Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Vardagen med husplaner och Skamfeber

January 16th, 2017 | Posted by Jess in Film. | Tyskland. | Ungen - (1 Comments)

Tja! Det är måndag och vardagen drar  igång igen efter en lång helg. Lång eftersom Eric var ledig i fredags igen. Vi har inte gjort mycket mer än att umgås här hemmavid. Handlat, lekt med Duplo, lagat Jannickes vegetariska lasagne och hetskollat Skam. Alltså denna norska ungdomsserie som tagit alla svenskar med storm. Så även mig. Jag känner mig helt seriöst kär i William. Och fast att han är en drittsekk emellanåt så är han bara så heeet när han är en. Älskar såklart Noora också och hennes brains och perfekta läppstift. Jag har tredje säsongen kvar, men måste först lugna ner mig lite efter sista avsnittet av säsong 2.

Igår var mina svärföräldrar här och drack kaffe och pratade. Jag kan härmed avslöja att vi ju har lite planer på att flytta in i lägenheten på toppen av deras hus. Detta för att spara pengar inför husbygge/husköp/husrenoverande och samtidigt testa om det funkar att bo “tillsammans” med dem. Tanken är att flytten ska gå i början av sommaren, så det är inte så långt kvar/oceaner av dagar kvar och mycket att fundera på.

Ja, och annars då? Livet rullar på. Jag ser framemot varmare temperaturer och mindre regn så att man kan vara ute lite mer. Men å andra sidan trivs både Elsa och jag rätt bra inne i stugvärmen också.

 

Ink Master Sverige & jag

November 16th, 2012 | Posted by Jess in Annat. | Film. - (0 Comments)

Trots att jag nuförtiden har ganska mycket att göra om dagarna så finns det naturligtvis tid att kolla på tv. Men på grund av en hemlös flykting från Bulgarien så har jag ju bara tre tv-kanaler. Tre ganska trista tv-kanaler. Tacka alltså Gud för Play. Svt Play, Tv4 Play, Tv3 Play och Kanal 5 Play. Och som nu, nu har jag fastnat i serien Ink Master Sverige som går på sexan. Tv6 Play.

Serien leds av coola Julia Frej och jag är rent åt skogen imponerad av alla dessa grymma tatuerare som måste göra riktiga kunder nöjda samtidigt som de följer teman de får av tävlingsledningen. De tatuerar japanskt och porträtt och blommor och Råsunda och geishor och pussmunnar och bilmotorer och träd och barnhänder och monster och drakar och så vidare.

Nästan så man blir liiite sugen på att skaffa en liten tatuering.. Kanske något i brädgårdschiffer tänker jag..

Vänner med ungar

June 21st, 2012 | Posted by Jess in Film. - (0 Comments)

 

 

Igår var Julia och jag på bio. Till skillnad från skitfilmen What to Expect When You’re Expecting som jag såg på bio senast, så var gårdagens film hyfsat bra. Den hette Friends with Kids och hade egentligen lite samma tema som What to Expect. Det handlar helt enkelt om unga, framgångsrika människor i New York som skaffar barn och försöker överleva.

Gårdagens film hade dessutom ett smart och oförutsägbart manus, vilket man inte är direkt bortskämd med känner jag. Så ja, där har vi dagens filmtips. Iallafall om man gillar bebisar, relationsdraman och amerikanska komedier som man inte blir smartare av, men som man iallafall kan fördriva en rolig stund med.

Ps. Megan Fox är så dålig.

Film- Dear John

May 13th, 2012 | Posted by Jess in Film. - (2 Comments)

Som för att späda på min längtan efter kroppskontakt, kramar, stora händer och varma starka armar så hade Mariko i fredags hyrt filmen Dear John som vi tittade under djupt suckande. John träffar en tjej på en strand två veckor innan han sticker till Afganistan. Ett år av hjärtan som är skiljda åt och intensiv brevväxling följer. John kommer hem till sin flickvän med vetskapen att de två rasade tornen i New York kommer föra honom bort från sin älskling igen och in i ännu en militär konflikt.

Breven fortsätter komma, det unga kärleksparet håller känslorna vid liv med långa beskrivningar av stort och smått tills det en dag har dröjt två månader sen John sist hörde från sin älskling. Han får ett brev som krossar hans hjärta i vilket tjejen talar om att hon är förlovad och ledsen att det blev som det blev.

Efter en skottskada kommer John hem och får höra hela historien om hur det blev som det blev, om känslor som ibland trotsar förnuftet och tvärtom. Och där har jag troligtvis redan avslöjat för mycket.

Det var en film som fick mig att längta mer än vad som troligtvis är friskt, men också en film som fick mig att uppskatta det jag har hittat på den där irländska puben i Frankfurt. Snyftig ja, men också romantisk och fin.

Dear John får tre av fem J’s.

Super Size Me

May 12th, 2012 | Posted by Jess in Film. - (0 Comments)

Super Size Me är en dokumentärfilm som kom 2004, men som jag av någon anledning såg först idag. Den handlar om Morgan Spurlock som äter mat från McDonald’s tre gånger om dagen i trettio dagar. I USA är portionerna mycket större än här så när Morgan sätter upp regeln att frågar de om han vill ha super size meal (1,25 liter cola och SKITstor pommes) så måste han ta det. På trettio dagar frågar de nio gånger. Den första gången kräks han efteråt.

Filmen handlar alltså om hur fetmaepidemin har tagit över USA. Mer än 60% av amerikanarna är feta, inte överviktiga ens, utan feta. Staden som toppar listan är Houston i Texas, där är mer än var fjärde vuxen fet.

Morgan tycker i början att burgarna är rätt trista men utvecklar sen ett beroende och är bara glad när han precis har ätit. Han går upp 5 kg första veckan och 12 kg totalt under månaden med snabbmat. Sen tar det honom 8 veckor att få ner sina kolesterolvärden och levervärden och blodtryck till normala nivåer. Det visar sig att han får i sig runt 5000 kalorier om dagen och bara genom colan och den andra processade maten 450 gram socker om dagen!

Samtidigt berättar de i filmen också om hur snabbmatsindustrin påverkar folk och hur mycket av all reklam som vänder sig till barn. Många familjer äter minst ett mål om dagen på snabbmatsrestaurang. Barnen kände till Ronald McDonald men inte George Bush. Riktigt skrämmande film.

Efter att filmen hade haft premiär introducerade McDonalds sina salladsalternativ, de tog bort super size meal som en valmöjlighet och talade tydligt om att de inte rekommenderade att människor äter där tre gånger om dagen.

I början blev jag lite sugen på en liten cheeseburgare men det gick över rätt snabbt.

 

Barnsliga klasskompisar.

May 7th, 2012 | Posted by Jess in Film. - (0 Comments)

Vi hade turismföreläsning idag och tittade på film den sista timmen. Förr i tiden när man fick kolla på film på skoltid så var man alltid jätteexalterad och tyckte det var skitskönt att slippa “plugga”. Inte så härligt längre eftersom vi förväntas föra anteckningar och nästa vecka ska hela filmen analyseras sönder. Jippi.

Jag satt och blev irriterad på mina klasskamrater också eftersom jag tyckte de skrattade på helt fel ställe i filmen. De skrattade i och för sig på rätt ställe också, emellanåt, men framför allt märktes det när sånt som jag upplevde som tragiskt och sorgligt förde dem till gapskratt och barnsligt fnitter.

Vi tittade dessutom på Babel. Inte en film som är känd för att vara en komedi direkt, trots det en väldigt bra film.

 

 

Harry Potter och jag

May 4th, 2012 | Posted by Jess in Böcker. | Film. | Filosoferande. - (0 Comments)

Jag har fått nån liten hangup på Harry Potter. Vet inte hur eller varför det började, kanske när de visade alla filmerna på tv här och jag halvsåg typ två av dem. (Förde allvarliga samtal om livet med Alicia samtidigt.)

Böckerna är ju så underbart grymt fantastiskt bra så det går inte att beskriva och jag kan inte förstå hur J.K.Rowling fick till allt det där. (Alla som inte läst dessa böcker ombedes allvarligast göra det nu, spelar ingen roll hur gammal slash ung du är, läs!)

Filmerna däremot har jag aldrig varit så himla intresserad av. Oftast är det ju så att filmen inte kan göra boken rättvisa, så då är jag negativ och irriterad redan från början.

Särskilt i Harry Potter-fallet där så mycket handlar om din egen fantasi och hur du tolkar att det ser ut i Diagon Alley, på Hogwarts och i läskiga Azkaban. Men.

Nu har jag alltså, som sagt, börjat kolla lite. Jag började med The Half-bloof Prince igår, det är den nästnästsista filmen och den nästsista boken. De har ju gjort två filmer av sista boken. Idag var planen att se första filmen av sista boken, ja, ni förstå, Deathly Hollows 1, men jag har inte kommit så långt än. Fast jag har ju hela helgen på mig. Ja, det var det jag ville säga om Harry och hans vänner.

 

 

 

The Tudors

April 22nd, 2012 | Posted by Jess in Film. | WOW! - (2 Comments)

Jag har blivit besatt av en ny serie. Inte en till tänker ni, ja, det tänker jag med. Men den här är ju så bra. I brist på annat körde jag igång en av DVDerna som finns ute i vardagsrummet, kollade fyra timmeslånga avsnitt på raken och nu vill jag inte sluta. Eventuellt har denna redan visats på svensk tv när jag varit utomlands eller liknande, men om inte, så måste jag få tipsa.

Serien heter The Tudors och kom 2007. Den handlar, inte helt otippat, om Tuudor-släkten och hur den grymme (på ett dåligt sätt) kungen Henry VIII gör allt för att behålla makten över England. Han är gift men verkar inte kunna få tronarvingar med sin nuvarande fru, folk kör konspirationer sinsemellan, Henry blir besatt av Anne Bolelyn och…. Ja, det är väl ungefär så långt jag har hunnit. Mycket vackra kläder, torr brittisk humor, riddare på häst, sex och intriger. Åh, vad bra det var!

Anne (eller Nathalie Dormer som hon heter i verkligheten är så jäkla vacker och cool och typ som dåtidens businesswoman, fast på ett mansgrisigt sätt. 🙂 Dessutom är Jonathan Rhys Mayers som spelar Henry riktigt bra i den rollen. Han gör den galne blicken och besattheten så självklart. Dock är Henry Cavill som spelar Henry’s polare Charles, väldigt mycket snyggare. Och nu har han precis fått till det med Henry syster på en båt på väg till Portugal där hon tvingades gifta sig med en gammal skröplig kung, som hon nyss, eventuellt, kvävde med en kudde.

Ni hör ju, hur spännande som helst! Dessutom tror jag blint på att allt är taget direkt från verkligheten. Så det är så.

 

 

The Hunger Games

April 1st, 2012 | Posted by Jess in Film. - (1 Comments)

 

Igår var vi alltså på bio och såg den omtalade filmen The Hunger Games. Egentligen var jag inte sugen alls på den filmen. Dels för att jag ville läsa boken först och dels för att jag misstänkte att den skulle vara sorglig och romantisk samtidigt och jag ville inte sitta och tänka på Eric hela filmen igenom.

Filmen handlar alltså om ett slags alternativt samhälle som är uppbyggt i 12 distrikt och en huvudstad.Varje år går Hungerspelen av stapeln, en slags överlevnadstävling där två ungdomar från varje distrikt kämpar mot varandra tills bara en av de 24 lever.

Under tiden tittar alla spänt på, särskilt de rika människorna i huvudstaden tycker det är skitkul. Spelet styrs av en elak gubbe och hans medhjälpare som kan bestämma exakt vad som ska hända i form av extra förnödenheter, väderlek, naturkatastrofer och andra sjuka twists, allt för att göra det mer spännande.

Huvudrollsinnehavaren heter Katniss, hon är en intelligent tjej med skinn på näsan, även om jag kände i filmen att man kanske inte lärde känna henne riktigt så mycket som man skulle vilja.

Naturligtvis tänker jag inte avslöja hur det slutar, men jag kan säga att det är spänning på hög nivå filmen igenom, våld, action, romantik och lite humor samsas i denna ungdomsfilm som även passar vuxna. Och mig. (Gud, jag låter som jag jobbar för Hans Wiklund.)

The Hunger Games får fanimig fem J’s av fem möjliga!

(Har beställt alla tre böckerna från Amazon nu, men det tar ju evigheter innan de når mig här borta i obygden.)

Bethenny Ever After

March 18th, 2012 | Posted by Jess in Annat. | Film. - (0 Comments)

Bethenny Frankel är en amerikansk kvinna som från början är kock. Hon var med i den mycket omtyckta såpan The Real Housewives of New York, innan hon hoppade av på grund av en massa oroligheter och istället fick sin egen show. Hon är gift med en man som heter Jason och har en dotter som heter Bryn. Hennes varumärke är vansinnigt stort och nyligen sålde hon sitt eget-uppfunna spritmärke till Jim Bean och blev en väldigt rik kvinna. I serien får man följa hennes liv som mamma, fru, affärskvinna och vanlig tjej. Hon är skitrolig att lyssna på, riktigt smart och med en inspirerande jävlaranammaattityd! Kolla upp det här online! Och har ni inte sett Husfruarna så kan ni ju titta på det först!Det var dagens serietips.