förvånad och lite sömnig.

Vi har också lekt med dockorna här och jag har jobbat. Massor. Men nu är texterna slut för idag så jag bloggar. Lyssnar på tvättmaskinen och funderar på hur bilresan ska bli imorgon när vi ska till Malmö för att hälsa på Molly. Det ska nog gå bra. Jag tänker att Elsa får lite spännande nya böcker från sin mormors bibliotek och en shot åksjukemedicin på det.

På TVn är Anne Lundberg på resa genom Adelaide och jag tänker igen på mitt halvår där. Det känns som ett helt liv sen. En erfarenhet som gjorde mig starkare, men det var verkligen inte dans på rosor, den där terminen vid Flinders.

Ja, lite så ser livet ut just nu. Ganska makligt, men trevligt.

På besök i den skånska hösten

October 18th, 2016 | Posted by Jess in Resa. | Sverige. | Ungen - (0 Comments)

Vi är i Sverige. Vi kom fram igår och genast gick Elsa fram till leksakskistan och började ropa mormor, mormor. Jag hade helt glömt bort att det ju faktiskt är lite semester för mig också att komma hit. Jag kan sitta med datorn i knät och skriva jobbtexter om konferenser och dödsbon. Samtidigt stoppar Elsa in en plastig nappflaska i en docka och sparkar omkring lite med Bobbycaren som hon fått låna av grannarna här. Livet är med andra ord okej, även om vi saknar vår pappa och man.

Vi passar även på att prata lite hus, jag och mina föräldrar. För det är något som de kan, men som jag inte har så stor koll på. Och snart kanske den kunskapen kan komma till pass. Vi får väl se. Imorgon ska vi hänga med bästisarna och snacka loss. Nån dag senare väntar ett besök i storstaden. Jag hoppas också kunna handla vinterkläder till Elsa och kanske säga hej till Jannicke och Jimmie. Och mormor och morfar!

Men ja. Först ska Elsa och min mamma laga klart kvällens middag i köket. Jag ska skriva färdigt en text om frisörer och sen får det vara bra med den saken tills Elsa sover ikväll. Då lägger sig lugnet och tvn står på på svenska. Ovanligt, men väldigt trevligt. Måste jag väl säga.

Semester med barn på Ibiza

October 14th, 2016 | Posted by Jess in Resa. - (0 Comments)

Det här med att hyra ett hus på Ibiza och åka dit med en annan barnfamilj visade sig vara en toppenbra idé. Första natten sov vi på hotell, innan vi fick tillgång till villan som vi lånade av en kompis till Lars och Linda. De var också med på turen med sina två barn, en flicka som snart blir tre och en pojke som är 8 månader.

Hotellet var helt okej för en natt, men maten som serverades där gick av för hackor. Var dåligt alltså. Men vi badade i poolen och mös omkring längs med havet. Trots att det var mitten av oktober så var det runt 27-28 grader varmt varje dag, varmt i havet och ganska lagom med turister. Redan på flygplatsen hämtade vi up en hyrbil som vi fick uppgraderad. Istället för en gGOlf, som hade räckt till oss och vår enda väska, så fick vi en SUV. Vit. Som bara hade gått 1000 km. Den var cool. Elsa fick ett framåtvänt säte och hade inga problem alls med åksjuka.

På söndagen spenderade vi förmiddagen och lunchen vid havet, i en liten vik med en strandbar och solstolar vid vattnet. Elsa samlade snäckor innan vi åt tonfiskpizza till lunch och la våran fantastiska unge på en bastmatta på sanden. Där tog hon en lång tupplur, tillsammans med sin filt, trygg och med lungorna fyllda med havsluft.

Sen körde vi till den där villan vi hade fått låna. Familjen Lars och Linda var redan där och kunde visa oss runt. Vilket hus alltså! 4 sovrum, 4 badrum med dusch och badkar. Stort kök med ljudanläggning både ute och inne. 3 balkonger och en takterass med fullt utrustad bar. En terass med grill och bar. En pool. En utomhusdusch. En jättestor tv och så vidare. Riktigt lyxigt. Vi fick en liten svit med vårt eget kök, badrum och två sovrum. Dessutom hade vi en egen balkong stolar och bord på, men den använde vi aldrig.

Ja, sen tillbringade vi i princip hela veckan i det där huset. Mös omkring. Köpte mat och åt långa frukostar medans ungarna lekte i vardagsrummet. På eftermiddagarna tog vi siesta. De yngsta barnen sov och 3-åringen lyssnade på ljudbok. Vi badade och solade och pratade. På kvällarna matade vi barnen och la sen dem. Sen åt vi vuxna middag ifred. I tystnad. Själva. Och kunde prata om allt mellan himmel och jord och kunna avsluta våra meningar utan att någon skrek. Drack vin och bara njöt av de ljumma vindarna och livet. Det var verkligen så härligt.

En dag var vi inne i Ibiza stad, gick omkring och tittade på de stora jakterna som låg i hamnen och klättrade på stadsmuren. Sen åt vi mat, ungarna skötte sig exemplariskt, innan vi tog bilarna hem till bergen och villan igen. En annan dag var vi vid havet igen, men då hade det regnat dagen innan så vattnet var fullt av maneter. Då den andra familjen ville stanna ändå, körde vi hem själv, la Elsa och var sen helt själva nån timme innan våra vänner kom igen. Den där stunden av lugn var också underbar.

Vi har hjälpts åt med matning, matlagning, barnpassning, rumptorkning osv och det har funkat så väldigt bra. Det här gör vi om nästa år!

De är berlinare

July 31st, 2016 | Posted by Jess in Resa. | Sverige. | Tyskland. - (0 Comments)

Vi är i Berlin! Efter en snabb flygresa med mycket bagage igår har vi kommit fram till Erics bror, svägerska och lilla systerdotter som bor här i en härlig lägenhet med fyra meter i tak och ett gästrum där vi fick övernatta. Elsa somnade sent och vaknade redan klockan fem, så vi är lite möra, men vi har matats med utsökt frukost, lyxiga kakor och massor av te. Vi har dessutom lyckats förvandla fem vinkartonger till tre och fyllt bilen som stod här och väntade på oss. Imorgon ska vi åka vidare till Rügen och sen ta färjan till Trelleborg, för att runt 19 på kvällen förhoppningsvis anlända hos mina föräldrar i Sövde.

Men först ska vi låta Elsa leka lite till med sin farbror, försiktigt peta på sin månadsgamla kusin och springa runt runt runt med Anton i handen på deras knarriga golv. Ikväll väntas hemmalagad thaimat, lite mer jobb vid datorn för mig och sen kanske en god natts sömn innan vi kastar oss i bilen klockan sju på morgonen imorgon.

Vi hörs från Hemlandet!

Klockan är 22.04 och jag har väldigt ont i halsen, antydan till migrän och en rälig hosta. Dessutom har det  varit en lång dag. Så jag ska fatta mig kort. Elsa och jag är hemma i Skåne några dagar, tog ett flyg som blev försenat och ett tåg fullt med idioter innan vi äntligen hittade mamma på stationen i Lund och fick skjuts hem till mina föräldrar ute på landet. Här möttes vi av deras nya hund Alba som fötts upp av min syster. Hon är en väldigt fin dalmatinerhona som Elsa både är väldigt förtjust i och lite nervös omkring. Elsa var för övrigt ett litet ljus på resan hit, som hon brukar. Inte mer trots, sömnvägran och gnäll än hemma och det tycker jag är så himla beundransvärt. Det är inte lätt för en liten ettåring att orka med så mycket intryck och människor och nytt hela tiden, men hon klarar det så fint.

Vi är här för att fira min morfar som fyller jämt på söndag, men också för att fylla frysen med mat som ska ätas på bröllopet och för att njuta av släkt och vänner så mycket som möjligt. Livet är alltså väldigt härligt med lax till middag och gräsmatta utanför dörren, trots att vi saknar Eric, mina smaklökar är bortdomnade och jag har så vansinnigt ont i halsen.

London med världens bästa Elsa

June 9th, 2016 | Posted by Jess in Resa. | Ungen - (0 Comments)

Exakt en vecka sen sist, hej! Vi har varit i London. Än en gång slogs jag av hur duktig Elsa är. Eller, det handlar kanske inte ens om att hon är duktig, bara att hon liksom är så nöjd och bara hänger på. Får hon bara sitta med oss och läsa lite böcker och dricka lite vatten och äta nån frukt, så är hon på bra humör. Oavsett om det är på ett plan mot England, en buss mellan Finsbury park och Picadilly Circus, eller hemma i vardagsrummet i Frankfurt. Finast ungen.

Vi åkte ju då till London för att hälsa på Erics bror med familj som bor där. De har en son som heter Filip och är tre månader yngre än Elsa. De bor i en nybyggd, jättefin lägenhet mitt i centrala London. Där fick vi också bo, i deras gästrum, och så spenderade vi i princip all vaken tid tillsammans. Våra dagar började tidigt eftersom Elsa brukar vakna runt 6 i vanliga fall och i London-tid betyder det 5… Så då hängde vi i vardagsrummet och testade Filips leksaker och böcker tills den andra familjen också vaknade.

Erics bror jobbar med att göra färdigt en internationell storfilm som har premiär om bara några veckor, så han var tvungen att jobba på lördagen och då spanade vi in hans arbetsplats också. Men fick skriva på ett papper om att inte prata om det vi sett, så jag ska nog inte blogga om det. Spännande var det iallafall!

Sen åt vi god mat, promenerade omkring i London. Det blev inga direkt sevärdheter den här gången, mycket eftersom vi har varit där flera gånger tidigare. Vi pratade mest om våra liv som småbarnsföräldrar, roade ungarna och umgicks.

I måndags eftermiddag kom vi hem och sen dess har vi hunnit med att tvätta en del, fira Izabellas födelsedag med picknick i parken, sjunga med Brit på musikstunden och idag ska vi köra Gromu och Grova till flygplatsen. Det rullar på med andra ord!