Honoré de Balzac (1799-1850)

Texterna som vi läser just nu handlar om teorier om mänskligheten. Enkelt och brett uttryckt. De är skrivna av män och kvinnor som verkligen har tänkt till om världen och varför vi gör som vi gör och varför vissa saker fungerar som de gör och så vidare. Det är svårt att vara konkretare än så. Har ni själva tid och lust kan ni kolla upp texter skrivna av till exempel Foucault, Beauvoir, Althusser och Barthes. Så kan ni läsa och få lite pejl, men jag varnar er, det är väldigt svårt att förstå. Trots detta gnäll så måste jag ändå erkänna, såhär i hemlighet inför min blygsamma läsarkrets, att jag tycker det är riktigt intressant.

Nu senast har vi läst två texter om genus och kön skrivna av två feminister. Den ena heter Simone de Beauvoir och hennes text “The second sex” är en världsberömd feministisk text om hur kvinnan fungerar som “the inessentiell other” i samhället. I denna text finns ett citat från den kände författaren Honoré de Balzac som levde i början av 1800-talet. Han skriver om kvinnor såhär:

“Pay no attention to her murmurs, her cries, her pains; nature has made her for our use and for bearing everything: children, sorrows, blows and pains inflicted by man. Do not accuse yourself of hardness. In all codes of so-called civilized nations, man has written the laws that ranged woman’s destiny under this bloody epigraph: ‘Vae victis! Woe to the weak!'”

“Bry dig inte om hennes mumlande, hennes skrik, hennes smärtor: naturen har skapat henne för vårt syfte och för att bära allt: barn, sorger, slag och smärtor orsakade av män. Anklaga inte dig själv för att vara hård. I alla av det såkallade samhällets koder har mannen skrivit lagarna som kuvar kvinnans öde under den här blodiga epigrafen: ‘Vae victis! Stackars de svaga!'”

Alltså. Herrgud. Ja, han skrev det här för nästan 200 år sen, men ändå. Och jag misstänker (och hoppas) att han är satirisk och humoristisk och att han inte på allvar kände så här. Men vad tusan. I vilket fall. Inte fan har vi kommit tillräckligt långt i kvinnorättsfrågorna? Nej. Det har vi inte.