Många av Australiens reklamfilmer är så himla töntiga! Kanske inte alla, naturligtvis, men väldigt många. De lokala företagen särskilt gör gärna reklam för sina möbelföretag med musikalnummer där medelålders damer sjunger om hur bra och billiga hans hammockar och soffbord är samtidigt som ägaren sitter i mitten och ser nöjd ut och flikar in en replik här och där.

De kör även mycket reklamer med ungar som inte kan skådespela för fem öre men ändå ska stå bredvid sin låtsasmamma och läsa repliker och le i rätt riktning. Ibland kan man också se när de tittar åt de hållet där den som ger dem instruktioner troligtvis står. Så himla b-igt.

Har företagen inte råd med skönsjungande musikaltanter eller stela barn med låtsaslöss så kör de gärna reklamfilmer som ser ut som om de är gjorda i programmet Powerpoint. Med WordArt ni vet, gärna Comic Sans (som i princip hela världen hatar) eller Lucinda (om det ska se lite gammeldags och mysigt ut) som liksom hoppar fram i regnbågens alla färger innan de växlar till andra och sista sidan med hjälp av en animation i form av ett schackbräde.

Som tur är så är reklampauserna väldigt korta och underhållningsvärdet är trots allt ganska högt, än. Kanske kommer jag att ha en annan åsikt om det om ett par veckor.