Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Ja, livet går, som vanligt sin gilla gång. Vi har haft några veckor av fint väder, förra lördagen och söndagen slog alla rekord då det var över 40 grader i stan. Inte så kul. Vi hade svårt att sova alla tre och trots att fläkten vi lånade av Jörg och Kristina hjälpte lite så är vi glada att det är en tick svalare denna veckan.

Vi hade två fina veckor i Sverige, med massor av fina människor och god mat och godis. Elsa fick träffa alla som hon inte lärt känna än och de fick träffa henne och jag fick visa upp vår unge.

Nästa gång som vi träffar delar av den svenska släkten är på Elsas dop i augusti, verkar som en del kan komma då och det är naturligtvis roligt. Lilltjejen ska döpas i Svenska Kyrkan här i Frankfurt, känns som en bra blandning av tyskt och svenskt. Sista veckan i augusti kommer den nya prästen och ska diskutera dopplaner med oss.

Vi hittade också vår bröllopslokal i Sverige så nu är den och kyrkan till det bokade. Spännande! Jag pinterestar som en galning när jag har tid och har ont i magen för att det kommer kosta så mycket pengar. Men bli fint! Och roligt! Och förhoppningsvis gifter vi ju oss bara en gång i livet! (Även om det blir andra gången i vårt fall.. Hehe..)

Was noch? Efter semestern i Sverige kör jag sockerfritt i juli och har hoppat på utmaningen #whole30 som innebär socker-, mejeri-, och spannmålsfri kost. Det går bra, rent näringsmässigt, men jag föredrar nog LCHF där jag får äta ost och yoghurt men inte frukt. Frukt är gott, men det är lättare att utesluta det än mejerier.

Socker. Så jädra drogigt.

Ajja. Lagom intressant för er säkert.

Elsa 3 månader

July 8th, 2015 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Medan vi var i Sverige, letade bröllopslokal och åt en massa godis så fyllde Elsa tre månader. Jag börjar äntligen känna mig lite lugnare på en massa olika fronter som har med den här ungen och föräldraskapet att göra. I takt med att hon blir större och vi lär känna varandra bättre så sjunker mina axlar något och jag tar alltid liite mer med en klackspark. Det mesta ordnar sig. Liksom.

Elsa gillar: Träd. Buskar och häckar går också bra, men träd ser man naturligtvis bäst från ryggläget i barnvagnen. Hon tycker också om andra barn, hade jätteroligt åt Mira häromdagen och ligger då storögt och tittar samt skakar till i hela kroppen av glädje. Även Sjöbogubben, som Eric kallar den, är en favvis. En mjukisleksak med skallra inuti som är glad på ena sidan och ledsen på den andra. Smakar gott mot små bebisgommar.

Elsa gillar inte: Att åka bil ensam i baksätet. Trodde först att det var själva fastspänningen som hon var missnöjd med, men nu har jag kommit fram till att hon skriker mer när hon är ensam i baksätet. Om någon underhåller genom att skaka leksaker framför hennes ansikte så går det bättre.

Elsa sover: Bra, skulle jag säga. Vi tar det lugnt på semestern och låter henne somna när hon är trött och det går bättre och bättre att lägga ner henne och tassa därifrån. Hemma hos mamma och pappa får hon sova en stund på deras säng innan vi bär ut henne till gäststugan när vi föräldrar går och lägger oss. Funkar toppen. Och skulle hon vakna heter sömntabletten som alltid funkar: Boob.

Elsa är: Glad nästan jämt. Så länge blöjan är torr och sömnkontot påfyllt och det inte var alltför längesen hon fick mat så leker livet. Hon skrattar och tittar och pratat högt. Särskilt på morgonen är hon världens lyckligaste när vi inte längre schyssar och försöker få henne att somna utan kramas och pussas och pratar med henne. Då lyser hon upp som en sol. Hon är också min dotter. Snart ska vi börja på bebisgympa och det tror jag att hon kommer att gilla. Ungen min. Tre månader gammal.