Med en buss hem från köpcentret anlände jag i lagom tid till att hinna springa hem och packa in alla grejerna, för att sen ta mig tillbaks till main campus igen och den sal där vår introduktion till Australien och pluggandet skulle vara. Det var mycket nyttigt som sas, men också en del självklarheter: Ser du en haj ska du inte spela hjälte, simma lugnt mot stranden istället. Ah fan. På mötet träffade jag en kanadensisk tjej, en amerikansk tjej och en tysk tjej, så vi snackade lite efteråt också. Trevliga människor. Det är mest tjejer här har vi kommit fram till, eller, kanske inte mest, men i alla fall mer än hälften. Kanske är det bara bland de internationella studenterna i och för sig, det lär ju visa sig på måndag då kurserna drar igång.

Efter att vi var färdigsnackade gick jag tillbaks till mitt lilla rum och författade fem stycken blogginlägg om hur livet i Australien hade varit so far. Tyvärr började jag tänka för mycket på Eric då och blev lite ledsen, men vad finns det att göra? Inte mycket. (Han är världens finaste människa, är det konstigt att jag saknar honom?) På kvällen vankades det ”fair” i Community Centret, det var de ansvariga som försökte ragga folk och intresserade till olika aktiviteter. Jag skrev inte upp mig på någonting, det blev helt enkelt för mycket på en gång, kanske gör det senare. Istället snackade jag lite med en grupp snälla människor om namn och nationalitet och sådär. Sen bjöds det på tacos och glass och sen upptäckte jag vad klockan var och gick hem för att skypa med E innan jag somnade så sött här på andra sidan jorden.