Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Att lida av tsundoku

January 18th, 2018 | Posted by Jess in Annat. | Böcker. - (0 Comments)

Tsundoku betyder att man köper en massa böcker som man sen inte har tid att läsa. Jodå, det känner man ju igen sig i. Jag älskar att läsa och jag älskar fina böcker. Man blir klokare och en bättre människa av att läsa, det tror jag absolut på. Eller iallafall känns det så, skitsamma vad vetenskapen säger. Tyvärr blir läsningen ofta bortprioriterad här hemma, det är lättare att sitta med mobilen hela kvällarna istället. Den kräver kortare koncentrationspass än en hel roman. Men jag saknar ju dem, böckerna. Alltså har jag skaffat mig ett konto på Goodreads, laddat ner appen med samma namn och börjat hålla koll på mig själv där. Mitt mål är att läsa 33 böcker under 2018. Det känns som ett rimligt mål, inte en hel bok i veckan, men ändå nästan tre i månaden. 33 är dessutom en fin siffra för mig som gillar treor. Med Goodreads håller jag koll på vad jag har läst, vad jag vill läsa och vad andra läser. Så kul! Hittills har jag tacklat två svenska böcker som legat här hemma ett tag. Störst av allt av Malin Persson Giolito. Spännande om en ung tjej som i etapper berättar om vad som hände när hon hamnade som anklagad i en mordrättegång. Björnstad av Fredrik Backman. Jag älskar Backmans blogg och Instagram-konto, men hans tidigare böcker har jag mest tyckt var för pretentiösa och konstlad på ett frampressat vis. Men den här. En sån käftsmäll. Och en perfekt beskrivning av det röviga, patriarkala samhälle vi lever i. Den vill man dela ut till alla som skrattar åt #metoo och tycker att invandrare ska åka tillbaks där de kom ifrån. 2 av 33 är alltså avklarade. Nu kör jag vidare med Agaat av Marlene Van Niekerk.

Födelsedagskalas, gullungar och cravings

January 16th, 2018 | Posted by Jess in Ego. | Lillebror - (0 Comments)

Idag har vi varit på 2-årskalas för Noah som håller på att bli stor. Vi fick chokladkaka och hemmagjord pizza och moster Izabella kånkade runt på Ville ett tag. Och så pratade vi så mycket vi kunde.

Nu sover ungarna i sovrummet, Ville vände sig lättat på sidan och somnade snabbt med min tumme i sin hand så fort jag kom in där. Elsa hävdade som vanligt att hon inte var trött och inte behövde sova. Hon hade som vanligt fel.

Eric lch jag sitter på soffan och tittar på Life in Pieces och skrattar högt. Spana in den mysiga lilla serien. Imorgon väntar en playdate till, också i Frankfurt. Jag tycker om att ha saker att göra, men vi trivs också bra här hemma, vi tre. På Elsas gympa finns förresten en tjej med två små barn som jag tänkte försöka bli kompis med. Hon är normal och inte så supergammal. Inte som Vaccinationsmotståndaren, Utlänningshataren eller Läppstiftsmissbrukaren, mina andra tre vänner på gympan.

Ja, jag svamlar mest. Jag är trött. Trött och sugen på Paradis-ask, stora Gott & Blandat och… nybakad kanelbulle. Men nu jävlar vänner, kör vi. Här ska bantas. Suck. Hejdå.

Ville 6 månader

January 14th, 2018 | Posted by Jess in Lillebror - (1 Comments)

Ja, jul och nyår kom och gick. Ville var med på båda. Han var också med på Yvonne och Tobias bröllop i Stockholm och skötte sig helt okej. Och idag är det alltså sex månader sen ett gäng doktorer och sjuksköterskor i Höchst bestämde sig för att hämta ut honom. Den där första veckan när vi pendlade mellan Elsa här hemma och Ville i sin plastlåda på sjukhuset är inte ett minne blott, men iallafall lite mer avlägsen nu.

Dagligen tänker jag på vilken tur vi hade, trots allt, och hur glad jag är att vår son verkar utvecklas som han ska, hittills. För utvecklas gör han, hela tiden.

Han snackar och gör andra ljud, ständigt. Ibland sitter han och spottar och fräser, ibland piper han och ibland vrålar han rätt ut, för att sen se sig omkring för att kolla om det hände nåt. Jag har lite dåligt samvete för att jag inte pratar med honom på långa vägar så mycket som jag pratade med Elsa när hon var liten. Det finns helt enkelt inte tid på samma sätt. Men tyst är jag ju knappast, utan babblar konstant med Elsa. Så jag får hoppas att han snappar upp lite ord språk svenska den vägen.

Han sover ganska regelbundet och okej. Äter varannan timme dygnet runt. Sover mellan oss i sängen, nåt som jag tycker är supermysigt och Eric tycker är trångt. Han vill aldrig ammas till sömns som Elsa, utan ska skakas och gungas tills ögonlocken ramlar igen. Vi har dock börjat öva nu på att somna honom liggandes bredvid och sjungandes taktgosa honom mot sömn. Funkar rätt bra faktiskt. Han sover en halvtimme på förmiddagen, 1-2 timmar efter lunch och en halvtimme igen sen eftermiddag. Sen lägger jag båda barnen samtidigt runt 19 och då sover Ville, med amningspauser såklart, till 6-7 på morgonen.

Han äter i princip bara bröstmjölk, men har börjat få nibbla på gurkbitar, kokta morötter och ett och annat rån. Jag tänker att vi kör en avslappnad kombination av BLW och puréer så ser vi hur det går. Ingen brådska. Det har ändrats lite sen Elsa var liten. Dessutom sitter Ville mycket sämre än Elsa gjorde i samma ålder, så vi chillar lite med matstol till honom också.

Han älskar numera att bada, det har han gjort sen vi skippade babybadkaret och slängde honom i det stora tillsammans med Elsa. Och det gjorde vi helt ärligt för flera månader sen. Ville tycker också om att väsnas, få fluffet borstat och att bli kittlad under fötterna. Men mest av allt älskar han sin syster. När hon kommer in i bilden blir han så spralligt glad att han inte kan sitta still. Han skrattar åt allt hon gör och kastar sig fram för stt försöka fylla sina små knytnävar med så mycket Elsa som möjligt. När hon hoppar upp och ner skrattar han så att han kiknar. Och Elsa roar honom gärna. Syskon alltså. Bra skit.