Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Author Archives: Jess

Att få samma fråga väldigt ofta..

September 16th, 2011 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Jag har varit ganska flitig idag och känner mig förvånad själv. Jag befinner mig hemma hos mamma och pappa, på landsbygden, av praktiska själ. I morse till exempel behövde jag låna mammas bil för att kunna köra till Sjöbo, gå och få håret tolv centimeter kortare och färga bort den fula utväxten. Hann också med ett stop på vårdcentralen. Snäll sjuksköterska tappade blod från mitt armveck samtidigt som hon ifrågasatte mitt val av utbildning: “Men vad BLIR man då?!” Utan att överdriva kan jag säga att jag börjar tröttna på den frågan litegrann nu. Kanske för att jag inte har något bra svar. Vilket egentligen inte stör mig, men att folk ska fråga och bli upprörda, det stör mig. Jag har sen ägnat resten av eftermiddag åt att läsa tyska noveller och ta anteckningar från dem samtidigt. Ganska morsamt och ganska överkomligt svårt. Bara nån enstaka grammatisk företeelse som dök upp som jag inte kan förklara och tänker fråga Eric om ikväll. Tyvärr är det väldigt ofta så att han inte kan förklara sitt eget modersmåls grammatik och jag måste googla eller smsa Linda istället. 
Jag gjorde en snygg sallad till ikväll också. Vi får gäster ikväll. Mamma och pappas födelsedagar ska firas och det är praktiskt att vara hemma då, man kan slå flera flugor i en smäll; träffa alla oroliga släktingar på samma gång (oroliga för att man inte vet vad man ska BLI) och samtidigt äta god, hemlagad festmat. Det blir nog bra ska ni se.  

Att sakna något väldigt vardagligt

September 15th, 2011 | Posted by Jess in Filosoferande. | Kärlek. - (0 Comments)

Eric är i Frankfurt i Tyskland. Jag är i Starrarp i Sverige. Han har redan gått och lagt sig, vi har sagt godnatt i telefon ikväll. Annars är traditionen att den som går och lägger sig först (99% av gångerna jag) skickar godnattsms, väntar på svar och stänger sen de små blå. Det känns omöjligt att förklara saknaden efter honom. Saknaden efter vardag. Saknaden efter att få borsta tänderna ihop till exempel.

– Posted using BlogPress from my iPhone

Att läsa för att man växer av det.

September 14th, 2011 | Posted by Jess in Böcker. | Filosoferande. - (3 Comments)

Angelica fick (vänlig och kärleksfull) kritik av mig häromdagen för att hon bara läser en massa chic-lit hela tiden. Vi pratar Marian Keyes, Sophie Kinsella, Janet Evanovich och de där, väldigt roliga böcker och jag har en massa sådana också i min bokhylla, men vill man stimulera hjärnceller istället för att döda dem så finns det annat att läsa. Jag är ingen snobb, jag läser inte mycket klassiker och riktigt tunga romaner och romansamlingar, men jag läser sådant som jag vill veta mer om och sådant som berör på något vis.
Alltså fick jag i uppdrag av Angelica att författa en liten lista åt henne.

Nu ska vi se, först av allt vill jag rekomendera några av Jodi Picoults böcer. De är så nära chic-lit man kan komma, utan att faktiskt vara det. På senaste tiden krystar hon fram böcer lite väl snabbt, men de första fem som kom ut är otroligt läsvärda. Man tänker, ler och gråter om varandra. Min favorit so far är Nineteen Minutes som handlar om en dödskjutning på en skola där mycket ligger under ytan och kanske inte är riktigt så enkelt som det ser ut att vara.

Nästa tips är en grym bok, känns som en historisk roman fast den officiellt inte är sann. American Wife av Curtis Sittenfield (Curtis är kvinna för övrigt..) Vi följer Alice från tidig barndom till hennes liv som fru till presidenten. Inte så politisk och tung som det låter utan med riktiga och viktiga beskrivningar av känslor och tankar.

 En bok av en skandinav! Äntligen! Den här är ganska känd och har fått bra kritik av svenska boknördar vilket också var det som ledde till att jag köpte och läste ‘na. Utrensning av Sofi Oksanen handlar om en gammal kvinna och hennes estniska bakgrund som så småningom kolliderar med en kvinna utsatt för trafficking som svimmat av i hennes trädgård. Gripande och spännande!

 Historia när den är som bäst! Edward Rutherford har skrivit många romaner med historiska teman där han täcker olika städer och länder. Jag har hans bok New York också, men den tänker jag spara ett tag till. Den här, The Princes of Ireland, handlar alltså om Irland och författaren beskriver landets historia genom ögonen på en mängd olika karaktärer och deras roller i samhället och till varandra.

 Joyce Carol Oates är så långt ifrån chiclit man kan komma, fast hon tekniskt sett är en chic. Hos Eric i Tyskland ligger hennes kanske mest kända bok Blonde, som inofficiellt handlar om Marilyn Monroe, den har jag inte hunnit så långt i än, men den här, The Gravdigger’s Daugther, läste jag i våras. Med konstant gåshud och lite andan-i-halsenkänsla tog jag mig i genom den här, bara när det är ljust ska tilläggas för den är riktigt obehaglig at times, men också fin och hemlig och mystisk. Och bra!

 Nästa man till rakning: People of the Book av Geraldine Brooks. Lättläst och spännande, inte så himla djup och inte rolig eller romantisk alls. Lite historiska vibbar på denna också då den handlar om en väldigt speciell boks resa genom historien och människorna som kommer i kontakt med den.

 Den här är fin. En av de senaste jag läste, sista veckan i Tyskland vill jag minnas. Den heter Little Bee och är skriven av Chris Cleave och den är så fin. Och sorlig. Och enkel på nåt vis. Little Bee, som är en nigeriansk flykting i England, och kvinnan som tar hand om henne, vars man precis tagit livet av sig, turas om att prata om hur de känner för varandra, hur de ser på det förflutna och framtiden och sen vävs deras liv ihop på ett väldigt ovanligt sätt. 

Den här boken köpte jag begagnat (och billigt) på amazon.co.uk och tipset om den googlade jag fram när jag letade efter böcker av australiska författare som skriver romaner som utspelar sig i Australien. Beställde en rejäl laddning, men jag köper böcker snabbare än jag har tid att läsa dem, eftersom de nuförtiden konkurerar med skolböckerna, så den här är den enda “Australienboken” som jag hunnit läsa ut. Voss alltså, av Patrick White. (Världens roligaste omslag. Not.) Den handlar om en äventyrare och en oskuldsfull flicka som möts och sen skiljs åt och då får man följa dem var för sig, både på äventyr fast på olika sättoch sen återförenas de. Och kärleken, den har förändrats.

Sista nu då. Fint om ni har orkat läsa så här långt. Den heter The Help och är skriven av Kathryn Stockett (min kopia ligger i Frankfurt, därav Bokus-bilden) och den är väldigt aktuell just nu, som film med fina recensioner. På svenska kommer den på bio som Niceville (fruktansvärt löjligt, hur svårt kan det vara för folk att förstå och uttala The Help? Vi är inte Tyskland). Den här handlar om ett gäng kvinnor i Mississippi och deras hemhjälper, helps, maids som är svarta kvinnor som sliter för inga pengar alls. Deras matmödrar är otacksamma, respektlösa rasister som inte kommit långt sen slavägandet avskaffades. En vit kvinna med journalistdrömmar börjar intervjua pigorna i hemlighet och starka känslor och minnen kommer upp till ytan. Se inte filmen utan att ha läst boken först!

Nu så. Kära Angelica har du att göra. Och ni andra också, ni kan väl rapportera tillbaks om ni läser/har läst någon av mina rekommendationer och säga vad ni tycker. Jag känner att jag borde skämmas för min boksmak, men det tänker jag inte göra. Och det ska inte du heller Angie, är chiclit din genre, så stick to it! 🙂 Nu går jag och duschar och sen ska jag läsa Frankenstein innan jag somnar.

Puss!

Att bo i Malmö Studenthus.

September 14th, 2011 | Posted by Jess in Sverige. - (0 Comments)

Här ute i Rosengård går livet sin gilla gång. Den största diskussionen just nu i vår studenthusgrupp på Facebook är den nyaste hyreshöjningen som alla fick nys om genom ett brev från våra landlords. Jag undrar hur de tänker och hur de kan rättfärdiga en hyreshöjning (IGEN) när ingenting här ute funkar eller ser ut som både hemsidan lovar. Mycket går att skylla på idioter till hyresgäster som inte kan hålla ordning på sina soppåsar, slår i sönder fönster, smittar ner sofforna i uppehållsrummet med löss och loppor, snor kläder från tvättstugorna, bryter upp hängelås i källaren och snor skitsaker. De förstör för resten av oss och tvingar vaktmästaren och tjejerna på kontoret att ägna helt för mycket tid och energi åt att städa upp och organisera ordning efter de som inte kan bete sig. Jag har försökt att analysera mig fram till ett vettigt svar på frågan varför vissa människor saknar vett och hyss, men har inte lyckats tända glödlampan än, kanske är det bara så att vissa inte bryr sig om någonting annat än sig själv och det som är deras?
Iallfall så kan ledningen och dansken som äger huset också skärpa till sig, önskar den här studenten. Bara för att vi är studenter betyder inte det att vi kan behandlas hur som helst och det betyder inte heller att vi har högre smärttröskel och står ut med mer skit. Snart är inte ens hyran skälig så att man kan ha  den som backup-plan: “Hyran är ju så låg”. Hyran är inte låg längre, inte när man tänker på läget, standarden och skiten som man får stå ut med här. Jag blir bara lite trött, det är allt.

Att älska språk.

September 13th, 2011 | Posted by Jess in Filosoferande. | Kärlek. - (1 Comments)

Sitter här och tar mig an min tyskakurs. Den är en femtonpoängskurs, halvtid på distans från Lunds universitet, och jag älskar det! Kanske kan jag behöva påminnas om det senare när tentor och arbeten och gruppredovisningar i mina kurser på Malmö Högskola närmar sig, men just nu är det så trevligt att plugga tyska. Dels är det mycket som jag känner igen slash har koll på. Och dels är det en helt annan grej att verkligen lära sig ett språk (som med tyskan) jämfört med att plugga delarna som hör till språket; grammatik, skrivande, analyserande, fonetik och så vidare (som med engelskan.) Jag uppskattar och älskar båda och det är perfekt att ha dem i kombo, det känns som att olika delar av hjärnan får aktivera sig. Målet för de närmsta åren är alltså att perfektera tyskan och sen tar vi tag i franskan och gör den flytande och fin, och sen, sen blir det kanske lite spanska på det? Men det har jag aldrig pluggat så där vet jag inte riktigt vad jag snackar om.
Nä. Kanske överdriver lite nu, kanske är lite för överentusiastisk och naiv, men jag gillar det. Språk är nyckeln till världen. Typ. Oh Gud vad jag är poetisk.

Att gnälla lite.

September 13th, 2011 | Posted by Jess in Skit. - (0 Comments)

Jag känner mig febrig, sur, irriterad och trött. Hade nog behövt en nap, men jag vill inte sova eftersom risken att inte kunna somna ikväll är stor. Överlevde iallafall dagens två föreläsningar i skolan, spenderade rasterna med att prata skit om alla olika typer av idioter vi har i vår klass och åt morötter och knäckebröd till lunch. Känner mig lite sugen på kyckling till kvällsmat, skyller det på Emma och tinar nu ett bröst i kylen. Igår pratade jag med Eric i telefon och meddelade honom att jag inte var in the mood att vara glad, trevlig eller positiv och han föreslog en mental hug, men det var jag inte heller sugen på. Nu däremot, nu vill jag inget hellre än att få en riktigt lång, varm, mysig, manlig kram från världens bästa kramare. Behöver vänta cirka två veckor och tre dagar innan jag får en nästa gång.
Nu ska resten av dagen ägnas åt att knapra ipren, plugga tyska modalverb och läsa ikapp i mr Clovers kurs.

Haj.

Att missa en rad i ett email.

September 12th, 2011 | Posted by Jess in Australien. | Plugg. | Skit. - (1 Comments)

Jag är eventuellt i knipa. Om mindre än tre veckor ska min officiella ansökan till universitetet i Australien lämnas in. I våras fick vi som ska dit ett långt och utförligt mail (visserligen extremt slarvigt skrivet, men ändå) med instruktioner och anvisningar. Jag läste igenom nog och började vidta åtgärder. Allt är under kontroll. Trodde jag. Idag var det Study Abroad-mässa på Orkanen, Malmö Högskolas bibliotek, och jag var där en snabbis för att prata lite med de som varit i Australien innan. Den delen av min dag var väldigt tillfredsställande. Men sen visade det sig att jag hade missat en GANSKA viktigt detalj. Gymnasiebetyget som ska skickas med ansökningen som bevis på att jag pratar bra engelska får visst inte lov att vara mer än fem år gammalt. Jag tog studenten 2005. Oops. Alternativet är att göra det såkallade TOEFL-testet online, och klara sig på de resultaten. Det kostar 1700 kronor och efter att man gjort det tar det minst två veckor för intyget att komma. Alltså, här sitter jag, scared shitless att jag har äventyrat min Australientermin genom att inte läsa ordentligt. Aja. Jag har emailat den internationella koordinatorn och lovar härmed att meddela er vad som händer och sker. Känner just nu att jag har avreagerat mig litegrann, paniken har lagt sig och nu ska jag lite likgiltigt vänta på email och tjata till mig referenser istället.

Det var bara det idag.

En fredag.

September 9th, 2011 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Sitter här hemma och tänker på att det idag är exakt tre veckor tills jag flyger till Frankfurt och Eric igen. Längtar. Behöver jag ens nämna det?
Dagen har hittills ägnats åt tvätt, plugg, vädring av lägenhet också har jag dammsugit allt som inte har dammsugits sen jag flyttade in här för mer än ett år sen. Eww.
Ska snart gå och handla, jag har skrivit en väldigt extensiv och dyr handlelista men jag tänker ignorera studentbudgeten idag och faktiskt unna mig mat som är god och bra för mig. Vi pratar frysta bär, räkor, romanasallad, riktig fetaost och kanske också en bit mörk choklad med salt i..
Jag gillar att handla, men varorna ska hem också. Den här gången blir det dessutom ganska många tunga saker. Vi pratar diskmedel, tvättmedel, äpplen, Loka, wc-duck och fiskfilé. Saknar Eric som bärhjälp. Nåt av det mysigaste jag vet är när han kommer hem från jobbet, har inte varit ute på hela dagen och vi tar em promenad till billighetsaffären Netto som ligger närmast och handlar middagsmat, håller varandra i handen och redovisar dagens happenings.
Imorgon kommer världens bästa vänner på besök! Vi ska äta, prata, fnittra och prata lite mer typ hela natten! (Jag har tvingat dem att sova över!) Inser att förhoppningarna är skyhöga, så antagligen har vi avhandlat alla samtalsämnen redan klockan nio och de kör hem tio över. OM det blir så så är jag ändå glad att jag får se dem! 🙂

Verkar inte som elementmätarkillarna ämnar dyka upp så jag låser väl här och beger mig mot CityGross. Väntat länge nog på dem, “nångång mellan 8.00 och 18.00” känns inte sådär jättespecifikt.

Hejdå!

– Posted using BlogPress from my iPhone

Imorgon är en annan dag.

September 7th, 2011 | Posted by Jess in Filosoferande. - (0 Comments)

Kanske är jag tillbaks in business nu, kanske är detta bara en engångsföreteelse. Jag kände helt enkelt för att skriva nåt. Jag sitter nyduschad, nytorkad och nyinsmörjd hemma i minisoffan i studentlägenheten. Vet ni, det är mycket som bubblar på insidan av den här skåningen just nu. Och då anser jag ändå, till den mån man nu kan psykoanalysera sig själv, att jag är en ganska öppen, frispråkig och känslosam människa med många av mina åsikter och tankar konstant uthoppandes genom munnen och kroppsspråket. Jag har olika grupper av fina vänner och familj som får del av de olika pusselbitar som, om man samlar dem alla i en ask, bildar min personliga mindmap. Det går inte en dag utan att jag tänker på hur glad jag är över det. Att det känns som att jag alltid har nån att prata med, om stort och smått, viktigt och oväsentligt, livet, pluggandet, kärlek och hur ont det gör att epilera knäna. Det är inte alla som har en sådan fin stab av favoriter runt om sig och jag uppskattar det nåt enormt, det gör jag verkligen.
(Och nu vet jag inte hur långt jag vill sjunka i detta lite läskigt självutlämnande ämne.)
Jag.. Man.. Faktiskt så.. Om det.. Äsch, jag vet inte. Jag tänker väl för mycket som vanligt, kan man skylla på det ännu en gång?
Iallafall. Livet går sin gilla gång. Jag pluggar just tre kurser; Language Analysis, Cultural Representation och DeutschA02. Det går okej, jag tror jag gillar det, förra veckan var lite kaosartad med organisation och sådär, men nu kämpar jag på för att inte halka efter. Om tre veckor och två dagar ska jag åka hem igen. Det är så det känns nuförtiden. Oavsett vilket håll jag åker på, Köpenhamn-Frankfurt eller Frankfurt-Köpenhamn så känns det som att åka hem. Ganska fint ändå, förutom att sängen är för tom hemma i Malmö. Men tiden går snabbt, har man inte sagt det 2000 gånger innan sin födelsedag varje år så är man än mes.
Det är dags att ringa ett godnattsamtal med hjälp av Skype, läsa lite bok av australisk författare och sen sova- imorgon är en annan dag.

Morgonhumör.

May 27th, 2011 | Posted by Jess in Filosoferande. - (0 Comments)

Bland det bästa som finns på vardagsmorgnarna är att gå upp tidigt när gymmet är i princip tomt, bränna en massa kalorier och svettas ut alla irritationer och dåliga tankar. Gå hem, käka fil med äpple och kanel framför morgonprogrammet på Svt. Hela dagen brukar bli okej sådana dagar, energin rusar genom kroppen och man känner sig duktig och smal!
Idag har jag dessutom hunnit hemmaspa:a mig själv efter duschen, vikt tvätt, diskat och plockat undan så att lägenheten är lika rensad som min hjärna. Snart kommer pappa och Jimmie och hämtar upp lilla mig och mina krukväxter som ska bo hos mamma i Starrarp medans jag är i Tyskland. Har bestämt att jag ska ta med grammtikboken hem till föräldrarna, kanske får jag lust att plugga lite, kanske blir jag uttråkad och vill ha en grammtikbok att läsa. Men jag har samtidigt bestämt att om inte lusten kommer så lägger jag undan plugg- och tentatankar tills på måndag.
Ikväll ska vi (om det slutar regna och blir varmt) grilla hos Malena och Tony, trevligt trevligt. Jag tänker köra och hålla mig nykter och ser framemot en gemytlig (vuxen och sansad) kväll i goda vänners lag. Fan, det lät skittråkigt nu.. aja.
Igår var det redovisningsdags i skolan, i fonetikkursen. Jag var oengagerad och trött av olika anledningar och bestämde mig för att inte bry mig om att göra mitt bästa. Ett godkänt är jag hyffsat säker på att jag får iallafall. Resten av vår redovisningsgrupp, med undantag av mina fina och ambitiösa vänner Emma och Ulrika, var extremt dåliga. Ja, jag tyckte det. Folk förebereder sig inte, eller så vandrar de omkring i klassrummet och försöker föreställa professorer, eller så framför de politiska åsikter på sina t-shirts, eller så har de idiotiska små laserpekare som de viftar runt med, eller så läser de i princip bara upp det som står på powerpointen, med ryggen åt sina åhörare, eller så bara skriker de och ställer dumma frågor. Det var verkligen helt utom kontroll och dessa korkade, konstiga, socialt missanpassade människor upphör aldrig att förvåna mig.

Andas. Ja. Så helgen blir alltså bra, det har jag redan bestämt. På måndag ska jag klippa och färga håret, på onsdag skriver vi grammtiktenta och sen blir det vinfest i parken efter det. Och på fredag åker jag till Frankfurt. Det betyder att det är seven sleeps kvar just idag och jag kan inte längta mer utan att gå i sönder.

Sommarlov, baby, sommarlov!