Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

February 9th, 2016 | Posted by Jess in Filosoferande. | Kärlek. | Skit.

Idag har det spöregnat hela dagen, men Elsa och jag plastade ändå in oss i vagn och regnjacka och tog en snabb, hukande promenad till gågatan här i vår stadsdel för att handla mjölk, müsli och ägg. (Alltid, alltid, ALLTID ägg. Går aldrig in i en affär som säljer ägg och kommer ut utan ägg.) (Ägg.) 

På vägen hem igen upptäcker vi att stora korsningen, där vår tunnelbanestation och busstopp ligger, är avspärrad. Det står en massa polisbilar i olika färger och former där och under och bredvid en stor lastbil har man hängt upp plastskynke för att hålla regnet och människors nyfikna blickar ute. 

Senare läser jag på nätet att en gående kvinna blivit påkörd av en lastbil och dött. Hon låg kanske där under plasten, och var död. Så sjukt. Allt är så skört. Elsa fick således en extra godnattpuss ikväll. För att livet kan ändras när som helst vilket är så läskigt att man inte kan tänka på det. För att hon var så fin idag mot sin lille nyfödde kompis. För att Eric inte hann hem och leverera sin puss själv. 

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 You can leave a response, or trackback.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *