Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Author Archives: Jess

Kvällsarbete och förskoletankar

October 9th, 2018 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Ikväll har vi grafisk design-verkstad här hemma. Eric har nämligen lite smygande sådär blivit ansvarig för allt som ska printas och göras proffsigt till svenska kyrkans julmarknad. Jag har lovat folk hans tjänster, helt enkelt. Och han är snäll nog att gå med på allt. Så vi gör banderoller och flygblad och skyltar. Med vi menar jag att Eric sitter och pillar med avancerade dataprogram medan jag gestikulerar och kommenterar bredvid. Men det blir väldigt fint!

Annars då, barnen är okej. Elsa har börjat inte vilja gå till förskolan om morgnarna, vilket mest är jobbigt för att jag måste tjata på hennes kläder och kämpa hela morgonen för att övertala henne om att hon kommer ha roligt. För det har hon ju, för det mesta. Man märker dock att det verkliga livet har börjat nu. Hon klagade imorse på att hon inte har något att göra när inte Paulina är på förskolan. Jag förklarade att man måste leta upp något att göra då, fråga andra människor vad de gör och om man kan hänga på. Så det hade hon gjort idag, tagit mod till sig och frågat några av de äldre tjejerna i sin grupp om hon fick leka med dem. Det fick hon inte. Så då hade hon blivit ledsen och fått tröstas av läraren. Hon försökte och blev direkt nedslagen i skorna igen. Jag är så känslig för sånt. Ungar är ungar såklart och det är ju precis sånt här hon måste lära sig hantera. Men ändå. Ledsamt. Skulle så gärna vilja jobba som resurs på en förskola och bara se alla som inte blir sedda, busa med alla som är blyga, stoppa alla som inte vet hur man närmar sig en annan människa på ett trevligt sätt.

När barnen är stora utbildar jag mig till förskollärare och sen till nån form av specialist. Kommer att vara klar att börja jobba lagom till min 50-årsdag. Skönt!

Jaja. Imorgon får vi besök på eftermiddagen av Jennie och hennes barn. Vi sågs på lekplatsen igår också och kommer så bra överens. Bestämde även att vi ska vina ihop snart, för att lära känna varandra ännu bättre, hehe.

Och så ska Ville och jag en sväng till Hornbach, handla nån fin kruka kanske och material till ett stort pysselprojekt till den där julmarknaden jag nämnde i början av detta inlägg. Och trädgårdshandskar till Elsa och mig, så att vi kan svettas lite till helgen. Japp.

En donig söndag

October 7th, 2018 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Sköna söndag. Vi har bara varit, lilla familjen och jag, idag. Gick i pyjamas jättelänge imorse och bara plockade lite här och var. Ville sov i princip inte alls från 4 så han fick en tupplur, fast vi egentligen slutat med förmiddagsluren. Elsa pysslade, Eric duschade, jag donade.

På eftermiddagen tog vi en promenad till en lekplats och frös (jag), snodde folks bollar (Ville), vägrade lämna bebisgungan (Elsa) och sprang efter bolltjuven (Eric). Sen lagade vi fläskfilé med potatismos efter ett Jamie Oliver-recept. Gillar hans kokböcker. Vi har en med fem-ingrediens-recept och en med 15-minuters-recept.

Nu sover barnen. Eric och jag har börjat kolla en ny Netflix-serie, Manic som mest bara är konstig än så länge.

Imorgon är det måndag och vardag igen. Elsa ska till förskolan. Ville och jag ska handla. Livet går sin gilla gång. Och jag kommer inte på nåt mer spännande än så att skriva här.

Lördagen slut. Den började konstigt när Ville som nu kunnat gå i nästan tre månader plötsligt inte ville stödja på sin högerfot mer. Han haltade och grät och föll ihop när han försökte, och kunde knappt ens krypa utan att grimasera av smärta. Jag googlade, såklart. Och kom fram till att det antingen var höftsnuva eller växtvärk. Även mina kloka vänner hemma i Sverige kom med sina tankar och så bestämde vi att han var alldeles för glad för att behöva åka till akuten, och barnläkaren har ju stängt på helgerna, så den kan vi ju besöka först på måndag i vilket fall.

Men sen sov han middag och efter det verkade det gå bättre och bättre.

Innan dess hann vi med ett besök hos frisören också, barnen och jag. Det blev tyvärr inte så bra. Alltså, lite hår blev de ju av med, men Elsa fick en lugg med fyra nivåer och Villes frisyr är ojämn på massa ställen så där får jag nog ansa till det imorgon. Sen vandrade vi ner och köpte blomma till Kristina och Steven, salamipinnar på Rewe och sen gick vi hem och mötte Eric som hade varit på Lidl och fyllt på kylen.

Efter att alla fått lunch och vilat lite körde vi alltså mot Dreieich, till Kristina och Steven och Eric som bor där. I ett alldeles nybyggt och fräscht parhus bor de, med en liten trädgård och vackert trägolv. Izabella och Noah kom också. Vi satt ute och fikade, i den varma höstsolen. Och alltså, att ha en terass, en trädgård, ett eget hem som är deras bara deras. Vilken dröm. Vilken freaking dröm.

Barnen lyckades sen hålla sig vakna i bilen så att vi kunde äta kvällsmat och kasta dem i säng, varpå Ville kräktes i sängen, bara litegrann, men ändå. Nu hoppas vi på en lugn, kräkfri natt. Han har sovit bra någon gång till, sen jag berättade om det sist. Imorse korvade han runt mellan 4 och 5, innan han fick lägga sig i vår säng och somnade med sina händer på mina kinder (måbrahormoner i massor!) men då vaknade Elsa precis så jag gick in till henne, och, prisad vare gud, så somnade hon om. Sen sov vi allihop till 6.45 typ! Det händer ALDRIG att vi får sova längre än till 6!!

Ja, alltid lite sömnprat, den är ständigt i fokus i en småbarnsfamilj.

Fredag, förskola, tid.

October 5th, 2018 | Posted by Jess in Familjeliv - (0 Comments)

I natt sov Ville utan att vakna en endaste gång. Eller iallafall inte så att han behövde min hjälp att somna om/jag har inte märkt att han vaknat. 5.30 trodde vi att det var morgon, men då frös han nog bara för sen somnade han om bredvid Eric med min hand i sin. Naturligtvis har Elsa istället varit vaken ett par gånger i natt, men det stör inte lika mycket, eftersom man bara kan lägga sig och gosa bredvid henne och själv somna om direkt. Det är fredag. Elsa har varit på förskolan. Hennes bästis har fått lunginflammation och var inte där idag och kommer inte att komma nästa vecka heller. (Jag pratade med hennes mamma idag.) Stackaren. Men det är nog inte onyttigt för Elsa att tvingas vidga sina vyer och leta upp nya kompisar. Det är dessutom höstlov i Hessen så många barn är borta och de har slagit ihop grupperna litegrann.

Medan Elsa var där stack Ville och jag och handlade en sväng. Jag älskar när vi inte har bråttom och jag kan låta honom gå själv i gångarna, titta på hundarna på hundmaten och flörta med ostdiskarbetarna tills han får en fet rulle ost i handen. Samma sak när vi kom hem igen, matkassarna får stå ett tag så att vi kan leka kurragömma runt farfars bil i 20 minuter. Så härligt. Och viktigt, känns det som, att göra grejer på Villes nivå och att inte bara låta honom hänga på på Elsas nivås grejer.

Sen hämtade vi Elsa tillsammans och hon hade haft en fin förmiddag och fått en ny vän. Väl hemma hade hon fått ett brev av sin bästis, så då var vi tvungna att ägna vilan åt att pyssla ett kort åt henne. Dock älskar ju jag också att pyssla, så det är ju inte direkt en uppoffring. Vi har även börjat tillverka en julkrubba i trolldeg, sa jag det redan? Igår fick Ville gnida runt trolldeg på olika formar medan jag gjorde ett par oerhört fula får. Stackars baby Jesus säger jag bara, som tvingas ligga i krubban och stirra på dem medans julen fortgår.

Imorgon är det helg. Vi ska träffa vänner på eftermiddagen. Barnen ska klippa sig på förmiddagen. Söndagen är utan planer. Helst vill jag sätta mig på tåget mot Hamburg och gosa med lille B som föddes i söndags, Erics systers bebis. Han ser så MJUK ut på alla bilder som kommer. Bebisar på foto alltså. Bästa. (I verkligheten kommer de så småningom börja slänga mat på golvet, skrika livet ur sig om de inte får klättra upp i handfatet och springa åt andra håller när man kallar på dem. Host Ville host.)

Nu, kvällslugn.

 

Helkväll på Stora Munnen*

October 3rd, 2018 | Posted by Jess in Friends. | Resa. - (2 Comments)

En av kvällarna i Barcelona hade vi bord på omtyckta Boca Grande. Jag läste om den restaurangen på Victorias, matplatsen.net, blogg. Hon är i Barcelona jätteofta och uppskattar god mat, brukar också baka och laga mat efter hennes recept. Så henne litade jag på. Izabella, som är lika glad för att planera och göra research som jag, hade bokat bord där och uppsnoffsade till tänderna travade vi dit i fredags. Det var inte långt från vårt hotell heller, också en pluspoäng. Det var trångt och stökigt och glad stämning där inne. Sen blev jag i och för sig inte superexalterad när jag såg menyn, tyvärr. Det slutade med att jag tog risotto med vildduva. Den smakade väldigt gott, men det var inte sådär så att man tror att man har dött och kommit till himlen. Trots det var atmosfären så bra att man liksom ändå kände sig lycklig. Eventuellt hjälpte vinet också till med det. Efter en smarrig dessert, nån puddig med hallon och pistaschnötter, blev vi tillfrågade av värdinnan om vi ville gå upp till baren. OM vi ville. Den hade nämligen Victoria också skrivit om. Och den var så cool. Glas, lyx, flärd, lampor och flaskor med sammetsfåtöljer. Vi hamnade i VIP-området, om det nu verkligen var ett sådant, tillsammans med en hög andra snygga människor.

Ja, och sen drog liksom kvällen igång. Vi beställde några citronshots, drack mer cava, resans temadryck, och jag beställde min favoritdrink; Vodka Cranberry. Som troligtvis var gjord på fin-vodka, kanske Grey Goose, för den kostade 18 euro. Och var riktigt välspetsad! Det var liksom allt eller inget när jag började sippa på den.

Vi pratade och skrattade och jag fällde nog nån tår när jag pratade om min gamla nannyfamilj i Kronberg. När Izabella och Madde hade varit på toaletten, nere i källaren, för andra gången kom de upp och var alldeles fnittriga. De såg ut ungefär som Elsa ser ut när hon varit i badrummet i en halvtimme och “tvättat händerna” (= lekt med vatten). Vi skulle snabbt dricka upp och ta med oss en flaska cava ner på toan, sa de. Mhm.

Väl nere på toaletten visade det sig att de byggt upp ett disco där. Alltså discolampor, DJ, dansmusik och glada människor som partajade. Så galet och kul. Vi dansade och drack och fjantade oss och jag skojade om att be DJn spela Linda Bengtzing.

Efter ett tag stapplade vi ut i den spanska sommarnatten, glada och om möjligt ännu fnittrigare än tidigare. Några hade ont i fötterna, några var fullare än de varit sen sitt bröllop. På hotellrummet spelade vi sen äntligen Miss Linda Bengtzing, som det visade sig att alla kunde sjunga med i, till det kom en vakt, los vaktos, som man säger på spanska, och bad oss hålla truten. I princip. Tydligen ville folk sova, trots att klockan bara var lite över 3 på morgonen. I jakt på mer fest hamnade vi i hotellets lilla bar-källare, men där var musiken gäll och folk konstiga, så vi gick tillbaks till rummet igen och låg och snackade en stund i mörkret innan sömnen tog oss.

Alltså, vilken kväll. Vilken stämning. Vilka vänner.

* Boca grande betyder stor mun på spanska. Olé!

 

Startar veckan med Barcelona-energi

October 2nd, 2018 | Posted by Jess in Familjeliv | Resa. - (3 Comments)

Det här med att blogga varje dag som jag lovade i något svagt ögonblick har uppenbarligen inte funkat så bra. Men jag tänker att jag ska jobba på att blogga så ofta som möjligt iallafall, så får vi alla vara nöjda med det.

Sist vi hördes satt jag på en strand i Barcelona och njöt för fulla muggar tillsammans med ett par riktigt fina människor. Helgen fortsatte sen i samma tecken. Det var tigerbalsam för mina trötta mamma-lemmar att komma iväg på den här resan. Och det är otroligt hur lite som krävs för att man ska kunna slappna av och hämta ny energi. Jag åkte hem igen i lördags kväll och var alltså bara borta i två nätter, men ändå! Det räckte. Det räckte för att jag skulle få skratta och fnissa och vara lite galen och bli lite full och se en ny stad. Och få prata till punkt, flera gånger. Bara en sådan sak.

Barcelona var dessutom väldigt, väldigt fint. Soligt och glatt och lite hippie på ett rent och sofistikerat sätt.

Nästa år blir det Tallinn.

Vardagen har dragit igång igen. Elsas förskola är stängd för renovering idag och igår. Och imorgon är det 3 oktober, Tysklands nationaldag, så då är både Eric och Elsa hemma. Egentligen hade Elsa en lekdejt med Polly inplanerad idag, men så fick P feber så det ställdes in. Imorse var vi på gympa och sen hängde vi hemma hos Jennie och hennes barn en sväng innan Ville brakade ihop. Jag jobbar på att ta bort hans morgontupplur, så han är rätt sliten när klockan börjar närma sig lunch.

I eftermiddags spöregnade det så vi stannade inne och lekte sagokalas och klädde ut oss och pysslade.

Nu ska Eric och jag jobba lite med kyrkans julmarknad, innan sängen kallar. Förra natten sov Ville som en stock till 4(!), men då var såklart Elsa vaken och låg och pillade mig i öronen mellan 2 och 3.30. Alltid är det nåt.

Paus i Barcelona

September 28th, 2018 | Posted by Jess in Annat. - (2 Comments)

Idag bloggas det från stranden i Barcelona, minsann. Hit kom jag igårkväll tillsammans med Izabella. Så överraskade vi Madde som flög in från Stockholm och även Angelica anslöt lite senare. Vi ska fira Madde som gift sig och fyllt trettio. Och så ska vi fira oss själva för att vi är hårt arbetande småbarnsmammor.

Vi bor på ett jättecoolt hostel mitt i smeten, i en sovsal med eget badrum. Igår åt vi perfekt stekt kött med sparris, pommes och aioli och sen drack vi spännande cocktails på en bar i närheten av hotellet.

Idag började vi med frukost på hotellets bakgård, sen hyrde vi cyklar och styrde kosan mot stranden. Nu är vi här. Och har ätit lunch, grillad lax med bönor och dillmajonäs, och druckit Vichy Catalan.

Det chillas och fnittras och pratas och ingen behöver hjälp på toa, matas, underhållas, få ny blöja eller tröstas. Och det är så skönt. Jag vet att Eric har läget under kontroll hemma, vilket också känns jätteskönt.

Jag njuter.

Osammanhängande babbel

September 26th, 2018 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Mamma har åkt hem igen. Jag satte av henne på flygplatsen i eftermiddags. Vi har haft några fina dagar. Det är skönt med sällskap i vardagen ibland och ett extra par händer såklart. Ungarna älskar henne. Ville lärde sig till och med att säga mormor, “mommo”. Imorgon ska Elsa fira skördevesper på förskolan och de ska fira gudstjänst tillsammans med oss föräldrar, och sen göra grönsakssoppa och fruktsallad med ingredienser som varje barn fått ta med sig. Elsas uppdrag: Ha med fyra päron.

Vi har också varit och sjungit för sista gången idag, tillsammans med mamma. Nästa kurs börjar om två veckor så jag borde anmäla mig till den, men har inte fått tummarna ur än.

I helgen väntar hemmagjord pizza och kanske lite trädgårdsfix. Jag skulle vilja hyra en högtrycksspruta, eller vad det nu heter på svenska, och göra rent balkongen. Får se om vi får tummarna ur till det!

Annars då. Jag är så trött. Vi måste sömnträna Ville. Han sover så dåligt, vilket betyder att vi också gör det. Ska läsa på lite kanske i helgen också och se om jag hittar nån smidig metod. Lille skrikisen.

Mamma passade barnen i tisdags och jag var i Frankfurt och blev ompysslad på salong, samt snickelisnackade med Josefin. Det var mysigt. Även om jag hatar nagellacksfärgen i dagsljus.

Så. Nu räcker det väl med osammanhängande babbel? Sängen.

Ausnahmezustand

September 23rd, 2018 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Mamma är här och vi har pratat oss genom hela kvällen. Och nu vill jag sova. Ska be att få återkomma imorgon. Hej!

De som vill kan lära sig den tyska glosan i rubriken istället. Ha så kul!

Ett tradigt blogginlägg för sakens skull

September 22nd, 2018 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Elsa har varit och lekt hos sin kompis nu på förmiddagen och de hade så kul! Jag drack fint te med mamman i köket så länge och det visade sig att vi hade mer gemensamt än jag trodde. Och trevligare än jag trodde också. De bor ju dessutom på samma gata, så om nåt år kanske flickorna själva kan springa hem till varandra, precis som jag och min bästis Malena brukade göra när vi var små. Bästa som finns ju.

Detta förutsatt att de fortsätter vara kompisar och att vi bor kvar här. Och det gör vi väl, så som det ser ut nu. Suck. Detta läge, finns så mycket jag vill men inte kan säga. Jag drömmer vidare, så kan man sammanfatta det. Så fort jag har en stund över och är utan telefon, till exempel när jag sitter och håller Ville i handen på natten, planerar jag mitt drömkök. Det är liksom där allting börjar. Vi får se hur det blir helt enkelt.

Jaja, helgen är igång. Idag har vi inga fler planer, får se om jag kan få med mig Eric till Hornbach sen kanske, skulle vilja ha lite fina höstblommor till balkongen, men jag orkar egentligen inte klödda med det. Känner mig lite lam. Inte skör längre, som tur är, mest lam.

Hej på er.