Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Dagmamma på visitkortet?

August 21st, 2018 | Posted by Jess in Annat. | Jobb. - (0 Comments)

Teaser:

  • Idag träffade jag en dagmamma för att prata om hennes vardag som dagmamma. Förra veckan träffade jag en kvinna som är ansvarig för dagmammor på kommunen. Jag funderar nämligen starkt på att själv bli dagmamma. Dagbarnvårdare. Ett yrke som eventuellt håller på att dö ut i Sverige, men som är populärt här. Tyskland – alltid lite efter.
  • Men för att få tillåtelse att passa någon annans barn och få betalt för det, så måste många saker till. Man ska ha gått en utbildning som är sex månader lång. Man ska ha tillgång till en trädgård. Man ska ha ett boende som är “lämpligt”.
  • Kursen kan jag tänka mig att gå, men trädgården får vi nog kanske jobba på. Det hade kunnat bli så fint bakom huset där vi bor nu. En liten plätt med gräs till mina och kanske andras barn. Det krävs dock mycket jobb och säkert också mycket stålar, innan man kan låta en unge tulta omkring där.
  • Så dagmammafunderingarna snurrar vidare i mitt huvud, marineras. Kanske berättar jag mer en annan dag.
  • Fina G utan tid?

    August 7th, 2018 | Posted by Jess in Filosoferande. | Jobb. - (0 Comments)

    Jag är så kass på att skriva kort! Ett inlägg tar alldeles för lång tid, jag använder ju inte ens bilder!

    Idag ska jag berätta om min nya hobby. En sådan behöver man ha, särskilt när man inte har så många vänner, är hemma med två små barn hela dagarna och egentligen gillar att använda hjärnan. Och anser sig själv vara rätt kreativ också. Jag ska bli lettering-expert. Alltså duktig på att skriva fina bokstäver. Det är inte kalligrafi, utan typ textande, fast på massa olika sätt. Så kanske lite kalligrafi också.

    Man behöver en sorts handbok, några bra pennor och en massa tid att öva. Jag har köpt de två första på listan, nu ska jag bara ta mig tiden att öva också. Samtidigt som jag även hittar tid till att läsa mer böcker, motionera, blogga och helst också sköta min personliga hygien. Det känns som att tidsfördelningen kommer att gå i vågor. Just nu är bloggen prio, men om ett par dagar får ni kanske nöja er med typ ett Dalai Lama-citat och en nån låttext, om jag fått plötslig inspiration till att skriva coola Gn eller raka benen. Jag lovar ingenting, okej?

    När jag är riktigt grym sen, på att skriva fint alltså, inte på att raka benen, så öppnar jag eget företag och hjälper rika tanter i Bad Homburg bjuda in varandra på te och så. Samtidigt som Izabella och jag står på vårt svenska café och kränger wienerbröd. Där har vi det, framtidsläget.

    PS. Kolla in Lise (@inkandlise) på Instagram, det är hon som är min idol och inspiration. Hon är så fantastiskt duktig, PÅ ALLA STILAR!

    Glad midsommar! Tyskarna är inte så medvetna om det faktum att idag är en stor högtid i Sverige så livet har rullat på som vanligt även idag. Eric är fortfarande på jobbet (klockan är nu 21.01) och Elsa är fortsatt halvsjuk. Det betyder att hon är glad och har energi tills hon blir trött och då klappar hon ihop totalt, ramlar och slår sig, gnäller, gråter och PIBÅRR. Som mina föräldrar alltid sa till oss. Det är dessutom supervarmt ute och det gillar hon inte heller, med värmeutslag på hela kroppen och hår som ligger konstant slickat mot hjässan har hon alltså kämpat sig genom sin andra midsommar i livet.

    Nu sover hon och jag har jobbat med att skriva texter om mobilabonnemang. Nu ska jag kolla på Project Runway, planera bröllopet i huvudet och pyssla lite med några bröllopsattiraljer.

    Imorgon är det lördag och Eric måste troligtvis jobba. Elsa och jag ska försöka gå ute lite mer, det väntas oväder i natt och då sjunker förhoppningsvis temperaturen under 30 iallafall. Imorgon eftermiddag är det sommarfest i Svenska kyrkan så vi har förberett en lax- och rucolapaj och drar dit en sväng för att dansa och få oss lite svensk-känsla.

    Jag kämpar på här borta, har gjort upp en plan för vardagen som jag försöker hålla. Gillar planer. Eric säger att jag älskar planer.

    För att förtydliga så är det inte all tid som känns stressig och inte alla aktiviteter som känns svåra att hinna med. Sådant som Elsa och jag gör tillsammans, som städning, tvättning, handling och matlagning, har jag visserligen inte oceaner med tid till, men det blir ändå gjort utan att jag sliter mitt hår. Vi trivs ju här hemma också, vi två, vaggar runt och fixar och donar och bäddar sängar och kastar ner toarullar i badkaret.

    Det är snarare sådant som inte går att göra tillsammans med vår 14-månaders, som jobba, skriva långa texter om konferens i Hunnebostrand. Planera bröllop genom att skriva listor och dokument som behövs till det. Maila och ringa folk i Sverige.

    Och så finns det saker som jag hade kunnat göra med Elsa men inte vill. Som Pinterest, blogga, Facebook, Instagram, Wordfeud osv osv i en enda digital oändlighet. De här aktiviterna får vänta och ibland hinns de inte med alls för jag vill inte ha mobilen framme mer än nödvändigt (telefonsamtal till doktorn, Facetime med Sverige).

    Planen är i princip att jag ska vara nöjd om jag hinner jobba 2-3 timmar om dagen. En timme när Elsa sover och en till två timmar på kvällen. Och är vi uppe klockan 6 och jag inte ska till gymmet så kan Eric leka med lillstrumpan och jag får in en timme där också. Detta är mycket bättre än att ständigt stirra på långa Excel-listor med titlar som behöver skrivas. Jag blir så stressad av det och sätter upp mål i huvudet, typ “jag får inte sova innan jag skrivit 11 till”. Jobbigt.

    Planen fortsätter med att jag bara jobbar fram till 21.30. Efter det är det bloggning, bloggläsning eller annan elektronisk aktivitet. Med start klockan 22 får jag inte hålla på med telefon eller dator längre. Då ska jag läsa. Älskar att läsa. Nu ingår det i planen och det känns så härligt.

    Lördagstristess

    April 23rd, 2016 | Posted by Jess in Jobb. | Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

    Lite tråkig lördag idag, får jag väl erkänna. Blev lite ledsen att vi inte har fler barnfamiljsvänner i stan som vi kan hänga med, kontaktnätet är liksom rätt mycket mindre när man inte kan räkna in de hemma i Sverige som också finns tillgängliga för spontana lördagsbesök.

    Men ja. Tiden gick ändå. Jag jobbade massor och Eric och Elsa lekte. Vi var och handlade i regnet och sen tog Elsa med sig Eric till vår favoritlekplats och busade loss lite där medan jag jobbade lite till.

    Nu var det tänkt att Elsa skulle sova, men hon vaknade precis och det låter som att hon trodde att det bara var tupplursdags för hon snackar loss så det skallrar i dörrarna.

    Hon har nog nån tand till på G, vår lilla ettåring. Hon dreglar och gnager på sina händer och är snorig och glansig i ögonen. Vi får väl se om det dyker upp nåt, än så länge kan man inte känna nåt alls.

    Konferenser, sand och sömn

    April 14th, 2016 | Posted by Jess in Jobb. | Tyskland. - (0 Comments)

    Mina damer och herrar,

    Klockan är sen. Jag har skrivit konferens-texter som en galning hela kvällen med ambitionen att  bli klar med alla tretton innan helgen, men jag inser ju nu, när det är torsdagkväll och jag fortfarande har sex kvar, att det inte kommer att gå. En text tar minst en timme, även om jag kan knappra iväg snabbare än så, så är det tusen ord plus research som ska hinnas med.

    Men ja, kämpar väl vidare imorgon dådå.

    Idag har Elsa och jag varit ute i det fina vädret massor. I förmiddags gick vi till stora parken, typ femton minuter härifrån, och tittade på fåglar och lekte på lekplatsen. Elsa charmade alla coola skolungdomar som kastade gympapåsar på varandra. Sen gick vi hem och åt lunch, tonfiskröra med tomatsallad. Elsa sov sen en rekordlång tuppis i sin säng och jag hann med massor av konferenstext samtidigt som jag kallade på Födda 2010 på SVT Play.

    Efter sovstunden tog vi cykeln till lilla parken och mötte upp Nina och Sophie som är typ en månad yngre än Elsa. De fikade på melon som jag hade med och sen lekte vi i sandlådan och på gungorna. Senare på kvällen hittade jag mängder av sand i öron, blöja och mellan tårna på den lilla trötta ungen. Hon somnade bums i sin säng och verkar alltså inte alls ha något problem med att ligga där inne istället för inne hos oss. Efter två nätter känner vi oss nöjda med vårt beslut att flytta in henne, och även med beslutet att sluta amma på natten. Hon har vaknat nån gång varje natt men lugnat sig efter en kram och lite sång, så det verkar inte som att hon behöver booben för att somna igen.

    Nu kom Eric hem efter en spelkväll med sina polare och jag ska kolla klart på det vegetariska matlagningsprogrammet jag dregglar till och sen hoppa i säng. Imorgon är det fredag!

    Elsa 4 månader

    August 13th, 2015 | Posted by Jess in Jobb. | Ungen - (0 Comments)

    Elsa fyller snart fem månader och tiden rusar iväg. Hon är fortfarande världens gulligaste. 

    Vi har precis avslutat 2,5 veckors jobb hos min gamla nanny-familj här i stan. Varje morgon klockan 8 har Elsa och jag tagit en rask promenad mot Westend och sen spenderat hela dagen med lilla O, som är 20 månader gammal. Jag misstänker att det kanske var nyttigt för både Elsa och mig, att testa på livet som tvåbarnsföräldrar. Vi gjorde det bra, tycker jag. Bärselen hjälpte till och ofta kunde Elsa sova en sväng i antingen den eller vagnen medan O och jag byggde sandslott och gungade på lekplatsen. 

    Hemma fixade jag lunch åt O och matade sen Elsa med puré samtidigt som O tuggade i sig sin mat. Sen sov O minst två timmar och ofta lyckades jag lägga Elsa i vagnen så de sov samtidigt och jag kunde käka lunch och städa lite hemma innan actionen drog igång igen. Det enda som var lite jobbigt var när O var ledsen och Elsa bröt ut i sympatigråt, svårt att trösta två samtidigt. Men vi löste det också. 

    Fina extrapengar åt oss (bröllopsklänning!) och så kunde jag hjälpa familjen med barnvaktsknipan samtidigt, så det var bra. 

    Sista dagen var igår och idag har vi varit på Ikea med Izabella. Imorgon ska vi på infomöte om bebismat och sen är det helg igen. 

    Mat ja. Elsas mat. Jag ville egentligen helamma mycket längre, men eftersom Elsa har stirrat med avundsjuk, dreglande mun på vår mat så bestämde vi att testa så smått om hon var matsugen. Det var hon. 

    Än så länge finns det inget hon inte har gillat. Varje lunch får hon potatispuré med en mosad grönsak i och älskar det. Hon har bland annat testat morot, palsternacka, broccoli, zucchini och pumpa. Och lite banan. Det går ner och hon mm:ar och njuter och vi får väl börja leta efter en barnstol snart. Och köpa studentmössa. 

    Lilla ungen börjar bli stor. 

    Barnmorska är inköpt!

    November 9th, 2014 | Posted by Jess in Jobb. | Ungen - (1 Comments)

    Bli inte rädda, det är inte alltid som det finns något att skriva om graviditeten, bebis-accessoarerna och den kommande nya familjemedlemmen. Men ibland finns det det och då tänker jag att det kanske finns ett par morföräldrar som blir gammelmorföräldrar i mars till exempel, som gärna vill ha lite uppdateringar från Frankfurt och bebismagen. Hej hej!

    Jag nämnde ju tidigare att det här med barnmorska fungerar annorlunda här än i Sverige. Nu har jag ju aldrig fött barn i Sverige, men man har ju liksom ändå ett hum om hur affärsverksamheten ser ut. Här är det en gynekolog som har hand om en från vecka 3-4 typ, tills barnet är ute. Ja, och kanske sen också för att kolla så att allt sitter där det ska liksom. Denna kvinnodoktor, som det heter på tyska, gör ultraljud ofta ofta, mäter, väger och tar blod- och kissprov från den arma modern och stöttar med svar på alla frågor och sådär. Man går dit relativt ofta, var fjärde vecka i början och efter vecka 28, varannan vecka. Min är jättesnäll. Vanlig och normal och trygg och lagom gammal och lagom ung. Och kvinna. I like. Hon har en sund inställning till allt och pratar med snäll röst och får mig att känna mig duktig, trots att jag går upp rätt snabbt i vikt numera..

    Men som sagt, en barnmorska ska man också ha. Hon är framförallt till för barnet, alltså efter förlossningen. Hon gör hembesök hur länge som helst för att se så att alla mår bra. Barnmorskorna får dåligt betalt av folk som inte är privat försäkrade och är därför svåra att få tag på. Vi ville ha Lindas, men hon var bokad för mars och då fick vi tag på en lista från sjukhuset som vi ska föda på. Då hittade vi Gisela. Hon svarade i telefon och bad oss skicka sms som hon sen inte svarade på. Sen såg vi hennes barska ansikte på infoträffen på sjukhuset och jag kände att ja, hon var som en blandning mellan mamma och typ Farmen-Christina, det här kan nog bli bra. Men vi hann aldrig prata med henne då, eftersom det var så mycket annat löst folk där. Hon hade ju lovat att höra av så att vi kunde få träffa henne och se om vi kom överens och sådär.

    Så i tisdags skickade hon ett sms, det kom kl. 21.20 på kvällen och hon skrev: ”Ni kan komma till sjukhuset nu. Kommer att vara på förlossningen de närmsta timmarna.” Vi ba: Jaha. Så vi åt färdigt kvällsmaten och cyklade dit, anlände runt 22-snåret och hörde bebisskrik i korridoren. Gisela var rättfram. Tydlig. Lite rynkig bland ögonbrynen, men verkade kompetent, erfaren och inte så pjoskande. Tror hon blir bra för oss.

    Eftersom vi inte är intresserade av en såkallad ”jour-barnmorska”, som kostar extra och kommer så fort man har värkar och stannar hela förlossningen igenom även om den tar tre dygn, så är chansen/risken att hon kommer att ha skift precis när vi kommer in på kläckning rätt liten. Alltså blir det före och efter, som kära Gisela kommer att guida oss. Jag känner mig trygg. Lovar att hålla er underrättade, men vi ska inte träffa henne igen nu förrän i december.

    Helgen står för dörren

    November 1st, 2014 | Posted by Jess in Annat. | Jobb. - (0 Comments)

    Veckan som gått alltså. Snabb och lite tråkig skulle jag vilja sammanfatta den som. Härlig om kvällarna då Eric och jag tittat på Parenthood (världens mysigaste amerikanska serier som inte tar allting för långt) och ätit varma mackor. Långtråkig om dagarna på jobbet då folk verkar klara sig väldigt bra utan min hjälp eller mina översättningar. Så jag sitter ofta mest där och klappar mig själv på magen och översätter 7800 produkttitlar till engelska. Snart är jag klar och då ska jag översätta samma artikelnamn till svenska! Wihoo. Hög på livet här borta.

    Sen sist har vi även hunnit med att äta lasagne med Erics pappa, besöka IKEA för köttbullarnas skull samt kika lite försiktigt på en barnvagn eller tre.

    Helgen som kommer är fullproppad med restaurangtesting, häng med vänner, frisörbesök och så en gudstjänst i Svenska Kyrkan som kyrkokören ska sjunga på. Stad i Ljus bland annat, den gamla Tommy Körberg-klassikern. Sen jobbar vi en vecka till innan vi packar nån väska och drar till USA på äventyr. Först ska vi bila runt i södern, sen ska vi fira Bat Mitzvah i New Jersey och sen ska vi ha romantiskt mys i New York. Det blir nog bra det där.

    Men först ska vi ta oss igenom helgen och få så mycket gjort som möjligt. Det som ställer till lite problem i det här landet, är ju att allt är stängt på söndagar. Allt. Det betyder att alla ärenden måste uträttas på lördagar, samma dag som resten av normalarbetande Tyskland uträttar sina ärende. Vi pratar folkmassor och köer och trängsel och cigarettrök överallt. Eric hatar det innerligt, jag brukar tröttna efter nån timme, men ibland bara måste man.
    Vi får se hur det artar sig den här helgen. Höres!

    Inställd resa

    April 12th, 2014 | Posted by Jess in Jobb. - (0 Comments)

    De senaste veckorna på jobbet har varit stressiga och jobbiga och lite trista emellanåt och samtidigt fullproppade. Vi har planerat för den mini-affär som företaget tänkte starta i Täby utanför Stockholm. Jag skulle vara där en vecka. Jag skulle åka ikväll, bo på hotell i 8 nätter och sen åka hem och vara med på Miras dop.

    Men så blev det ingenting.

    Igår, på förmiddagen, runt 30 timmar innan flyget skulle gå, ställer vår högsta chef in allting. Hon får kalla fötter och ångrar sig.

    Därför ägnades gårdagen åt en massa samtal till människor som planerat om sina liv för att jobba i vår affär de närmsta tre månaderna. Jag var så jädra besviken, arg och ledsen. Det känns skit att vända ut och in på sig själv, jobba 14 timmar i streck i flera veckor och lägga ner energi på att översätt emailkonversationer fram och tillbaks, ringa, koordinera, fixa, dona, kolla upp, skriva, planera och kontrollera. Och sen blir allting inställt. SURT.

    Idag är jag gladare. Det gör inget att jag inte måste fira påsk på ett hotellrum i Täby. Jag får två helgen tillsammans med Eric och vänner och Frankfurt istället. Livet går vidare. Och jag börjar kanske (kanske!) få lite mer skinn på näsan. Det är så här det går till i verkliga livet. Glöm pluggtider på Malmö Högskola och år som nanny i privata familjer. Arbetslivet är tuffare än så.