Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Vilken dag! Alltså vädret gör ju så mycket för hur glada vi är här hemma. Idag blev världens bästa svärmor ett år äldre så Elsa och jag stannade mest inne i förmiddags för att slå in presenter och tillverka ett kort. När hon sen hade sovit middag så mötte vi upp Kristina och Jörg och Elsas faster Theda som var i stan dagen till ära. Dessutom hade Eric fått tillåtelse att ta en sen långlunch från jobbet. Det bidde italientskt, Calzone för Elsa och mig som var sådär. Den “tyska” pizzan kommer aldrig kunna leva upp till den “svenska” pizzan. Och då tror jag ändå att den “tyska” är mer lik äkta italiensk pizza än den “svenska”. Jaja. Elsa var nöjd iallafall och sen avslutade vi med en pannacotta med hallonsås som var helt okej.

Elsa hann busa en stund med pappa därute också innan det blev tid att sticka. När vi sen skulle säga hejdå så var det en viss tvååring som skrek som en stucken gris. Hennes logik sa att om hon bara vägrade säga hejdå så skulle leken och den fina eftermiddagen med nära och kära fortsätta. Men så funkar det väl inte riktigt. Som tur var så sprang vi in i en bekant som har en dotter som är några månader äldre än Elsa och tjejerna började genast hitta på bus tillsammans. Det blev alltså en timme till i solen samtidigt som vi sakta tog oss upp mot hemmet igen.

När vi kom hem igen fick Elsa en andra liten kvällsmat innan vi gemensamt plockade undan och fixade lite ordning. Vid halv sju kom Eric och hans jobbekompis hem. Hon ska förhoppningsvis ta över vår lägenhet och ikväll tittade hyresvärden också förbi så att de kunde försöka övertala honom medan jag la Elsa. Trött tjej somnade med öppen mun och alla lemmar utanför sängen. Nu har Eric och jag kollat sista avsnittet av Big Little Lies (SE!) och jag har översatt en poolbyggarinstruktionsfil till pappa. Kommit en bit på vägen iallafall.

Imorgon väntar handling och sen en lekdejt på eftermiddagen. Det blir kul.

Efter förra veckans lilla sjukdomseskapad forsatte helgen med en hel del trevligheter. I fredags var Eric ledig igen och stack vi först och handlade hela familjen. Först billig och mycket mat i lågprisaffär och sen ett par grejer i dyr, men väldigt härlig affär. Efteråt körde vi till andra sidan stan för att jag i DAGAR hade drömt om en särskild lunch: Falafel med hummus och halloumi från Aroma. Lilla gatuköket Aroma som stänger när maten tagit slut. = Ibland efter två timmar, ibland först på kvällningen. Så. Gott. Perfekta smaker, hemmagjort och autentiskt och smarrigt.

På lördagen bakade Elsa och jag semlor, minivarianter. Jag gjorde egen mandelmassa och vispade grädden. De stod färdigspritsade och klara när svärföräldrarna äntrade vår lägenhet på eftermiddagen för lite häng och snack. De gillade dem såklart, mina fina svärföräldrar som omfamnar vår svenskhet med öppna hjärtan. Är så tacksam för det.

I söndags ställdes det till med knytis-brunch här hemma hos oss. Ett gäng svenska vuxna och ungar och ingifta tyskar dök upp för att äta alldeles för mycket mat och prata om sådant som hänt sen sist. Det blev semlor även här, plus ostar och juicer och fruktfat med en stor ananas-plym i mitten, skagenröra och bröd och så vidare. Gott. Såklart. Mycket mat i helgen inser jag nu… Angelica som bodde här i Frankfurt innan och nu bor på Irland var på besök med sin dotter. Dottern och Elsa försökte leka lite tafatt emellanåt, men mest var de nyfikna och misstänksamma och spralliga och blyga på samma gång. (Elsa stod för misstänksamheten och blygheten. Chloe för nyfikenheten och spralligheten. Typ så.)

På eftermiddagen behövde vi luft och hämtade lite sådan på en lekplats i närheten. Sen var det kväll och mer mat och tandborstning och läggning och sådant. Och i natt hade vi en bajs-natt då Elsa kallade hela tiden och sen vill gå upp och leka kl. 4 på morgonen. Efter 1,5 timme somnade hon till slut om i vår säng, med sin arm i mitt ansikte. Jag låg och lyssnade på min sovande familj och kände mig ändå på något klyschigt, smörigt sätt lycklig. Över att de finns. Men nu är jag trött. Och färdigjobbad för ikväll. Datorn stängs om… 10, 9, 8, 7, 6, men först ett serietips (tack Izabella!): This is us. 5, 4, 3, 2, 1, NU!

Jul och nyår 2016

January 2nd, 2017 | Posted by Jess in Kärlek. | Mat. | Resa. | Tyskland. - (0 Comments)

Jaha, då var den julen förbi. Den bidde fin, trots allt. Eller vaddå trots allt, vi hade väl fina förutsättningar också. På julafton var vi i kyrkan på familjegudstjänst. Prästen delade ut krubbans figurer till barnen och kallade sen fram dem allt eftersom under gudstjänsten. Elsa fick Maria som hon krampaktigt höll i med båda händerna. När hon ombads komma fram med Den Heliga Modern gjorde hon det med allvar i blicken, helt ensam. Tittade på Torvild som pekade in i krubban och smällde sen ner den hukande jungfrun på bordet så att det ekade i kyrkan. Jag grät, såklart.

På eftermiddagen kom mina svärföräldrar och kastade sig över det svenska julbord jag hade ställt fram. Prinskorvar, julköttbullar, vörtbröd och skinka. Skagenröra och rökt lax och matjestårta och salta kolor och ris à la Malta och smörgåsrån och lagrad prästost. Så. Gott. Och så fantastiskt att de här svärisarna of mine bara embraceade, alltså bara tog sig an, all mat och mm:ade och oade sig. Elsa åt två lass lax, sitt placeringskort som var gjort av pepparkaka med vit choklad på och några bitar kex med ädelost. Sen öppnade vi alla klapparna under granen. Jag fick pengar i massor, fina teer av Eric (plus en cykel som han ju lämnade över för flera månader sen) och delar till ett luciatåg i keramik. Dessutom hade min pyssliga mormor stickat raggsockar till oss alla tre och skickat över en vacker duk med spetskant. Elsa fick mest svenska böcker, kläder och ett halsband med sitt namn på som hon omedelbart tog på sig.

Nästa morgon öppnade hon den största av alla presenterna, som blev en direkt succé: en dockvagn. Som hon har lekt med denna dockvagn. På eftermiddagen kom svärisarna igen och vi åt rester innan det blev tid för sängen och packning. Morgonen efter flög vi till Berlin och flyttade in hos Erics bror med fru och dotter. Det var väldigt trevligt att se dem. Vi gjorde inte mer än att äta och leka med barnen under dagarna, ofta i pyjamasbyxor tills klockan blev eftermiddag. Vi kom hem igen sent på kvällen den 29, lagom tills att Eric däckade ihop i febersjukan med stort F. Hela dagen efter var han slö och sov säkert 8 timmar fördelat över dagen, plus hela natten.

Och det hjälpte. För när nyårsaftons morgon landade var han i princip återställd. Så då stack vi, som planerat, till Lars och Linda och deras barn. Det var vi tre och de fyra och så två vänner till dem med sin 7 veckor gamla bebis. Vi åt raclette, Elsa var vaken till 22 och när klockan var midnatt stapplade vi ut i vinterkylan, skålade lite snabbt och kramades. 2016 var fint på alla sätt. Nu hoppas vi dock att 2017 tar sig upp till 2015s höga nivå. Och att världen blir lite ljusare och människor lite öppnare.

En måndag och en tisdag i april

April 5th, 2016 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Det går i ett här borta! Igår var vi och brunchade med Izabella, Madde, Tobias och ungarna. Elsa och Kelvin satt bredvid varandra och delade snacks och petade på varandra lite då och då. Sen gick vi hem igen Elsa och jag så att hon kunde ta en tupplur och jag skriva nån text om storstädning.

På eftermiddagen kom Eric hem tidigare och sen också dagens födelsedagsbarn, min svärmor. Hon hade även med sig svärfar så de lekte med Elsa en stund och drack lite kaffe, innan vi gick mot en persisk restaurang där vi åt smarriga röror (deras hommus är inte LCHF men SÅ god) och grillspett och grytor och saffransris och njöt. Elsa skötte sig exemplariskt också, trots att vi inte började käka förrän sent på kvällen.

Idag har vi städat och fixat lite här hemma. Jag har skrivit om fastighetsskötsel och hundbehandlingar hos veterinär. Det blev köttfärsröra till kvällsmat och innan dess var Elsa och jag och lekte med de tyska ungarna och deras mamma. Som är jättegoa, men lite ängsliga. De tycker nog att jag är en konstig hårding som inte rusar till doktorn när Elsa slår ögonbrynet i en bordsskiva eller har röda prickar på armarna.

Nu ska vi sova. Imorgon väntar promenad vid Main med svenska tjejerna här i stan, det blir nog skönt. Om det inte regnar. Och om Elsa håller sig på gott humör i vagnen.

Sol i hjärta, sol i sinne

March 18th, 2016 | Posted by Jess in Friends. | Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Vilken vecka! Både Elsa och jag har varit så sociala hela veckan att vi är helt slut! Molly åkte hem idag, men innan det hann vi med en brunch I SOLEN. Detta gula guld som strålade ner över oss och värmde gott mot låren. Det var en sprallig, sekt-sugen Molly, en ovanligt pigg Izabella, en sovande Noah i vagn, en glad, hungrig Elsa och en lite utmattad med glad Jessica.

Elsa åt lax och grönsaker, jag åt kalkonbröst och Caprese. Samt drack väldigt gott te med tranbär och spirulina. Sen gick vi hemåt igen i solen, stannade och pratade med en tryckerigubbe som var snäll och sa hejdå till Molly som försvann igen.

Så jädra härligt att ha henne här, nu väntar vi bara på att hon ska flytta tillbaks. Eric kom hem hyfsat i tid och han behöver inte jobba på söndag som fruktat. Nu sover Elsa, jag har jobbat lite och Eric kollar på Love. Imorgon ska vi hitta en cykel till mig, kramas massor och kramas lite mer. Det blir nog bra.

Alla hjärtans dag 2016

February 14th, 2016 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (1 Comments)

Det bestämdes igår, trots våra snoriga näsor, att det skulle brunchas idag för att fira Valentins dag. Jag var pepp! Elsa var pepp! Och Eric var också ganska pepp!

Det bidde sig sen som så att Elsa hann sova sin första tupplur innan vi var duschade och klara så när vi väl kom utanför dörren var klockan över 12 och det var väl mer lunch än brunch som väntade. Eric hade lovat mig dagen innan att vi inte behövde boka bord för att “alla vet att man firar Alla hjärtans dag på kvällen och inte till lunch”. Mhm. Det visade sig sen att alla med barn plus en stor grupp människor till visst firar under dagen så de första tre restaurangerna vi kikade in i var redan fulla.

Vi är ju bara tre, men en av oss kräver både vagnplats och barnstol för att uppskatta matstunden. Till slut hamnade vi på Mirador (som har ny meny Izabella!) där jag åt en fiskfrukost bestående av två frallor, en liten skål vardera av: avokado- och koriandersallad, tonfiskcreme, färskost med örter, gravad lax, pepparrot, kräftstjärtar och smör. Det var gott. Kräftstjärtarna smakade tyvärr lite kylskåp, men tonfiskkrämen var SMARRIG. Eric åt en omelett med potatis och korv och Elsa åt medhavd spagetti och köttfärssås ur termos.

Det var väldigt mysigt. Och Elsa är ju världens snällaste, som ni vet vi det här laget. Hon åt upp sin mat, sen åt hon upp min tonfiskkräm och sen åt hon upp Erics ostbitar och sen matade hon Anton med låtsasvatten från ett tomt saltkar. Vi vandrade hemåt efteråt, hand i hand jag och min man, och kände oss kära och lugna och glada för det vi har. Särskilt varandra. Och Elsa. Lille mattjuven.

 

Lågprishandling och budgetutsikt

January 12th, 2016 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Funderar på att kanske härma Angelica och lova er ett blogginlägg om dagen hela långa 2016? Eller i mitt fall då, 365 på raken med start nu. Jag tror jag börjar med att försöka klara en vecka kanske, så får vi väl se…

Elsa sover igen, det är lättast att skriva då för annars är hon väldigt intresserad av datorn. Vi har varit och handlat med vagnen och jag är lika häpen (nästan) varje gång av hur billigt det är att handla mat i det här landet. Jag köpte nu ett blomkålshuvud, ekologiska tomater och gurka, en avocado, rökt skinka, två paket bacon, 1 kg grekisk yoghurt, 5 dl grädde, en stor bit ost, en dessertost, te, tomatpuré, smör, knäckebröd, ansiktsservetter och tvättmedel. Och betalade 19 euro, alltså runt 175 svenska kronor, i dagens kurs. Det måste väl ändå räknas som billigt?

Vi handlar så mycket som möjligt i olika lågprisaffärer; Netto, Lidl, Penny och Aldi. Men bara sånt som känns fräscht och smakar okej och det är faktiskt nästan allt. Specialgrejer som inte finns i lågprisaffärerna handlar vi på Rewe, heter den, och det är väl kanske Tysklands svar på Coop eller Ica. Lite dyrare än lågprisarna, men ingen lyxlyx. De har större utval och ett utbud som sträcker sig utöver basgrejerna. Dock är det en vanlig vecka mest basgrejer vi behöver. Blöjor, gröt och barnmat handlar vi på ett annat ställe, DM heter det. Där har de också smink, schampo och tvål och ekologisk “torr” mat, med mera.

Förra veckan gick jag igenom våra utgifter för 2015 och försökte summera både mentalt och på pappret vad som gjorts och vad som bör göras annorlunda 2016. Det är ingen katastrof (än), men det känns ändå skönt i magen att ha koll på läget och att kanske ännu mer än tidigare försöka tänka efter innan. Särskilt som jag bara får föräldrapenning fram tills Elsas första födelsedag. Sen ska vi försöka klara oss på Erics inkomst, samtidigt som vi sparar till ett bröllop (och en superlyxig bröllopsresa utomlands). Det där med bröllopsresan är mest en dröm. Vi tar bröllopet först.

Så ja, att handla billig mat och kolla på priserna och jämföra märken är sånt som verkligen hjälper. Vi lever verkligen inte snålt och vi unnar oss och äter och lever gott, men där det går att strama åt vill jag gärna strama åt.

Jaha, sen vi hördes sist så har lillstrumpan och jag klarat av våra vardagliga sysslor fint. Eller ja, hon skötte sig exemplariskt, sov gott i vagnen, men jag klantade mig eftersom det visade sig, när vi väl kom till posten som ligger en 30-minuters promenad bort, att de inte hade vårt paket än. Suck. Så vi fick gå tomhänta därifrån igen och tänker göra ett nytt försök på tisdag.

I fredags kom Erics syster plus bror och hans flickvän och fick träffa Elsa för första gången. Hon ammades här hemma och sen transporterade vi oss alla till en mysig liten restaurang på Berger Strasse som visade sig vara perfekt för bebisens första restaurangbesök och min första amningssession utanför hemmet. Det var lugnt och litet där, med god plats för barnvagnen och gullig personal som ville hjälpa till. Dessutom var maten väldigt smarrig.

Först lyckades vi somna Elsa i vagnen så att alla kunde äta i lugn och ro och lagom tills att min risotto med svamp och torkade aprikoser var uppäten vaknade hon och jag ammade på en bänk bredvid vårt bord. Jag som varit nervös tidigare för att flasha hela mig, det är svårt att dölja mina boobs liksom, lärde mig att det inte spelar så stor roll när en hungrig liten unge ligger i ditt knä och vill ha mat. Troligtvis skymtade både lite bröst och lite vårta fram, men jag tänker att om folk störs av det så får de kolla bort. Min tjej var hungrig. Mätt och nöjd låg hon sen i faster Thedas famn resten av restaurangbesöket.

Sen vandrade vi sakta hemåt igen i vad som kändes som vårnatten, men som egentligen var vårkvällen, typ 20.00, och sprang in i Kai, Tom och Jaana utanför Schöneberger. De tvåsistnämnda ska ha barn i sommar och bor inte i Frankfurt så det var ett lustigt sammanträffande.

Sen gick vi hem. Småbarnsfamiljen kastade in handduken och Elsa fick mjölk hemma på soffan som belöning för att hon var så duktig på restaurangen. Resten av gänget gick vidare och drack cocktails. Those days are long gone. Men jag tänker att de kanske kan komma tillbaks i små doser så småningom.

Balkongjobb och Bornheim

July 11th, 2013 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (1 Comments)

(Sitter vid Erics dator som inte har bokstaven a med prick ovanför lättillgänglig, sa ni far klara er utan den.)

Gardagen var produktiv. Jag började dagen med att leta lägenhet, ringa pa annonser och sadar. Sen tog jag taget hem till Erics föräldrar som bor i en stad utanför Frankfurt. De bjöd pa lax till lunch, vilket alltid är lyx för mig eftersom Eric inte äter fisk sa lagar vi ocksa aldrig det här hemma. Far bli ändring pa det när vi bor ihop tror jag, älskar fisk. Iallafall, efter lunchen gick jag upp till hemmakontoret de ställt i ordning at mig pa balkongen. Ett litet bord med duk, en stol och ett glas vatten. Datorn hade jag med mig själv. Sen jobbade jag med mitt extrajobb i nagra timmar. Haller pa att översätta en bok om ledarskap för ett företag som kontaktade mig pa internet. Det är okej betalt och jobbet är ganska enkelt, däremot är den svenska texten som jag översätter till engelska fruktansvärt dalig. Men jag tycker ända att det är ett kul jobb som passar bra att göra lite varstans och lite närsomhelst.

Kristina kom upp med jordgubbar efter ett tag, snacka om lyx pa kontoret. Det var väldigt varmt och när klockan närmade sig 16.30 gav jag upp för dagen och tog mig tillbaks till stan. Träffade Eric i stadsdelen Bornheim där vi hade tva lägenhetsvisningar inbokade. En med en liten, konstig man som visade en lägenhet med heltäckningsmatta i sovrummet och daligt utförd renovering. En annan i en toppenfin lägenhet med mysig balkong, men med opraktiskt matrum och tre trappor upp utan hiss. Ingen av dem kommer att bli vart hem, men det känns ända nyttigt att titta och känna pa marknaden. Om inte annat sa lär man sig vad man inte vill ha.

Vi käkade en snabb middag pa Schönerberger (sallad med kalkon och champinjoner) och tog tunnelbanan hem igen.

Jag har hittat en fin cykel jag vill ha.

Jessicabild1

Hatkärleken till godiset.

March 21st, 2013 | Posted by Jess in Mat. - (0 Comments)

godissug

Det hade varit så himla lätt för mig, som bor ensam och kan gå och handla själv, att bara handla på mig massor av godis, chips och andra sockriga kolhydrater. De hade billiga Paradis-askar på Hemköp idag. Men jag gör inte det. För även godis som äts i hemlighet blir man tjock av. Så jag tittar bort, tar det där balsamet jag kom för att köpa, vänder bort blicken från kilometerlånga rader av lösgodis och choklad och går ut. Älskar mig själv för att jag är så viljestark. Hatar mig själv för att jag inte får äta godis. Kommer hem och dricker en stor kopp grönt te med kokosfett i och tänker på Erics ryggsäck. Jag ska berätta om den en annan dag. Men ja. Det blev inget godis idag heller. Men FAN vad gärna jag ville ha en bit gräddnougat och nån bit trillingnöt.

Sockerjävel.