Teaser:
Jag är så kass på att skriva kort! Ett inlägg tar alldeles för lång tid, jag använder ju inte ens bilder!
Idag ska jag berätta om min nya hobby. En sådan behöver man ha, särskilt när man inte har så många vänner, är hemma med två små barn hela dagarna och egentligen gillar att använda hjärnan. Och anser sig själv vara rätt kreativ också. Jag ska bli lettering-expert. Alltså duktig på att skriva fina bokstäver. Det är inte kalligrafi, utan typ textande, fast på massa olika sätt. Så kanske lite kalligrafi också.
Man behöver en sorts handbok, några bra pennor och en massa tid att öva. Jag har köpt de två första på listan, nu ska jag bara ta mig tiden att öva också. Samtidigt som jag även hittar tid till att läsa mer böcker, motionera, blogga och helst också sköta min personliga hygien. Det känns som att tidsfördelningen kommer att gå i vågor. Just nu är bloggen prio, men om ett par dagar får ni kanske nöja er med typ ett Dalai Lama-citat och en nån låttext, om jag fått plötslig inspiration till att skriva coola Gn eller raka benen. Jag lovar ingenting, okej?
När jag är riktigt grym sen, på att skriva fint alltså, inte på att raka benen, så öppnar jag eget företag och hjälper rika tanter i Bad Homburg bjuda in varandra på te och så. Samtidigt som Izabella och jag står på vårt svenska café och kränger wienerbröd. Där har vi det, framtidsläget.
PS. Kolla in Lise (@inkandlise) på Instagram, det är hon som är min idol och inspiration. Hon är så fantastiskt duktig, PÅ ALLA STILAR!
Gnällig unge och slitande man.
June 24th, 2016 | Posted by in Bröllop | Jobb. | Kärlek. | Tyskland. | Ungen - (0 Comments)Glad midsommar! Tyskarna är inte så medvetna om det faktum att idag är en stor högtid i Sverige så livet har rullat på som vanligt även idag. Eric är fortfarande på jobbet (klockan är nu 21.01) och Elsa är fortsatt halvsjuk. Det betyder att hon är glad och har energi tills hon blir trött och då klappar hon ihop totalt, ramlar och slår sig, gnäller, gråter och PIBÅRR. Som mina föräldrar alltid sa till oss. Det är dessutom supervarmt ute och det gillar hon inte heller, med värmeutslag på hela kroppen och hår som ligger konstant slickat mot hjässan har hon alltså kämpat sig genom sin andra midsommar i livet.
Nu sover hon och jag har jobbat med att skriva texter om mobilabonnemang. Nu ska jag kolla på Project Runway, planera bröllopet i huvudet och pyssla lite med några bröllopsattiraljer.
Imorgon är det lördag och Eric måste troligtvis jobba. Elsa och jag ska försöka gå ute lite mer, det väntas oväder i natt och då sjunker förhoppningsvis temperaturen under 30 iallafall. Imorgon eftermiddag är det sommarfest i Svenska kyrkan så vi har förberett en lax- och rucolapaj och drar dit en sväng för att dansa och få oss lite svensk-känsla.
Mina damer och herrar,
Klockan är sen. Jag har skrivit konferens-texter som en galning hela kvällen med ambitionen att bli klar med alla tretton innan helgen, men jag inser ju nu, när det är torsdagkväll och jag fortfarande har sex kvar, att det inte kommer att gå. En text tar minst en timme, även om jag kan knappra iväg snabbare än så, så är det tusen ord plus research som ska hinnas med.
Men ja, kämpar väl vidare imorgon dådå.
Idag har Elsa och jag varit ute i det fina vädret massor. I förmiddags gick vi till stora parken, typ femton minuter härifrån, och tittade på fåglar och lekte på lekplatsen. Elsa charmade alla coola skolungdomar som kastade gympapåsar på varandra. Sen gick vi hem och åt lunch, tonfiskröra med tomatsallad. Elsa sov sen en rekordlång tuppis i sin säng och jag hann med massor av konferenstext samtidigt som jag kallade på Födda 2010 på SVT Play.
Efter sovstunden tog vi cykeln till lilla parken och mötte upp Nina och Sophie som är typ en månad yngre än Elsa. De fikade på melon som jag hade med och sen lekte vi i sandlådan och på gungorna. Senare på kvällen hittade jag mängder av sand i öron, blöja och mellan tårna på den lilla trötta ungen. Hon somnade bums i sin säng och verkar alltså inte alls ha något problem med att ligga där inne istället för inne hos oss. Efter två nätter känner vi oss nöjda med vårt beslut att flytta in henne, och även med beslutet att sluta amma på natten. Hon har vaknat nån gång varje natt men lugnat sig efter en kram och lite sång, så det verkar inte som att hon behöver booben för att somna igen.
Nu kom Eric hem efter en spelkväll med sina polare och jag ska kolla klart på det vegetariska matlagningsprogrammet jag dregglar till och sen hoppa i säng. Imorgon är det fredag!
Veckan som gått alltså. Snabb och lite tråkig skulle jag vilja sammanfatta den som. Härlig om kvällarna då Eric och jag tittat på Parenthood (världens mysigaste amerikanska serier som inte tar allting för långt) och ätit varma mackor. Långtråkig om dagarna på jobbet då folk verkar klara sig väldigt bra utan min hjälp eller mina översättningar. Så jag sitter ofta mest där och klappar mig själv på magen och översätter 7800 produkttitlar till engelska. Snart är jag klar och då ska jag översätta samma artikelnamn till svenska! Wihoo. Hög på livet här borta.
Sen sist har vi även hunnit med att äta lasagne med Erics pappa, besöka IKEA för köttbullarnas skull samt kika lite försiktigt på en barnvagn eller tre.
Helgen som kommer är fullproppad med restaurangtesting, häng med vänner, frisörbesök och så en gudstjänst i Svenska Kyrkan som kyrkokören ska sjunga på. Stad i Ljus bland annat, den gamla Tommy Körberg-klassikern. Sen jobbar vi en vecka till innan vi packar nån väska och drar till USA på äventyr. Först ska vi bila runt i södern, sen ska vi fira Bat Mitzvah i New Jersey och sen ska vi ha romantiskt mys i New York. Det blir nog bra det där.
Men först ska vi ta oss igenom helgen och få så mycket gjort som möjligt. Det som ställer till lite problem i det här landet, är ju att allt är stängt på söndagar. Allt. Det betyder att alla ärenden måste uträttas på lördagar, samma dag som resten av normalarbetande Tyskland uträttar sina ärende. Vi pratar folkmassor och köer och trängsel och cigarettrök överallt. Eric hatar det innerligt, jag brukar tröttna efter nån timme, men ibland bara måste man.
Vi får se hur det artar sig den här helgen. Höres!
De senaste veckorna på jobbet har varit stressiga och jobbiga och lite trista emellanåt och samtidigt fullproppade. Vi har planerat för den mini-affär som företaget tänkte starta i Täby utanför Stockholm. Jag skulle vara där en vecka. Jag skulle åka ikväll, bo på hotell i 8 nätter och sen åka hem och vara med på Miras dop.
Men så blev det ingenting.
Igår, på förmiddagen, runt 30 timmar innan flyget skulle gå, ställer vår högsta chef in allting. Hon får kalla fötter och ångrar sig.
Därför ägnades gårdagen åt en massa samtal till människor som planerat om sina liv för att jobba i vår affär de närmsta tre månaderna. Jag var så jädra besviken, arg och ledsen. Det känns skit att vända ut och in på sig själv, jobba 14 timmar i streck i flera veckor och lägga ner energi på att översätt emailkonversationer fram och tillbaks, ringa, koordinera, fixa, dona, kolla upp, skriva, planera och kontrollera. Och sen blir allting inställt. SURT.
Idag är jag gladare. Det gör inget att jag inte måste fira påsk på ett hotellrum i Täby. Jag får två helgen tillsammans med Eric och vänner och Frankfurt istället. Livet går vidare. Och jag börjar kanske (kanske!) få lite mer skinn på näsan. Det är så här det går till i verkliga livet. Glöm pluggtider på Malmö Högskola och år som nanny i privata familjer. Arbetslivet är tuffare än så.