Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Jag kämpar på här borta, har gjort upp en plan för vardagen som jag försöker hålla. Gillar planer. Eric säger att jag älskar planer.

För att förtydliga så är det inte all tid som känns stressig och inte alla aktiviteter som känns svåra att hinna med. Sådant som Elsa och jag gör tillsammans, som städning, tvättning, handling och matlagning, har jag visserligen inte oceaner med tid till, men det blir ändå gjort utan att jag sliter mitt hår. Vi trivs ju här hemma också, vi två, vaggar runt och fixar och donar och bäddar sängar och kastar ner toarullar i badkaret.

Det är snarare sådant som inte går att göra tillsammans med vår 14-månaders, som jobba, skriva långa texter om konferens i Hunnebostrand. Planera bröllop genom att skriva listor och dokument som behövs till det. Maila och ringa folk i Sverige.

Och så finns det saker som jag hade kunnat göra med Elsa men inte vill. Som Pinterest, blogga, Facebook, Instagram, Wordfeud osv osv i en enda digital oändlighet. De här aktiviterna får vänta och ibland hinns de inte med alls för jag vill inte ha mobilen framme mer än nödvändigt (telefonsamtal till doktorn, Facetime med Sverige).

Planen är i princip att jag ska vara nöjd om jag hinner jobba 2-3 timmar om dagen. En timme när Elsa sover och en till två timmar på kvällen. Och är vi uppe klockan 6 och jag inte ska till gymmet så kan Eric leka med lillstrumpan och jag får in en timme där också. Detta är mycket bättre än att ständigt stirra på långa Excel-listor med titlar som behöver skrivas. Jag blir så stressad av det och sätter upp mål i huvudet, typ “jag får inte sova innan jag skrivit 11 till”. Jobbigt.

Planen fortsätter med att jag bara jobbar fram till 21.30. Efter det är det bloggning, bloggläsning eller annan elektronisk aktivitet. Med start klockan 22 får jag inte hålla på med telefon eller dator längre. Då ska jag läsa. Älskar att läsa. Nu ingår det i planen och det känns så härligt.

Årets kortaste blogginlägg

April 4th, 2016 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Jag är trött och skriver från telefonen så det får bli mer bloggat imorgon. 

Hej!

Grattis på 30-årsdagen Jessica!

March 3rd, 2016 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)
mousse

Jaha, då var man trettio år gammal dådå. Vi kan väl prata mer om det en annan gång, hur det känns och så, och nu istället sakligt redogöra för hur dagen sett ut.

Alltså Elsa och Eric är ju världens gulligaste så bara där börjar det ju bra. Av Elsa fick jag morgongos, middagsgos, eftermiddagsgos och kvällsgos i present. Av Eric fick jag en årsprenumeration på blombud! Det ska alltså komma färska blommor till dörren varannan vecka hela jäkla året! Hur fint??! Väldigt fint. De första kom idag, vackra, långskaftade tulpaner med pistachris till.

Jag gav mig av för att köpa frukostbullar med russin i, juice till Eric och blåmögelost till Elsa och mig. Sen åt vi frukost allihop. Just det, glömde ju säga att Eric tagit ledigt idag (och imorgon)! Nästan bäst present av alla.

Sen kom Erics föräldrar och av dem fick jag massor av härliga påskliljor och massor av härliga sedlar som bara var till mig. (Detta påpekade Kristina väldigt strängt, inte till bröllopet/hemmet/Elsa/Eric, utan till mig. Jag tror att jag kanske ska ta en ansiktsbehandling med lite lyxiga produkter till? Får se.)

eric och jag
De passade sen Elsa medan Eric och jag gick och åt fin mat på restaurang nere i stan. Det blev pepparstek med kål och risoléepotatis. Vi köpte med oss efterrätt från ett nyöppnat, franskt konditori. Den bakelsen alltså. Chokladmousse. Kolasåsfyllning. Och mjuk, mjuk sockerkaka. Amazing.

mousse

Sen gick vi en runda i blåsten för att Elsa skulle få frisk luft, lekte på vardagsrumsgolvet, nattade ungen, åt middag och nu tittar Eric på tv och jag skriver detta.

Det är härligt att fylla år tycker jag. Väldigt härligt. Nu dröjer det ett år till nästa gång, men det ska jag väl stå ut med. Däremellan kommer ju Elsas födelsedag och påsk och bröllop och jul och så.

Sängshopping och sömnfas

September 14th, 2015 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Så har ännu en helg gått. Lilltjejen sover dagens första tupplur och jag ska snart skruva ihop en andra resårbotten till vår nya säng.

För att vi bor på tredje våningen och för att vi inte har någon bil så övervägde vi att låta IKEA leverera vår nya säng och även bära upp allt åt oss, men det skulle kosta 70 euro så snålheten kickade in och vi mätte Erics pappas bil istället. Jodå, nog fasiken skulle det gå.

Så i fredagskväll hämtade Elsa och jag Eric på jobbet så körde vi till det svenska varuhuset för att spana in sängen vi tänkt oss, klämma på mattor och äta en portion köttbullar till kvällsmat. Det var mysigt och kändes som en bra start på helgen, att strosa omkring där och drömma om livet som vi har framför oss.

Elsa var på sitt bästa humör trots ganska lite sömn och satt i bilstolen i en kundvagn och kikade på folk och tuggade på en träslev. Hon är så duktig på att ha tålamod med oss och blir hon lite kinkig nån gång så får man bära på henne och då sitter hon som en kunglig elefantskötare och blickar ut över läget från sina föräldrars starka armar. Finisen.

Men ja, vi hittade alltså en Malm med sänglådor som vi enades om. Den där förvaringen är guld värd och sängen känns enkel och vit och klassisk. Trots att säkert 80% av jordens befolkningen har den. Så vi hämtade upp all paketen, pusslade in dem i bilen och körde mot Frankfurt igen. Ett par vändor upp och ner för trapporna för mig, många vändor upp och ner för trapporna för Eric, och sen var lägenheten full av bruna paket och vi hade sparat 70 euro.

Imorgon levereras madrasserna som vi beställt från en madrassaffär och sen ska jag ringa stadskontoret och be dem komma och hämta upp den gamla sängen. En gång om året har varje boende i stan rätt till en sopupphämtning av stora grejer som är svåra att ta till tippen. Man bokar servicen och ställer ut sakerna på gatan natten innan de ska komma. Då brukar hälften oftast försvinna för att privatpersoner roffar åt sig och sen tillkommer samma mängd igen när folk som inte ringt upphämtningen passar på att ställa dit sina grejer också. Ändå ett ganska välfungerande och smidigt system.

Så ja, helgen har mest bestått av sängshopping och IKEA-mys. Elsa är inne i nån fas då hon vaknar hela tiden på nätterna och vill bara somna om om hon får amma först, så jag är lite orolig för att jag ska snart ska sova bättre i den nya sängen och därmed få det svårare att gå upp och krama ledsen bebbe på natten. Vi hoppas dock att fasen snart avslutas med att det kommer en tand eller att hon lär sig krypa. Eller nåt. Återkommer med rapporter om det isåfall. Såklart.

Elsa sover sin första middagstur, Eric pysslar med sin redovisning och jag ska försöka uppdatera min telefon innan jag tar tag i dagens att-göra-lista. Den är ganska lång för att det finns mycket som jag vill hinna med innan Elsas dop sista helgen i augusti. Jag tänkte bland annat försöka rensa bland hennes kläder, fixa färdigt hennes rum och tillverka nån dekoration till själva dopet. Får se vad som hinns med, det är bara två veckor kvar nu. Tiden är liksom lite begränsad med en lillbebbe som inte är så bra på att underhålla sig själv än. Som tur är kommer min mamma några dagar innan dopet och kan agera bebisclown medan jag lagar mat och bakar och sysslar med annat.

Ja. Annars då? Jag är inne i något av ett shoppingrus eftersom både Elsa och jag har ny storlek. Bådas är förhoppningsvis inte här för att stanna, jag vill bli mindre och Elsa vill bli större. Så det tar på ett vis emot att handla en massa nytt som vi inte kan ha så länge, samtidigt som vi ju kanske ändå behöver nåt att ha på oss och vill vara snygga just nu. Nätshopping är dessutom väldigt smidigt, älskar att prova saker hemma i vardagsrummet. Dock är det mycket som åker tillbaks igen, men det räknar väl affärerna med också. Jag har iallafall hittat en klänning med amningsfunktion som jag funderar på att dra på mig på dopet. Vi får se.

På tisdag ska jag till frisören för första gången på… 6 månader kanske? De hade ingen kvälls- eller lördagstid så jag tar med mig Elsa och hoppas på det bästa. Färg och klipp tar ju ändå runt 2 timmar så jag ska försöka planera så att hon sover åtminstone nån kvart av tiden vi är där.

Oh, på tisdageftermiddag ska jag träffa en tjej från återhämtningsgymnastiken också! Som verkar jättetrevlig och som jag är så stolt att jag vågade kompisragga på. Hade varit fint med en mamma-vän med unge i samma ålder som Elsa. Återkommer med resultat efter vår första träff.

Ja. Så ser det ut för oss just nu.

Bebisen är fortfarande i magen. Så vet ni det. Vi har ju en deal, lilltjejen och jag, att hon ska låta mig pyssla färdigt här hemma först, innan hon kommer. Skåpet som jag har målat en massa gånger är färdigt och monterades idag med hjälp av Eric och hans pappa. Det blev en himla skillnad och nu ser jag framemot att få fylla det med finporslin och glas och sådär. Vilket ju också kommer att frigöra plats i våra andra skåp och vrår så att jag kan fixa fint där med.

Jag är alltså, om inte det framgick, fortfarande i boandets underbara fas. Magen har sjunkit ner och känns mycket mindre, men Eric fotade mig igår med bara underkläderna på och JÄKLAR vilken kagge jag går och bär på!

Är dessutom fortfarande supersvullen på händer och fötter, har ingen känsel i händerna dessutom och en två, tre extra hakor.

Sen sist har vi fått tag på ett skötbord, vagnen har kommit och allt som ska köpas inför bebbens ankomst är köpt, tror jag iaf. Vi känner oss ganska redo, även om min att-göra-lista fortfarande är ganska lång, dock mindre projekt som enkelt kan stoppas om vattnet skulle gå eller så. Inte som att måla om ett två meter högt gammalt vitrinskåp i vardagsrummet. Puh.

Idag har mina svärföräldrar varit här och kollat läget, levererat lite saker och hämtat några som vi ville bli av med. Vi åt vietnamesiskt tillsammans, Eric stack och kollade på fotboll och jag sydde lite lapptäcke. Skit vad svårt det var att få det snyggt då. Men jag kör på ändå och hoppas att lillstrumpan inte kommer att kolla så noga på det.

Nu ska vi skruva ihop en hylla, kanske äta nån kvällsmat och kolla på när Dieter Bohlen dissar folk som inte kan sjunga i Tysklands Idol. Blir bra det.

 

Jobbresor och konstutställningar och sånt

September 11th, 2014 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Hej Världen!

Jag lever och jag mår bra och livet rullar på så till den milda grad att jag inte ens minns när jag skrev sist, vilket måste betyda att det var länge sen. Alltför länge sen tycker antagligen mormor och morfar, mina trognaste läsare hemma i Sjöbo.

Sen sist har jag bland annat hunnit med två jobbhelger. Den första var i en större stad inte så långt från Frankfurt där vi presenterade vår nya smyckeskatalog inför en begeistrad skara återförsäljare (runt 450 stycken.) Jag var personlig assistent åt en vän till VDn, tolkade och hade mig som en galning i dagarna tre. På hotellet som vi bodde, bodde i princip alla återförsäljare så det var liksom företagsrepresentation dygnet runt (= le och svara på frågor och försvara dålig kvalité och ta emot önskemål och så vidare). Men jag överlevde.

Helgen efter det var Eric och jag på museum i Mainz och tittade på färgglada alster av James Rizzi. Härligt, kulturigt och såklart väldigt mysigt att strosa runt där med honom, dricka rabarberschorle och sola kinderna. Jag har även hunnit med att träffa Angelica, vår samiska irländare som flytt Frankfurt men bodde hemma hos Izabella i några veckor för att passa barn och njuta av staden som varit hennes hem tidigare. Vi hängde alla tre, åt middag, vandrade berg upp och ner i Taunus och fnissade lämpligt mycket. Också väldigt fin tid.

Däremellan kom många dagars jobb och fixande och förberedande och utskällningar och annat skoj som liksom hör till men som man inte riktigt uppskattar ändå. Det är svårt att vara ansvarig för ett helt land, bara sådär, när alla andra anser att landet är så litet att det inte spelar så stor roll. Man måste liksom göra allt själv eller tjata på andra att hjälpa till med sånt man inte kan klara av ensam. Men jag fick ihop det och det blev helg och jag och min svensktalande finne till kollega tog ett strejk-hotat flyg till Stockholm och dekorerade ett konferensrum i några timmar. Presentationen fungerade på hotellets datasystem och ljudet var tydligt. Jag åt ceasarsallad med extra kyckling till kvällsmat och somnade med en kopp te framför världens bästa tv – svensk.

Dagen efter gick eventet åt stapeln. Vi hade för lite anmälningar för allt jobb och alla pengar vi lagt ner, men det fanns ingen återvändo utan de som faktiskt kom, förtjänade ju att bli underhållna. Så jag höll i en träningsdel innan lunchen, sen pratade en urgrym föreläsare som berörde och sa många sanningar om att tänka positivt och ta ansvar för sig själv. Noomi Frid hette hon ifall ni är sugna på duktig tjej som pratar så att man förstår. Och både gråter och skrattar under föreläsningen.
När alla var inspirerade bjöd vi på prinsesstårta och mer information från företaget innan dagen var slut, återförsäljarna spreds för vinden och vi fick hjälp av en snäll en från Östersund och en annan snäll en från Rejkjavik att packa ihop allting. Efteråt åt vi mat med Östersundarens familj; gulliga barnbarn och son och sonhustru.
Sen frestade de med singstar och mer vin hemma hos dem och jag gillar egentligen singstar (men bara om 9 to 5 finns) men vi var så slut att vi gäspade ikapp med tvååringen så vi åkte tillbaks till hotellet istället. Duschade, tog en kopp te till och sjönk ner i sängen. Trött som en gnu.

Väl tillbaks i Tyskland dagen efter firade vi Lindas födelsedag med lasagne och Mira-mys, även om vi var (för) många som slogs om henne när hela släkten också var där. Eric och jag gjorde en tidig kväll av det hele eftersom mina öron och hals kände sig lite krassliga efter flygning och jobb och stress. Dock var både Eric och jag lediga på måndagen så vi fick sova lite längre, hälsa på i Bad Homburg och sen äta Erics hemmagjorda köttfärssås på kvällen. Per-fekt.

Och nu, nu är det torsdag och jag ska träffa Josefin, som precis kommit hem ifrån sitt livräddande i Nepal, och Izabella, som är lika busy som jag så att vi aldrig hinner ses trots att vi är grannar. Det blir något att dricka på Bar Celona ikväll, kanske nån bit mat på det och så massa tidsintensivt uppdaterande innan jag cyklar hem igen för att packa inför helgen. För i helgen, efter jobbet på fredag, då sticker Eric och jag till Sövde på en välbehövlig hälsa-påresa. Känns som det var mycket längre än bara 2,5 månader sen jag var där sist. Mamma och pappa och Jannicke och Jimmie och Malena och Miriam och Emelie och Ebbe och partners och husdjur och morföräldrar, alla ska förhoppningsvis hinnas med. Jag. Längtar.

Så ni kan alltså inte förvänta er nån vidare uppdatering i helgen, men kanske nästa vecka eller så, även om jag inte vågar lova något. En del av er får ju också se mig live snart.
Hej så länge!

Migränmos och presentationspress

January 23rd, 2014 | Posted by Jess in Ego. | Jobb. - (2 Comments)

Hej!

Nu ska jag berätta om min migrän som kom igår. Så här var det:

Jag kom hem från jobbet och gjorde min nya favoriträtt till middag, för femte gången den här veckan: spenatsallad med fetaost och LCHF-krutonger och avocado. YUM.

Sen pratade jag med min fina mamma i telefon och fick då under tiden en ganska retsam huvudvärk. Så snart jag lagt på luren och avslutat samtalet med Sverige så blev huvudvärken värre. Sen fick jag ont innanför ögonen. Sen domnade lillfingret på vänster hand och sen gick det snabbt utför. Efter ytterligare fem minuter domnade hela vänster sida bort, halva tungan, halva ansiktet, vänster arm och vänster ben. Mina fötter blir dessutom direkt ISkalla.

Eric rotade förtvivlat efter mitt superdyra migränpiller som jag sparat just för detta tillfälle. Stoppade snabbt i mig det och gick och la mig i sängen och frös så jag skakade. Det blixtrade framför ögonen, jag var jätteyr trots sängläge och blev inte varm trots filtar och kläder och raggsockar.

Efter kanske en halvtimme somnade jag, vaknade när Eric kom och la sig och då gick jag och borstade tänderna. Imorse kändes det som att jag blivit överkörd av en buss eller tre. Piss. Gick ändå till jobbet och det funkade, jag var mör och trött i kroppen, men det funkade. Så mycket att göra nu inför London. I eftermiddags satt vi kvar och filade på presentationen till klockan sju, fast jag började klockan 8 imorse. Livet som yrkesarbetande alltså.

Konstigt nog känns migränen inte stressrelaterad, jag tycker verkligen inte det. När jag kom hem ikväll blev jag för några minuter av med lillfingret igen, tog snabbt som sören ett par smärtstillande och nu lyssnar jag på Filip och Fredrik i mörkret. Och bloggar. Eric är på väg hem och livet är helt okej.

Trots migrän. Tips på migränbotning mottages tacksamt.

Julfirande och ledighet

January 8th, 2014 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Yo yo yo! Hej världen!

Det har sen sist firats jul hemma hos lillebror i Sverige, Eric och jag sov tio nätter i en husvagn utanför mamma och pappas hus och hade en fantastisk semester med massor av god mat och godis, fina vänner och allmänt slöande. Jag hann träffa min vän Molly och min andra vän Emma i Malmö och vi firade nyår med god mat och bebismys hemma hos Malena och Tony.

Sen åkte vi tillbaks igen, jag hade saknat vår fina lägenhet. Den vaknade raskt till liv igen när Angelica, Yvonne och Caroline kom på besök redan samma kväll som vi anlänt till stan. Vi åt sallad och marängsviss och uppdaterade varandra och skrattade och drack vin. Dagen efter kom och då hade vi besök av det tyska gänget, Simone och Jan kom från Sydtyskland för att inviga vår bäddsoffa innan de begav sig mot Burma dagen efter (och lämnade kvar en avundsjuk svensk, jag vill ocksåååå resa långt).

På lördagen hängde vi med Lars, Linda och Mira hela dagen. Käkade lunch på stan, drack kaffe på stan och drack kaffe hemma hos dem. Lugn och avslappnad lördag.

På söndagen kom vårt tredje besök på kort tid, Erics bror som bor i London och hans föräldrar som bor utanför Frankfurt. Vi bjöd på lasagne, det är nu vår paradrätt efter succén på juldagen, och spanska kakor. Eric hade dagen innan investerat två hundra kronor i ett sällskapsspel som man skulle bygga land i, det spelade vi sen i flera timmar. Mest för att det inte gick snabbare. Mycket trevligt.

Nu är det vardag igen. Jag började jobba i måndags och Eric igår. Det är fullt ös på kontoret, imorgon kommer the President’s Club och igår hade vi besök av en svensk PR-firma som ska få in vårt varumärke på den svenska marknaden. Idag blev min svensktalande kollega diagnostiserad med bihåleinflammation och kommer tidigaste på måndag, så då växte min att-göra-lista ännu lite mer. Tiden går så himla snabbt och jag har alltid en hög med post-its som väntar på att kunna kastas i papperskorgen. Men jag gillar det också. Tempo och action och språk och människor.

Det bästa med julledigheten var att umgås med alla braiga människor som jag har i livet, och då särskilt Eric. Han är bara så bra. Har fortfarande inte blivit trött på honom, trots att vi nu bor ihop och allt!

Ni får inga bilder idag, så redo är jag inte, men jag ska försöka höra av mig här liiite mer regelbundet. Och visa bilder på lägenheten. Iallafall nya köket. Okej? Säger så. Hej!

Okej, ni får den här bilden på Eric och mig från ett bröllop i september. Vi är utklädda och lite spaceiga. Ja. Det ser ni kanske själv.

niels and sabrinas wedding

Vintagemög och fuktighetsproblem

October 24th, 2013 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

I mitt huvud just nu:

* Lars och Linda har fått sin bebis! En pytteliten flicka som ska få ett fint litet namn och en gudfar som heter Eric. Hon föddes i tisdags och är i skrivande stund obesiktigad av mig, men jag vet redan att jag älskar henne. Fick en liten video av den stolta pappan där knyttet ligger och drömmer och är så fin. Jag kan inte fatta att naturen har gjort det igen, att en liten människa kan komma till världen, bara sådär.

* Måste alla loppisar i Frankfurt vara så förbenat dyra?! Det är ju begagnade, oftast omoderna och fula, saker vi pratar om! Jäkla vintagetrend som gör att handlarna höjer priserna och hoppas på att folk blir desperata. I helgen tänker jag försöka få med Eric och en bil till loppis utanför stan. Kanske kan vi fynda där.

* Jag älskar den här lägenheten. Ja, den är inte färdiginredd än och ja, den ligger på tredje våningen. Men bortsett från dessa två poänger, så är detta en väldigt originell, charmig sak som vi nu får bo i. Samtidigt är det så sjukt mysigt att bo med Eric. Han är inte hemma särskilt ofta, men jag vet iallafall att han kommer hem till mig och jag kommer hem till honom och vi bor ihop. Vi är en familj.

* Torka tvätt visade sig vara en hel vetenskap i den här lägenheten. Tydligen så var de inte så noga med ventilationen för hundra år sen och allt torkar extremt långsamt. Alltså extremt. Detta gör att man inte kan tvätta mer än en maskin om dagen och hela tvättprocessen förvandlas till ett veckojobb. Lite sådär halvkul. Någon tipsade om att köpa en luftavfuktare, om det nu kan heta så på svenska, men vi vill helst inte köpa mer grejer. Annat än vackra saker som mattor, tavlor och KUDDAR.