Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Igår hade vi besök av delar av Elsas mammagrupp. Den består av fem mammor och deras döttrar, tjejer som är födda runt Elsas födelsedag. Nu är vi dessutom två som har fått andra barnet, en liten tjej till och så Ville, mannen på täppan.

Det är jobbigt att få besök. Särskilt om man som jag gärna bjuder på något hembakat och inte vill att gästerna ska få en allergisk reaktion av allt damm som ligger överallt. Men det är också trevligt och ger förhoppningsvis lite energi. Jag mår bra av att prata med människor som inte är 2,5 år eller snart 6 veckor.

Så vi åt lunch igår, barnen och jag, och sen gick Elsa och sov middag. Då var tanken att Villle och jag skulle dammsuga, men han trivdes inte i bärsjalen så vi satte oss och kollade på Real Housewives of Orange County istället. Och sen fick vi brått. Sovande Ville murade jag in med kuddar på soffan och sen for jag runt som en virvelvind och dukade, plockade upp leksaker, kokade kaffe och dammsög i princip samtidigt. Sen var de två vännerna med barn såklart försenade så att jag hade tid att sitta på soffan i tjugo minuter, läsa böcker för Elsa och svara på frågan “när kommer de?” femtioelva gånger.

Men sen kom de, och Elsa fick Pixi-böcker och såpbubblor i storasysterpresent. Ville fick jättefina kläder. En grå, supermjuk tröja med en stjärna på bröstet och ett svartvitt set med “Little brorher” på tröjan och coolt grafiskt mönster på byxor och mössa.

Vi fikade på en saftig tigerkaka ala Roy Fares och snackade ikapp oss. Elsa tog S i handen och de gick till hennes rum. Vi mammor tittade på varann och tänkte att nu händer det, men sen började de bråka om en docka som båda ville ha så vi satt inte själv i vardagsrummet i mer än tre minuter. Men ändå!

Ja, sen blev det kväll och våra vänner begav sig tillbaks mot Frankfurt. Medan Eric sen la Elsa och ville tog en powernap i babysittern, städade jag vardagsrummet och köket. Och tänkte att hur jobbigt det än är att för- och efterbereda, så är det ändå väldigt fint att få besök. Och få prata med vuxna. Och se Elsa trevande försöka leka. Det ger energi, helt klart. Nästa vecka sätter vi oss på tunnelbanan och hälsar på våra vänner i stan. Basta.

Vi har haft besök i dagarna två, här nere i en del av Europa som de flesta kanske inte direkt tänker på när man säger semester. Men min ena bästa kompis Malena kom alltså förbi tillsammans med Tony och två vilda ungar, Miriam och Elliot. Det har alltså varit fullt hus och fullt ös sen de dök upp lite reströtta i onsdags. Vi har tyvärr inte haft så bra väder, vilket gravida jag har uppskattat, men det var svårt att vara ute så mycket med barnen, fast de kanske skulle behövt det. Men vi har iallafall fått pratat massor, ätit mat och lekt. Igår drog alla på sig gummistövlar och regnbyxor och så lekte vi nån timme på en väldigt blöt lekplats. Där bidde högpunkten en trebent katt som kom förbi och strök sig mot våra ben.

Sen kom Eric också hem och grillade åt oss och när barnen hade somnat i husvagn och lägenhet så snackade vi vuxna några timmar i lugn och ro. Det blir trots allt ett lite annorlunda samtal när ingen skadar sig/behöver gå och kissa/bråkar om en legobit samtidigt.

Och sen drog de alltså vidare, efter frukosten på fredagen. Husvagnen kopplades och alla pinaler och ungar lastades in. Slutmålet för dem är Kroatien! Ändå rätt långt kvar, men de stannar på vägen och pausar och rastar ungarna.

Det var himla kul att ha dem på besök. Vi fick visat upp vår nya lya och minnas gamla tider och låtsas som att det funkar hur bra som helst att inte ses mer än några gånger om året.

Hej. Det är tisdag. Vi har kämpat hela helgen mot Erics onda rygg som gör att jag måste vara förälder och personlig assistent i ett. Helgerna brukar ju annars vara en tid då jag kan koncentrera mig på diskmaskinen, tvättvikning och kanske lite mer Instagram-tid än annars, eftersom Elsa och Eric leker. Helgerna är då Eric lyfter upp henne på rutschkanan, springer efter henne i affären och läser godnattsagan på kvällen. Men det är såklart en omöjlighet när man försöker stå ut med ett ryggskott som bara blir värre och som gör att man inte kan säga mer än fem ord på hela lördagen, typ. Stackars ryggen och stackars Eric och stackars mig.

Trots detta så lyckades vi ta oss 250 km nordväst i lördags för att hälsa på goda vänner som fick sitt andra barn i november och flyttat från lägenhet till hus. Vi spenderade hela lördagen med dem, sov i deras fina gästrum och stannade sen till lunch dagen efter. De har supergulliga söner som lekte fint med Elsa, eller kanske mest 1,5-åringen som faktiskt kunde springa omkring och härma allt vi sa och dela med sig av sin docka till Elsa. Det blev sen en lite snopen kväll med hämtpizza klockan 22 på kvällen efter att ungarna inte ville sova.

Idag har Izabella och jag fått oss en barnfri shoppingrunda som slutade med inköp av sköna brallor till mig och en snygg jacka till Izabella. Och burgare, vi åt burgare också! Med brioche-bröd och riktigt djur i köttet och smält ost. Så gott. Mina svärföräldrar kom och hängde med Elsa som hade en toppendag fram tills att de skulle gå och hon fick sin farfars inneskor i huvudet.

På eftermiddagen var det 11 grader varmt och vi tillbringade några timmar på lekplatsen/skolgården här på andra sidan vägen. Elsa ville sen inte gå hem och exploderade mer än hon någonsin tidigare exploderat. Hon skrek och sparkade och slogs och jag var våt av svett när jag väl fått upp henne för alla sju trapporna. Lilla tjejen blev nog sen själv lite chockad och hulkade bara “mamma krama” på slutet av de där trappstegen. Stora känslor i en liten kropp, helt klart.

På torsdag väntar en tripp till Sverige, vår sista innan Elsa får eget sätet och måste betala för sin biljett. Det var ett tag sen vi var hemma nu, lite mer än 4 månader så det ska bli härligt. Vi har massa kul inbokat redan och verkar kunna träffa några av de viktigaste även denna gång. På att-göra-listan står också inköp av Friggs blåbärste, pulvermos, räkost och massa löständer-godis. Essentiellt så det ryker om det.

Att renovera eller bygga nytt, det är för närvarande frågan som surrar i våra huvuden här hemma. Eller, kanske inte i Elsas. Där surrar nog snarare frågor om katter som man inte får klappa, knappar som eventuellt är godis och huruvida pappa ska vara hemma imorgon eller om han måste jobba IGEN.

Vi är fortfarande en lång väg från husdrömmen, men det går inte att inte fundera på hur det ska bli och stegen dit är många och långa så vi ämnar börja i tid. Det börjar med en flytt till svärisarnas extra-lägenhet i början av sommaren. Sen följer planering, undersökningar, research, googlande och telefonsamtal till olika experter. Vi har tur som har fina vänner som precis har en husresa bakom sig. Och vi har tur som har svärföräldrarna. Och vi har tur som har min pappa som har byggt och renoverat en massa i sina dagar. Förhoppningsvis ska vi tillsammans kunna ro den här båten i hamn. Hoppas hamnen är mysig, modern, fräsch och passar oss.

Helgen har varit ovanligt aktiv för att vara oss, vi gillar annars att såsa omkring här hemma så mycket det går. I fredags hälsade vi på Elsas farmor och farfar. I lördags var vi hos Lars och Linda och åt tacos och försökte prata medan barnen sjöng, lagade låtsas-kaffe och kräktes. I söndags firade vi Noahs första födelsedag med italiensk brunch-buffé och amazing gräddtårta.

Idag var det vardag. Lek på golvet, scones till lunch. Lekdejt på eftermiddagen då jag överföll vårt sällskap med hustjat. Måste nog fasiken hålla tillbaks lite på den fronten känner jag, för att inte skrämma bort alla som inte är lika intresserade av mina planer för ett stort skafferi. (Utan att vi ens vet om det kommer finnas ett skafferi.) Nu sover Elsa. Eric kollar på husdesignsprogram på tv och jag har jobbat färdigt för dagen. Hej!

Helgen alltså, att man ändå fortfarande kan leva för den, trots att man inte jobbar på traditionellt sätt längre. För visst känns det ju ibland som att man visst jobbar och att helgen kommer med återhämtning då man iallafall är två om att göra jobbet med att sköta det som är Elsa. För jobbigt kan det vara, men också vansinnigt härligt såklart. Vår helg har varit väldigt bra på alla sätt. Mycket häng med kompisar vilket vi gillar alla tre. I fredags vankades  det tapas och kära återseende. Elsa fick äta kvällsmat först och sen gå och lägga sig på golvet i sovrummet. Hon somnade med sin filt efter en halvtimme typ och sen satte vi vuxna igång en festmåltid med marinerad kyckling, rostade grönsaker, ostbricka, rödvin och snack om allt mellan himmel och jord. När klockan slog 12 bar vi ner Elsa för alla trapporna och lastade in henne i vagnen och gick hem. Hon låg och tittade på stjärnorna hela vägen och berättade att det var väldigt mörkt. När vi kom hem sov hon vidare i sin säng som en annan stjärna.

På lördagen stack vi och tittade på cyklar. Jag kände mig deppig och sur. Som om jag inte hade sörjt klart min gamla cykel och därför inte var redo att köpa en ny. Men Eric har ju rätt när han säger att det är livskvalitet för både Elsa och mig att ha en cykel att färdas på. Dock var alla så dyra och jag har ju lite resor och grejer planerade framöver och väldigt tomt på kontot. Men då får min fina man en snilleblixt och bestämmer sig för att köpa en cykel med dubbelt stödben, låsbar korg, cykelsits, fett kedjelås och försäkring. I en tidig julklapp till mig. Och i förlängningen Elsa. Ja, så nu har jag en cykel igen. Den är inte min gamla och jag är fortfarande väldigt ledsen att någon tog den ifrån mig. Men det är härligt att kunna cykla igen.

Sen hälsade vi på Elsas farföräldrar, hängde lite där och sorterade grytlappar innan vi åkte hem och åt ugnsvarm ost till kvällsmat.

I söndags skypade vi först med Elsas mormor och morfar i Sverige. Pratade lite husplaner och sådär. Jag har ritat ett som visserligen har alla features vi vill ha, men som på något sätt är ganska tråkigt. Om någon känner någon arkitekt-aspirant som skulle vilja ge sig på utmaningen att göra en husritning till oss, får ni gärna hojta till.

Jag hann också med att åka på antikmarknad med Izabella, Yvonne och Tobias (som hälsar på från Mallorca). Det var intressant men dyrt, särskilt när man har noll aning själv och troligtvis skulle blivit lurad om man hade slagit till på en porslinsdocka med korsett och knähund.

Efter Elsas tupplur körde vi till Limburg och träffade familjen Zimmermann igen. Alla hängde uppe i Miras rum, drack låtsaskaffe och byggde duplo om vartannat. Vi körde sen samma koncept som i fredags: Matade barnen först, la dem och gjorde sen hamburgare till oss själva. Elsa sov på en madrass på golvet inne på Lars kontor tills vi körde hem igen. Återigen vaknade hon till när hon fick på sig tjocka strumpor och mössa över pyjamasen. Hon tyckte att det var mörkt ute och undrade om Mira sov. När jag bekräftade det så nickade hon och sa att hon också ville sova i bilen. Och det gjorde hon, tills Eric vant sladdade in på vår gata och jag bar upp henne genom ett lysrörsupplyst trapphus. Vi tog på sovpåsen, kramades lite och tittade på den mörka skolgården mittemot. Elsa konstaterade återigen att det var natt och sen gick vi och la oss allihop. Sen vaknade hon några timmar senare och var superledsen. Så då rusade jag in och då satt hon upp i sängen och kramade sin docka. Jag klappade lite på henne och gav henne lite vatten. Så småningom la hon sig ner igen och borrade in ansiktet i filten. Natten gick vidare. (Och jag tänkte på dig Angelica och sände ytterligare en mental styrkekram! :-*)

Och idag, ja idag har vi hunnit med att städa lite. Handla. Äta laxmacka till middag och nu sover hon igen. I eftermiddag får vi fikagäster och Elsa är väldigt peppad. Måndagen känns alltså helt okej, trots att det är långt till helgen.

Lugnaste svensexan i stan

July 26th, 2016 | Posted by Jess in Bröllop | Friends. | Tyskland. - (0 Comments)

Helgen som gått innebar svensexa no. 2 för Eric som blev överraskad av ett gäng glada och ölutrustade grabbar här hemma kl. 12 i lördags. Eric hade inte anat någonting, eftersom jag är så bra på att ljuga, tydligen. Kanske han bör ha i bakhuvudet i framtiden… De stack iväg för att spela Laserdome och lösa mysterier, äta god mat och dricka massor av alkohol. Elsa och jag fixade lite här hemma, fick besök av hennes farmor och farfar och gick sen och handlade en snabb sväng. Det serverades fisk till kvällsmat som så ofta när Eric inte ska äta. Jag jobbade sen hela kvällen och kollade på Greys Anatomy mellan varven, som jag nu startat, men ännu inte är så superfast i.

Innan jag skulle gå och lägga mig så bubblade jag massa vatten, satte fram en kräkspann, la fram paracetamol och dessutom hade vi köpt chips och cola innan. Jag bäddade till killarna som skulle sova över och gick sen och la mig med en tyst bön om att de iallafall var tysta när de kom hem. Typ en halvtimme efter att jag släckt ljuset kommer de insmygande i lägenheten, supertysta och städade. Det var alltså slut redan vid 1 på natten och Eric var, enligt egen utsago, nyktrast av dem alla. Skön kontrast mot hans svenska svensexa alltså.

Trots det så tassade Elsa och jag hem till Izabella när Elsa vaknade vid 6 nästa morgon. Vi drack te och pratade ikapp oss och så fick Noah och Elsa peta lite på varandra bland leksakerna på golvet. Svensexan avslutades sen med en smarrig brunch på vår gågata här i närheten, dit Elsa och jag också var bjudna. Kul att hänga med killarna som jag gillar mycket, även om deras tjejer/fruar saknades, och jag fick en liten föraning om att bröllopet kanske kan bli rätt bra med de här människorna som vi har bjudit.

18 dagar kvar!

Det är fredag och igår var det torsdag. En torsdag som var röd här i Tyskland, så Eric var hemma och vi hade kaxigt planerat in en massa bröllopsplanering som sen inte blev av för att vi spenderade morgonen med att prata med olika människor på Skype. Det var i och för sig jättetrevligt, men det bockade ju inte direkt av saker på vår gemensamma att-göra-lista.

Vi åt lunch på en italiensk restaurang där kocken hade gått lös med en chili så att maten tyvärr inte smakade så mycket mer än hetta, men det var trevligt ändå och Elsa skötte sig, som nästan alltid, exemplariskt. När hon sov på eftermiddagen så författade jag konferensguider åt Grebbestad och Tanum och Eric gjorde nyhetsbrev åt en av sina frilanskunder.

Elsa vaknade och Eric somnade. När Elsa steg upp blev Eric akut energilös så Elsa och jag stack till lekplatsen för att fördriva tiden och ge den slitna pappan i huset lugn och ro. Vi kom tillbaks och då var det i princip kvällsmatsdags för lill-hossan. Medan Eric matade henne med gröt och frukt satte jag på mig mitt kvällsansikte och de nya skorna från Marc O’Polo och drog sen hemifrån innan Elsa skulle gå och sova. Jag förklarade att pappa skulle lägga henne och att jag skulle äta mat med Izabella och komma hem senare, när hon redan sov. Hon nickade och slängde igen dörren i ansiktet på mig.

Sen satt jag på en bänk i sommarsolen och målade naglarna och väntade på mitt middagssällskap som kom på cykel och då stack vi till en tapas-restaurang här i närheten och åt räkor, champinjoner i vitlök, kryddiga köttbullar i tomatsås, manchego-ost och vin. Rött vin. Två glas till och med, så efter ett tag var den här småbarnsmamman väldigt glad och avslappnad och det var så skönt att bara prata med Izabella själv, utan att vare sig Elsa eller hennes Noah krävde blöjbyte/mat/bokläsning/kittling/nästorkning/viftande med giraff/gos/uppmärksamhet. Vi pratade och pratade och pratade tills restaurangen var tom och vi trötta.

Då cyklade jag hem igen och allt var lugnt här hemma och Elsa hade somnat så snällt med Eric och jag kröp ner i min säng, lycklig för att jag har ett sammanhang i min stad. Och en familj. Och vänner.

Helgen är över igen och vädret har varit underbart sen den började. Igår var vi på stan och handlade Elsas första par skor. Det fanns antingen mörkblå pojkskor eller rosa flickskor att välja på så jag fick tjafsa lite med expediten för att Elsa skulle få pröva ett par mörkblå. Fick till slut som jag ville och vi kom hem med ett par gulliga, om än lite tysk-klumpiga, skor i storlek 21 som kostade 600 spänn och som hon väl kan ha i två månader eller nåt.

Sen var vi och picknickade med de nya skorna och Izabella och Noah och Markus och Christian och Emil. Josefin låg hemma och var sjuk stackarn. Det blev smarrig svensk/italiensk/orientalisk/fransk mat på en filt i parken, vi snackade om allt mellan himmel och jord, njöt av vädret samt lade våra ungar bredvid varandra och häpnade över hur stor Elsa såg ut och hur mycket som händer på ett år. De andra två killarna är nämligen födda i januari och i mars i år och aningen mindre.

Ja. Och nu är det alltså söndagskväll och Elsa har gnytt litegrann inne ifrån sitt rum så jag hoppas att vi får en lugn natt utan för mycket tandgnissel. Imorgon måste vi uträtta ärende för snart är det dags för Sverige och Skåne och vänner och familj och dalmatinervalpar och bröllopsfix. Busy busy.

Cykel- och barnhängsfredag

April 1st, 2016 | Posted by Jess in Friends. | Tyskland. - (0 Comments)

Så förkyld. Så trött. Så bra dag. Efter Elsas första nap stack vi iväg till cykelaffären där jag handlade min cykel för mindre än två veckor sen. Min nya hoj har nämligen gett ifrån sig ett konstigt ljud när jag cyklar, men det fixade de snabbt bort idag.

Affären ligger i närheten av Erics jobb så vi chansade och cyklade förbi där för att säga ett snabbt hej. Det bidde dock lunch tillsammans hela lilla familjen, mysigt! Jag åt en kycklingsallad med extra ägg och fetaost. Kostade bara runt 40 kronor så det var la bra.

Efter Elsas andra nap cyklade vi hem till Izabella för att säga hej till Madde med familj som är på besök från Sverige. Hon har en liten gullig son som är i Elsas ålder så de log lite åt varandra, skallade varandra, trampade på varandra och var rolig. Blev en mysig eftermiddag med barnprat och prat om barn.

Sen kom Eric hem, vi åt getostfylld lövbiff med spenatfräs till middag och nu måste vi snart gå och lägga oss. Jag har inte jobbat en minut idag och det kommer straffa sig imorgon. Vilket är synd för både imorgon och på söndag ska det bli sol och över 20 grader varmt. Och då vill man ju knappast sitta inne framför datorn och skriva meningslösa texter om smslån och alkolås. Men ja. Vi får se hur det blir.

Hej på er!

Sol i hjärta, sol i sinne

March 18th, 2016 | Posted by Jess in Friends. | Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Vilken vecka! Både Elsa och jag har varit så sociala hela veckan att vi är helt slut! Molly åkte hem idag, men innan det hann vi med en brunch I SOLEN. Detta gula guld som strålade ner över oss och värmde gott mot låren. Det var en sprallig, sekt-sugen Molly, en ovanligt pigg Izabella, en sovande Noah i vagn, en glad, hungrig Elsa och en lite utmattad med glad Jessica.

Elsa åt lax och grönsaker, jag åt kalkonbröst och Caprese. Samt drack väldigt gott te med tranbär och spirulina. Sen gick vi hemåt igen i solen, stannade och pratade med en tryckerigubbe som var snäll och sa hejdå till Molly som försvann igen.

Så jädra härligt att ha henne här, nu väntar vi bara på att hon ska flytta tillbaks. Eric kom hem hyfsat i tid och han behöver inte jobba på söndag som fruktat. Nu sover Elsa, jag har jobbat lite och Eric kollar på Love. Imorgon ska vi hitta en cykel till mig, kramas massor och kramas lite mer. Det blir nog bra.