Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

80 år på benen

February 2nd, 2019 | Posted by Jess in Annat.

Aldrig sitter hon ner. Hon står med sjaletten om håret i den mörka farstun där kläder som luktar stall och är dammiga av hö samsas med en hund som inte får komma in i huset. Det är bara hos mormor och morfar som det finns en farstu. Hos oss går man bara rätt in, men här, i stora, pampiga boningshuset, här finns en hall. Och där står mormor. Hon har redan utfodrat både grisar och kor. Hon har gödslat efter natten och förberett dagens sysslor. Det finns alltid en vetrinär att ringa, en traktor att tanka, en åker att plöja.

Så kommer hon in och gör frukost till sina övernattande barnbarn. Det finns Bregott här, hårt, salt smör som gör det hembakade brödet till en fest. Och rökad korv och dansk ädelost. Det finns också en öpen spis som det aldrig eldas i, en kall dragig vind med spännande gamla kläder och en äkta serveringsgång. Det finns en dator som man kan spela MS Röj på, en massa färska Svensk Damtidning och en perfekt soffa att läsa dem i. På julen finns det en vacker kyrka som lyser och spelar när man drar upp den, den står på ett litet bord bredvid soffan. Har man tur så finns det Werthers original i det stora skafferiet, eller kanske till och med en burk med mormors drömmar, så spröda att de smälter i munnen.

Hela dagen rusar fram, nästan i mormors tempo. Det tvättas nere i källaren. Det dammsugas och plockas undan och lagas mat. Morfar kommer in till middagen och får spagetti och köttfärssås dagen till ära, barnbarnens fel. Han äter den med lingonsylt, vilket vi aldrig slutar reta honom för.

När kvällen kommer får vi sova i morbror Christians gamla rum. Det är spännande. Det finns ett handfat i rummet, bara en sådan sak. Det är mormor som bäddat åt oss. Och tvättat sängkläderna och badat oss inne i badrummet i deras sovrum. Nu luktar vi som det där schampoot med kolibrin. Som mormor.

Nu har de varit pensionärer ett tag och flyttat ifrån den enorma gården, men tro inte mormor sitter ner för det. Hon lagar mat till hela släkten när det firas födelsedagar. Även om morfar gått matlagningskurs och hjälper till där han får. Det bakas prinsesstårta, världens godaste, det läggs in gurkar och stickas kläder till alla barnbarnsbarn. Hon är fortfarande på fötterna, min mormor, trots att hälsan sviktar ibland och att hon ändå stått på de där fötterna i 80 år. Idag faktiskt. Idag fyller mormor Inga-Lisa 80 år. Och jag kan inte vara med att fira, men tänker på henne, det gör jag. På hur länge 80 år är och hur många av de åren som jag inte känner till. Allt som mormor varit med om. Otroligt.

Grattis på födelsedagen kära mormor och gammelmormor! Vi ses i april!

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 You can leave a response, or trackback.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *