Om livet, plugg, distanskärlek, LCHF och annat krafs.
Header

Dynorna och dagarna

August 26th, 2015 | Posted by Jess in Annat. - (1 Comments)

Klockan är åtta på morgonen och jag ligger i sängen med en snarkande bebis bredvid mig. Hon sover nu, i sin egen säng, men för bara några minuter sen var hon ett vrålande knyte som absolut inte var trött. Nyaste grejen är att vakna klockan 6 på morgonen och vara skitpigg och sen krascha en timme senare och kräva tupplur, precis när föräldrarna precis börjat bli vakna. 

Jag föredrar dock detta, att hon somnar mellan 19-20 på kvällen och sen får hon gärna vakna tidigare. Kvällstiden då det bara är jag och Eric är guld värda. Igår, till exempel, hann jag sy klart båda dynorna till en av våra fåtöljer som står i vardagsrummet. Det blev bättre än jag trodde att jag skulle klara och nu är det bara en fåtölj kvar. Och ikväll kommer ju mormorn, Elsas alltså, och ska hänga med oss tills på måndag. Jag tänker att hon kan få kravla runt med lillstrumpan på golvet medan jag kämpar med symaskinen. 

Det mesta inför dopet är färdigpysslat och klart. Mycket av maten kan inte riktigt förberedas utan måste göras dagen innan. Då kommer också resten av familjen Sjöstedt (minus hårt arbetande syster), mina morföräldrar och Malena. Då ska de få jobba allihop, hacka grönsaker och röra ihop majonäs. 

Eric är på väg till jobbet, jag ska nog unna mig en liten tupplur nu, om det går innan Elsa vaknar igen. Sen ska vi göra i ordning en tavla till hennes rum och duscha och sen är det antagligen lunchdags och den ska idag intas på en persisk restaurang här i närheten, tillsammans med Izabella och Josefin. Jupp. Så är det. 

Ja, livet går, som vanligt sin gilla gång. Vi har haft några veckor av fint väder, förra lördagen och söndagen slog alla rekord då det var över 40 grader i stan. Inte så kul. Vi hade svårt att sova alla tre och trots att fläkten vi lånade av Jörg och Kristina hjälpte lite så är vi glada att det är en tick svalare denna veckan.

Vi hade två fina veckor i Sverige, med massor av fina människor och god mat och godis. Elsa fick träffa alla som hon inte lärt känna än och de fick träffa henne och jag fick visa upp vår unge.

Nästa gång som vi träffar delar av den svenska släkten är på Elsas dop i augusti, verkar som en del kan komma då och det är naturligtvis roligt. Lilltjejen ska döpas i Svenska Kyrkan här i Frankfurt, känns som en bra blandning av tyskt och svenskt. Sista veckan i augusti kommer den nya prästen och ska diskutera dopplaner med oss.

Vi hittade också vår bröllopslokal i Sverige så nu är den och kyrkan till det bokade. Spännande! Jag pinterestar som en galning när jag har tid och har ont i magen för att det kommer kosta så mycket pengar. Men bli fint! Och roligt! Och förhoppningsvis gifter vi ju oss bara en gång i livet! (Även om det blir andra gången i vårt fall.. Hehe..)

Was noch? Efter semestern i Sverige kör jag sockerfritt i juli och har hoppat på utmaningen #whole30 som innebär socker-, mejeri-, och spannmålsfri kost. Det går bra, rent näringsmässigt, men jag föredrar nog LCHF där jag får äta ost och yoghurt men inte frukt. Frukt är gott, men det är lättare att utesluta det än mejerier.

Socker. Så jädra drogigt.

Ajja. Lagom intressant för er säkert.

Det sover en bebis på min mage

April 29th, 2015 | Posted by Jess in Annat. | Tyskland. | Ungen - (1 Comments)

Och jag skulle vilja flytta på henne. Inte för att det inte är megamysigt med liten andedräkt mot min hals, utan för att jag har räkningar att betala, tvätt att hänga upp och soppåsar att byta. 

Men ett flyttförsök innebär samtidigt en stor risk för uppvaknande och hon är en roligare människa om hon får sova, så jag skriver ett blogginlägg istället och hoppas att hon kan underhålla sig själv några minuter lite senare, när jag vill betala räkningar, hänga upp tvätt och byta soppåsar. 

Eric är på jobbet såklart och blir borta till natten idag för de ska äta middag ihop också, lilla kontoret. Elsa och jag var på posten och lämnade två paket och sen var vi hos min sköldkörtelsläkare och hämtade ett recept och så var vi på Apoteket för att hämta ut medicinen, men de hade den inte på lager så vi traskade hemåt igen. Vår lilla promenad blev 9000 steg och en bebis som gott, länge och sammanhängande i vagnen. 

Kvällar och nätter är lite jobbiga nuförtiden med mycket skrik och gnäll och knorrande. Hon kommer liksom inte till ro, lillstrumpan. Bara om hon får ligga  mig och det får hon oftast på kvällarna, men sen vaknar hon alltid när jag lägger henne i vår säng efter en stund. De där förflyttningarna alltså, svåra! 

Igår var vi i Svenska kyrkan och träffade mammor och barn och Molly och hennes passebarn Millie. Det var väldigt mysigt och alldeles lagom läskigt att ta sig dit med buss och promenad, amma där och så vidare. Vi fixade det galant och vi prata barn med trevliga svenskar, skvallra med kantor-Marit och äta wraps. Sen gick vi neråt stan med Molly och Millie tills Elsa började vråla av hunger och vi tog en snabbfika på första bästa café så att jag kunde hala fram the boob i vårluften. 

Imorgon ska vi fota Elsa till hennes pass som är på G, snart iallafall. På fredag är Eric ledig och på söndag kommer moster Jannicke och hälsar på. Trevligt!!’

Helgen står för dörren

November 1st, 2014 | Posted by Jess in Annat. | Jobb. - (0 Comments)

Veckan som gått alltså. Snabb och lite tråkig skulle jag vilja sammanfatta den som. Härlig om kvällarna då Eric och jag tittat på Parenthood (världens mysigaste amerikanska serier som inte tar allting för långt) och ätit varma mackor. Långtråkig om dagarna på jobbet då folk verkar klara sig väldigt bra utan min hjälp eller mina översättningar. Så jag sitter ofta mest där och klappar mig själv på magen och översätter 7800 produkttitlar till engelska. Snart är jag klar och då ska jag översätta samma artikelnamn till svenska! Wihoo. Hög på livet här borta.

Sen sist har vi även hunnit med att äta lasagne med Erics pappa, besöka IKEA för köttbullarnas skull samt kika lite försiktigt på en barnvagn eller tre.

Helgen som kommer är fullproppad med restaurangtesting, häng med vänner, frisörbesök och så en gudstjänst i Svenska Kyrkan som kyrkokören ska sjunga på. Stad i Ljus bland annat, den gamla Tommy Körberg-klassikern. Sen jobbar vi en vecka till innan vi packar nån väska och drar till USA på äventyr. Först ska vi bila runt i södern, sen ska vi fira Bat Mitzvah i New Jersey och sen ska vi ha romantiskt mys i New York. Det blir nog bra det där.

Men först ska vi ta oss igenom helgen och få så mycket gjort som möjligt. Det som ställer till lite problem i det här landet, är ju att allt är stängt på söndagar. Allt. Det betyder att alla ärenden måste uträttas på lördagar, samma dag som resten av normalarbetande Tyskland uträttar sina ärende. Vi pratar folkmassor och köer och trängsel och cigarettrök överallt. Eric hatar det innerligt, jag brukar tröttna efter nån timme, men ibland bara måste man.
Vi får se hur det artar sig den här helgen. Höres!

Berlinhelgen

October 11th, 2014 | Posted by Jess in Annat. | Kärlek. - (0 Comments)

Hej,

Vad tiden går när man har roligt! Helgen spenderades i Berlin. Eric hämtade mig med Kristina och Jörgs bil på torsdagseftermiddagen och så körde vi och satte oss i kö på motorvägen. Fredagen var en röd dag här, Tag der deutsche Einhet, enighetsdagen, och jag gissar att varenda kotte hade slutat tidigare från jobbet för att ta sig någonstans. Resan hem till Erics morbror, som normalt tar typ tre timmar, tog över fyra. Riktigt drygt.

Men ja, vi kom fram och de hade väntat uppe och sen satte en live-cooking-show igång. Uppe i gästvåningen där de inkvarterade oss fanns nämligen ett kök med bardisk och extrabekväma stolar så att gästerna kunde sitta och titta på medans värden lagade mat. Det blev en massa smårätter, en efter en, som dukades upp och så avslutade vi med pannkakor och svensk hjortronsylt vid 23 på kvällen. Sen stupade vi i säng.

Dagen efter sken solen och det var superfint och varmt. Vi åt en lång frukost på verandan, inne vi tog bilen till golfbanan och gick en mastig runda runt själva banan. Solen sken, fåglarna kvittrade och jag hade ytterligare ett sånt där ”axel-sjunksmoment” som jag uppskattar så mycket. När vi kom tillbaks tände morbrorn grillen, slängde på varsin lammfilé, rostade potatis och serverade oss ute på verandan igen. Väldigt smarrigt. Vi pratade om hans samlingar (bland annat apelsinpapper har han dille på) och mysigt. Sen körde Eric och jag, mest Eric medan jag satt bredvid och rapade, mot Berlin. Vi kom fram till hans föräldrars lägenhet i lagom tid på kvällen. Fräschade till oss och stack hem till hans bror Arved och hans flickvän Freda.

Där fanns också syster Theda och en kompis till henne. Vi bjöds på stek, sötpotatis, sås och sallad. Fruktsallad och glass. Det blev vin och prat och fniss innan vi, som ganska utmattade gäster, körde hemåt i Berlin natten. Alltså tillbaks till lägenheten vi skulle sova i.

Ja, sen tillbringades resten av helgen tillsammans med dessa fina människor. Vi åt frukost, spanade in Potsdam och gamla kungapalatset Sanssouci, vandrade flera mil genom slottsparken och åt argentinsk mat på kvällen. Vi brunchade på en massa kiwis, jobbade på Fredas hemsida, spelade iPhonespel och avslutade sen hela kalaset med att beställa pizza och kolla på Tatort på söndagskvällen. Tatort är den tyska versionen av en Wallander-film. Alltså inte så bra, men ändå bekvämt på nåt sätt.

Måndagen satt vi mest i bilen. Eric körde tappert hela sträckan från Berlin till Frankfurt, det tar fem timmar om man bara kör. Vi åt på McDonalds en gång och tankade en gång, så oss tog det kanske 6. Hade lite svullna fötter där på slutet, men det är ändå så mysigt att åka bil med min man och det var bra träning inför novembers USA-trip. Då blir det också mycket bilåkande.

Och nu. Nu är det vardag igen. Jobbdagarna rusar förbi eftersom min engelsktalande kollega har semester och jag varje dag överröses med emails och telefonsamtal och problem och fakturor som inte är rätt och provisioner som inte betalts ut och översättningar av rättsliga texter som jag egentligen inte vill ta i. Men ja, hellre det än att rulla tummarna och dricka te hela dagarna.

I helgen ska jag försöka få luggen ansad på nån salong i stan, vi ska hänga med Lars, Linda och Mira på söndag (alldeles för länge sen). Och sen, på tisdag, då ska vi förhoppningsvis få se väldigt coola bilder inneifrån min mage. Som jag längtar.

Cykelväder och bussväder

July 10th, 2014 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Hej världen.
Tredje dagen i rad, ni kan tacka mig senare som man säger. För att börja med en väderrapport så kan jag meddela att solen skiner idag. Den gjorde inte det i morse, men jag cyklade ändå. Igår tog jag nämligen bussen, men det är så dyrt och tråkigt och tar lång tid och är trångt. Människor i morgontrafik är inte de trevligaste om man säger så. Det är många paraply i ryggen, snäsiga kommentarer och sura blickar. (Nu låter det som att jag är världens drygaste på bussen, men så är det inte! Jag har dock väldigt bra morgonhumör som säkert reta någon.)

Cykeln däremot. Lugnt och skönt och med frisk luft som blåser i ansiktet. Även om trafiken på morgonen är aningen hetsig, så är det ändå lätt mitt favorittransportmedel.

Så det blir det alltså en cykeltur hem från jobbet. Det tar lite mer än 10 minuter beroende på dagsformen och hur snabbt jag tar mig uppför den enda riktigt sega backen.

 

Annars är allt bra. Till helgen ska vi träffa Lars och Linda och Mira och antagligen se VM-final på söndag. Hoppas Tyskland vinner, annars blir det hus i helvete häromkring. Redan när de vann mot Brasilien började folk tända smällare, tuta i sönder tutorna på sina bilar och skrika geil till varandra på gatorna. Fråga inte vad geil betyder. Googla det!

 

Nu kommer snart Eric hem, hoppas jag, och då blir det kvällsmat i form av skrammelägg eller kanske en omlett med fetaost och salami. Jag är sugen på ost och salt. I den ordningen. Vi hörs!

Onsdagsnytt från Rhein-Mainmetropolen

July 9th, 2014 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Det är alltså en nyförlovad människa som skriver till er. Och det känns fortfarande fantastiskt, men ska jag vara helt ärlig så är det faktiskt så att livet går vidare. Jodå. Jag är tillbaks på jobbet sen förra veckans tisdag och redan då avskedades två personer samtidigt som jag bland mina 93 (!) olästa interna mail hittade tre avskedningar till. Folk faller som flugor på det här stället. Det är inte så bra för arbetsmoralen om jag säger så, ”varför ska jag slita röven av mig om jag bara ska bli sparkad imorgon ändå?”

Men jag kämpar på. Mina kollegor är fina och jobbuppgifterna oftast intressanta och utvecklande och sådär. Det kommer inte vara livet ut, mitt förhållande med denna firma, men ett tag till kanske. I alla fall om jag får bestämma och särskilt nu när det finns både USA-resa (i november) och bröllop (kanske nästa sommar?) på horisonten, båda kräver mycket sparade pengar.

Idag spöregnar det här i Frankfurt, så pass mycket att jag lät cykeln stå och ställde mig under ett paraply för att vänta på bussen. Hatar bussen. Den är alltid sen och överfull och jobbig, men jag uppskattade ändå att komma fram med hyffsat torra lår och kinder. Bara skorna och tårna som blivit blöta. Dessutom är det kallt ute, bara runt 12 grader vilket märks när Main-vinden viner in genom fönstret. Min finska kollega P vill alltid ha frost i ögonfransarna när hon jobbar, jag får kura ihop mig framför datorn bäst det går.

Annars är läget lugnt. Vi tittar på fotbolls-VM (tyckte så himla synd om Brasilien igår) och lagar enkel kvällsmat och uppskattar livet och sådär. En resa till Sverige har också bokats, mest för att kolla på lite locations till den stora dagen, men också för att säga hej till familj och vänner såklart. I mitten av september är vi tillbaks i Sövde över helgen.

 

Så säger vi så länge.

Yster och Ostern

April 18th, 2014 | Posted by Jess in Annat. - (1 Comments)

Hej! Det är jag igen. Veckan på jobbet (istället för i Sverige) har varit ömsom långtråkig och ömsom full med arga människor som hatar mig. Sådär kul. Nu är det dock över för ett tag och jag hoppas att jag känner mig lite positivare nästa vecka.
Idag har jag städat pysslat fixat och Eric har jobbat städat jobbat. Han har möte med två klienter nu, på vårt hemmakontor. Jag har lagat kaffe och ställt fram köbekagårr. Ikväll kommer vänner från Aachen så det blir middag på stan och kanske nåt glas vin.
Imorgon ska jag först klippa mig (min vision: mörkt mörkt brunt, axellångt med flikig men rak lugg), sen ska vi hem till Erics föräldrar i Bad Homburg på påsk-blunch, som Kristina kallade det. En sen lunch med brunchinslag. Jag har handlat för många lyxiga ostar på Edeka som blir vårt bidrag.

På söndag finns det än så länge inga planer. Kanske en stroll längs Main? Kanske film och tv och soffans hela dagen? Jag är öppen för förslag.

På måndag sticker vi till Limburg så att Mira kan bli döpt och Eric samtidigt invigd som gudfar. Jag ska ha snygga blå heels och förhoppningsvis en frisyr jag inte hatar. Det blir bra! Tycker mycket om Mira och hennes föräldrar.

Vi avslutar dagens långfredagsinlägg med en bild på vårt något kitschiga påskpynt som tonas ner av mormors fina duk. Tadaa!

20140418-172130.jpg

Glad Påsk på er!

Sitter på soffan och känner redan träningsvärken börja slita och dra i mina sömniga stackars muskler. Idag har jag tränat. Tränat för första gången på säkert.. länge. Sen jag flyttade hit har jag tyvärr lagt på mig en massa äckliga kilon som jag kämpade som ett djur för att bli av med. Och nu ska de bort igen. Suck. Visst finns det något som kallas sambo-kilon? Kanske kan jag skylla på det? Eller så skyller jag på hur gott det är med socker? Eller hur lite tid jag har?

Men jag trivs inte när jeansen halkar nedanför valkarna hela tiden och jag vill kunna springa 10 km igen utan att dö. Det känns bra i själen att ha koll på kroppen och det har jag inte nu.

När jag bodde i Australien var det så enkelt. Inte enkelt att bli av med övervikten, men enkelt att vara tuff och disciplinerad och ha koll. Samma sak i Malmö. Då skrev jag samtidigt kandidatuppsats, pluggade extra tyskakurser vid sidan om och jobbade extra i två barnvaktsfamiljer. Det blir också en ond cirkel: Att jag är för duktig, för sträng, för hård mot mig själv. Det är inte heller friskt. Jag vill kunna leva och slappna av och vara normal och inte må bäst när jag späker mig själv. Det känns som en större utmaning just nu att att bara gå ner i vikt; att hitta en balans. Ibland har jag haft den. I kortare perioder. Men släpps sockermonstret eller disciplinguden lös och då… Då blir det fel. Som nu, de senaste månaderna.

Därav träningspasset. I sovrummet. Tillsammans med Jillian Michaels från USAs Biggest Loser. Workouten varar bara en kort stund, men fasiken vad det bränner i fläsket sen alltså! Bra så! Det är allt jag hinner och orkar och vill, just nu iallafall. Jag gör så. Gör så gott jag kan. (Och jobbar samtidigt vidare med att tycka om mig själv, även när jag väger lite för mycket.)

Kram på er!

Så länge skutan kan gå.

February 25th, 2014 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Herregud, kan tiden bara sluta gå så himla snabbt?! Och kan jag sluta börja varje blogginlägg med att klaga på hur snabbt tiden går?!

Sen vi sist hördes har jag bland annat hunnit vara med i en cykel-/bilolycka, jobbat helg på kataloglansering i Darmstadt, fått ge lilla MZ en snabb kram, tittat på House of Cards med Eric och hängt med tjejerna både hemma hos Izabella och på lunch på Berger Strasse.

Igår hade jag ledigt som kompensation för helgens slit i Darmstadt och det var väldigt skönt. Jag känner mig annars helt okej, mycket att göra. Fortfarande massor av syprojekt som väntar här hemma som jag aldrig riktigt har tid till. Kanske i helgen?

Jag mår bra.